Göteborgs Historia 2

1. Göteborg med historiska bilder Historik i korthet

2. År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet. Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket. En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var Älvsborgs stad.

3. Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när Birger jarl här slog läger med sin armé, då han år 1253kom dit för att bland annat underhandla med konung Håkon Håkonsson av Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då Gustav Vasa i början på 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg. Den 17 augusti 1572gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffweni uppdrag att genast göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat.

4. Men det blev ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?). Däremot sägs i Gustav II Adolfs brev till ståthållaren Nils Stienskiöld den 19 juli 1619 angående planerna för det nya Göteborg, att staden skall "...funderas wedhUtrellapå Gullbergs äng." Alltså vid Otterhällan på Gullbergs äng, som då först ansågs sträcka sig ända fram till berget Otterhällan. Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av Karl IX på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. Se Karl IX:s Göteborg Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det HisingskaGöteborg.

5. Göteborgs grundare Gustav II Adolf. Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppåt

6. I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av stadens grundare Gustav II Adolf. I privilegiebrevet, som gällde mellan 1621 och 1695, så reglerades också hur staden skulle styras. Tre presidenter, en svensk, en nederländsk och en tysk, skulle rotera i tre månaders perioder på posten, och 12 rådmän skulle också utses, 4 svenska, 3 nederländska, 3 tyska och 2 skotska. Kunskap om byggteknik hämtades från Nederländerna och holländare utgjorde majoriteten av Göteborgs befolkning, med stor erfarenhet av projektering av sankmark. Man fick senare tvångsflytta in svenskar i staden. Se Göteborgs befästningar och Göteborgs kanaler. Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden Älvsborgs län, och först 1680 bildades Göteborgs och Bohus län. I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde Nya Älvsborg i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.

7. Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat tack vare Ostindiska kompaniet och det gynnsamma läget under Napoleonkrigen. Försvarsmurarna runt staden hindrade expansion och 1807 togs beslut under landshövding Carpelan att riva murarna. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.

8. Kaptain Kaptain vid Ost Indiska vid Ost Indiska Comp Comp. Herr Mathias . Herr Mathias Holmers. Född Anno 1712 Holmers. Född Anno 1712 "Inventarium uppå Swenska Ost-indiska Compagniets skepp Lovisa Ulrica, 1766.

9. Fartygsmodell av ostindiefararen Lovisa Ulrika byggd 1763på Djurgårdsvarvet i Stockholm Det avsågs få namnet PRINSESSAN SOFIA ALBERTINA. Skeppet såldes till Ostindiska kompaniet 1763. 1789 återköptes det till flottan. Sjönk med stor manskapsförlust 1790. Skeppet ska inte förväxlas med 70-kanonersskeppet LOVISA ULRIKA från 1745. Sjöhistoriska museet

10. Hans Busck (1733- 1822), kommerseråd, borgmästare i Göteborg, 1805

13. Jacob Pettersson, 1727-1810, rådman i Göteborg, assessor

15. Under den stora emigrationsperioden under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till Amerika via Göteborg. Postgatan, dåvarande Sillgatan, var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till Hull. Därifrån tog de tåg genom England till Liverpool där de kunde fortsätta resan till New York. En del av hamnområdet heter i dag Amerikakajen men det är efter Amerikalinjen under en senare period.

16. Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. Ritad afA. Lindgren 1815.

17. Göteborgs Industrier Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis SKF och Volvo. Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur evenemangssynpunkt, som utbildningsstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i Mälardalen.

18. Volvo PV

19. Volvo Amazon

20. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med omkring 570 000 invånare i tätorten och 1 010 000 invånare (2017) i Storgöteborg

22. Industriutställ ningens byggnad i Göteborg vid Exercisheden 1891.

24. Motorcykel "Indian" med sidvagn 7-9 hkr. Inregistrerad 1 mars 1916 i Göteborg. Ägare: fabrikör A.B. Andersson, Göteborg. Motorcykel Harley Davidson 10 hkr. Inreg. den 18 aug. 1916. Ägare: G.W. LenbergGöteborg.

25. El-verk, Göteborg

26. Från öppnandet av jubileumsutstä -llningeni Göteborg, maj 1923.

27. Hårsfjärds- olyckan (Jagaren Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg förolyckad)

30. Ångfartygs AB Göta Kanal Byggår: 1885 Varv: Motala Warf FOTOGRAF Boman, J. Robert (1926 - 2002) Sjöfartsmuseum

31. S/S Göteborg ankommer till Stenpiren i Göteborg Bohusläns museum

32. 1905 pingstkonferens i Betlehemskyrkan, Göteborg. Sittande: Alfhild Lund-Slättberg, Elin Lindahl-Alfredsson Stående: Selma Larsson, Anna Lindahl, Alfhild Slättberg. Selma, Anna, och Elin har sorghattar efter David Lindahl (död 1905) far till Anna och Elin.

33. Bilden är tagen på Övre Husargatan i Göteborg, i riktning mot Skanstorget. Fotografens bör ha stått ungefär där Risåsgatan mynnar ut i Övre Husargatan. FOTOGRAFERING 1910 (omkring 1910)

34. Spårvagnshåll- platsen Valand, med konstskolan Valand i bakgrunden. FOTOGRAFERING 1900 - 1915 (efter 1900, före 1915)

35. Enligt fotografens noteringar: "Tyska Kyrkan." Plats: Göteborg Datum: 4 Maj 1895 Tid: Kl 12 m.

36. Enligt fotografens noteringar: "Teatern, Stora." Plats: Göteborg Datum: 6 Maj 1895 Tid: Kl11 f. m.

50. Slottsskogen. Vita Bandets Restaurang.