Lunds Historia

1. Lunds historia Lund är en av de äldsta städerna i Norden och nuvarande Sverige. Den har under mycket lång tid varit ett centrum för religion och utbildning. Källa wikipedia, Lunds Kommun, bildspel Anders Dernback 2019

2. Förhistoria och grundande Redan för 6000 år sedan fanns det bosättningar inom det område som idag är Lund. Staden grundades omkring år 990, sannolikt flyttad på kungligt initiativ från ett tidigare läge en halvmil längre söderut, där arkeologiska utgrävningar vid Uppåkra indikerar en bosättning från före vår tideräknings början som blivit nedbränd i slutet av 900-talet. De arkeologiska fynden ger anledning att tro, att staden vid Uppåkra, som kanske redan kallades Lund, varit centralort för det bördiga sydväst-Skåne från 400-talet och framåt — en roll som Lund övertog problemfritt. Stadens nya läge var strategiskt fördelaktigt.

3. Karta Det äldsta Lund med ursprungstopografi och kyrkor. Ett tänkbart läge för en av Harald Blåtands trelleborgar är inlagd. Rosborn 2004.

4. Medeltiden Kyrka och kristen gravplats dateras till början av 990-talet, samtidigt med stadens förmodade grundande. Lund grundades för att bli en maktbas för den danska kungen och den kristna missionen. Fram till 1066 hade Lund starka förbindelser med ärkebiskopssätet i Canterbury. Lund blev biskopssäte år 1060, när Danmark organiserades i ett tiotal stift. Från 1066 var den underställd ärkebiskopen i Hamburg-Bremen med gränser motsvarande dagens stift plus Bornholm och Halland, innan den 1103 blev ärkebiskopssäte för Norden.

5. Adam av Bremen skriver I Adam av Bremens historiska arbete från 1070-talet beskrivs Lund som Skånes huvudort och en nordisk parallell till den engelska staden London. Båda städerna uppfattades som kungliga huvudorter i sina respektive landsdelar. Skapandet av det nya maktcentrat gick dock inte helt problemfritt för staden, eftersom även Dalby en mil öster om staden aspirerade på att få biskopssätet och byggde en egen domkyrka (ej färdigställd). Detta berodde troligen på att både den tyska och den engelska kyrkan gjorde anspråk på den östdanska missionen. Dalby blev centrum för de tyska intressena och Lund för de engelska. Men redan år 1066 nedlades Dalby stift och Lund blev därefter det enda östdanska stiftet. År 1103 blev Lund ärkebiskopssäte för hela norden och precis som Uppåkra tidigare fick även Dalby föra en ny alltmer borttynande tillvaro.

6. Kyrkor och kloster Tjugosju kyrkor och kloster Under medeltiden var Lund ett kyrkligt centrum. Staden var Danmarks andliga huvudstad och kallades både Metropolis Daniae och Nordens Rom. GenomKnut den heligesdonationsbrev 1085 skapades de ekonomiska förutsättningarna för att uppföra en katedral. Gåvan ledde även till att man instiftade en katedralskola. På samma plats som en mindre kyrka legat byggdes en större helgedom till Sankt Laurentius (Sankt Lars) ära- Lunds domkyrka. Den så kallade kryptan– kyrkans västra del med absid och underjordisk del– stod klar 1123. Högtidlig invigning av högaltaret och hela Domkyrkan ägde rum den 1 september 1145. I Lund fanns som mest tjugosju kyrkor och kloster inom eller precis utanför stadskärnan.

7. Katedralskolan 1085 grundlades Katedralskolan som är Nordens äldsta skola. Någon gång före 1089 grundades Allhelgonaklostret, Lunds första kloster. Under 1100-talets första hälft byggdes Lunds domkyrka och flera mindre kyrkor. På 1200-talet grundades kloster som Gråbrödraklostret och Svartbrödraklostret. Kyrkor var ett dominerande inslag i Lund under tidig medeltid. I samband med Sven Estridssons stiftsreform år 1060 då Lund utsågs till biskopssäte inleddes en omfattande kyrkobyggnadsperiod. På 1000- talet uppfördes ett tiotal ej bevarade träkyrkor i staden. På 1100-talet började dessa ersättas av stenkyrkor och fram till 1200-talets mitt uppfördes inte mindre än 27 stenkyrkor på olika platser i Lunds stadsområde. Reformationen innebar dock ett hårt slag för kyrkobyggnaderna och nästan alla revs under 1500-talets lopp. Idag finns endast Domkyrkan och Sankt Peters klosters kyrka kvar av dessa kyrkor.

8. Lundagård I Lundagård norr om domkyrkan låg ärkebiskopens residens som efter hand blev en starkt befäst borg. Domkyrkan omgavs av ett flertal byggnader, bland annat det ännu bevarade liberiet som fungerade som domkapitlets biblioteksbyggnad under medeltidens senare del. Hela det sammanhängande domkyrkoområdet avgränsades av en krenelerad mur. Den övriga bebyggelsen i Lund bestod till en början av större stadsgårdar. Men under 1000- talets andra hälft och 1100-talets början genomgick bebyggelsen en större omvandling med avstyckningar av ett flertal mindre tättbebyggda tomter. Detta berodde troligen på en kraftig befolkningsökning, men också en förändrad syn på stadslivet med specialisering och arbetsdelning i stället för den tidigare självhushållningen. Till skillnad från många nordeuropeiska städer som genomgått omfattande stadsplaneförändringar har Lund behållit mycket av sitt oregelbundna medeltida gatunät.

9. Lundagård https://sv.wikipedia.org/wiki/Lundag%C3%A5rd _(park)#/media/File:Lundagard_080508.jpg

10. Under Medeltiden fanns fyra stadsportar På 1130-talet uppfördes en stadsfästning runt staden i form av en jordvall och en vallgrav. En del av den ursprungligen 3700 meter långa stadsvallen finns ännu bevarad ovan jord i Stadsparken. Under medeltiden fanns fyra stadsportar, en i varje väderstreck. Medeltidsborgaren i Lund var köpman eller hantverkare men också jordbruk för självhushållning var vanligt. Stortorget var redan från stadens grundande en central plats i Lund. Där bedrevs handel, och torget var också en viktig representativ plats för kungen och kyrkan. Staden styrdes från 1200-talet av en rådsförsamling, innan dess hade kungen det avgörande inflytandet över stadens styrelse. Under 1300-talet stärktes självstyret i de danska städerna, borgarskapet fick genom handeln större inflytande och rådet ersattes av ett borgmästareämbete. De äldsta kända borgmästarna i Lund är från 1353.

11. I varje väderstreck fanns en ingång: en tull. Dessa är bevarade i kvartersnamnen: Södertull, Östertull, Norrtull och Västertull. Genom mur och vall kunde staden försvara sig mot hot utifrån. Mot inre katastrofer hjälpte inga försvarsanläggningar. Häftiga bränder rasade gång på gång: år 1172, 1234, 1263 och 1287. Redan på 1300-talet hade Skåne en kort tid lytt under den svenske kungen. År 1332 köpte kung Magnus Erikssonpanträtten till Skåne och Blekinge. Det dröjde dock inte länge innan Skåne åter var i danska händer. 1360 återerövrade kung Valdemar Atterdag Skåne. Han firade segern genom att tillbringa julen i Lund.

12. Svenskarna gjorde nya erövringsförsök. Lund attackerades svårt 1452 av Karl Knutssons armé som gick hårt fram i Lund och brände ner en stor del av staden. Alldeles i början av 1500-talet påbörjades en försköning av Domkyrkan. 1505-1527 byggde konstnären Adam van Dürenom Domkyrkan. Bland annat blev tornen en våning högre. Han var en stor bildkonstnär, som även förskönade kyrkan med märkvärdigt levande människo- och djurbilder. Hans arbete blev ett monument över ett tidevarv som går i graven. 1525 stod åter ett slag vid Lund. I Danmark pågick det krig som fått namnet Grevefejden. De skånska bönderna tog parti för danske Christian II, som de förgäves försökte återinsätta.

13. Borgmästare Under medeltiden fanns det av allt att döma minst två, oftast tre, borgmästare i staden. Borgmästarämbetet växte fram oberoende av kungamakten och valen av borgmästare var en angelägenhet enbart för staden, men valen skulle bekräftas av kungen som därmed kunde skaffa sig inflytande över vilka som valdes. På 1300-talet fick också Lund sitt första rådhus som sannolikt låg vid Stortorget. Lunds centrala betydelse under medeltiden innebar att staden drabbades hårt av krigsangrepp i slagen mellan svenskar och danskar från 1300-talet och fram till det stora slaget vid Lund år 1676. År 1318 plundrades och brandskattades Lund av svenskarna och 1452 angreps och brändes en stor del av staden ned i ett av de mest brutala angreppen i stadens historia. Det förekom även inbördes strider i form av flera bondeuppror mot stormännen. År 1182 försökte upproriska bönder storma staden och 1525 slogs en bonderevolt ned när styrkor drabbade samman i ett stort slag.

14. Danmarks viktigaste stad Lund var under tidig medeltid Danmarks viktigaste stad och hade 3 000-4 000 invånare. Stadens betydelse framgår bland annat av att där från början av 1000-talet till 1440-talet fanns ett kungligt myntverk som under lång tid var Danmarks viktigaste. I början av 1300-talet tappade dock Lund en del av sin betydelse till Malmö, som anlagts som ärkebiskopens befästa färjeläge för resor över Öresund, och som hanseatisk hamnstad är i stark tillväxt, men Lund behöll positionen som kyrkligt, kulturellt och bildningsmässigt centrum.

15. Reformationen Vid reformationen 1536 försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. Vid samma tid flyttade även det kungliga myntslagarverket från Lund till Malmö, vilket visar på en kraftig nedgång även handelsmässigt. Lund förblev ett biskopssäte men tappade i betydelse vilket visar sig inte minst i att många tomter slogs samman till större, ett tecken på att staden tappade folkmängd. Det Lund som blev svenskt vid Roskildefreden 1658 var en medelstor dansk stad på omkring 1500 invånare.

16. Kyrkans makt krossas och Lund blir en småstad I och med reformationen är Lunds tid som maktcentrum förbi. Genom att kyrkan förlorade maktkampen mot staten, förlorade även Lund sin särställning. När Christian III 1536 lät fängsla ärkebiskop Torben Billevar den kyrkliga makten bruten. Alla danska biskopar avsattes och ersattes av evangeliska superintendenter. 1537 blevFrans Vormordsensuperintendent. 1550 revs på Christian III:s befallning Lunds kyrkor.Allakyrkor revsutom Domkyrkan och Klosterkyrkan. Drottens kyrka, som tillhörde ett premonstratenserkloster, har grävts fram och är i dag museum.

17. Kunglig gåva blev grundplåt till lasarettet Fredrik II lät 1578-84 bygga ett hus alldeles i närheten av Domkyrkan. Det finns fortfarande på samma plats i Lundagård och kallas Kungshuset eller Lundagårdshuset. Samme kung, Fredrik II, donerade 1567 mark vid Hunnerup (söder om S:t Lars) till Domkyrkans kantor. Avkastningen skulle gå till de fattiga. 1756 beslöts att överskottet skulle tillföras akademiska konsistoriet, som skulle använda medlen till ett lasarett. Vid starten var sjukhuset mycket litet. Man krävde att det skulle kunna erbjuda 2 sjuksängar. Lunds första apotek, som skulle bli apoteketSvanen, upprättades avEsaias Sleischer1627. Det finns ännu kvar men i en byggnad från senare tid.

18. Slaget vid Lund ett blodigt slag

19. Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne. Striden stod mellan den invaderande danska armén bestående av ungefär 13 000 soldater under Kristian V och den svenska armén bestående av ungefär 8 000 soldater under Karl XI. Det är ett av de blodigaste slag som stått på nordisk mark. Förlusterna var cirka 70 procent på båda sidorna, 9 000 danska soldater och 5 000 svenska.

20. Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant

21. Kriget var ej slut i och med slaget i Lund men svenskarna hade nu fått ett fotfäste i Skåne och moralen i den svenska armén ökade. Efter slaget tvingades de återstående danska styrkorna att retirera till Landskrona citadell under skydd av mörkret. Under 1677 brändes många byar och städer i Skåne på order av Kristian V för att försvåra för svenskarna. Förstärkt av sina tyska allierade skulle danskarna återigen möta den svenska armén i slaget vid Landskrona i juli 1677, som slutade med en svensk seger. Samma månad upphävdes även belägringen av Malmö.

22. Det första monumentet på Sliparebacken i Lund restes 1882 till minne av slaget. Det revs i slutet av 1920-talet och ersattes med detta som bekostades av Skånska städernas brandstodsförening i Lund med 60 000 kronor

23. Hegardt huset Den bostad i Lund (vänstra delen av byggnaden på bilden) som Martin Hegardt inköpte som professor och vilken sedermera blev känd som Karl XII- huset. https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Hegardt#/media/File:Katedrals kolan_Lund_Porten_Karl_XII-huset_Stora_S%C3%B6dergatan.JPG

24. Martin Hegardt Heagardt var son till rådmannen och handlanden i Malmö, Peter Hegardt och dennes hustru Margareta Faxe. Han fick sin undervisning dels i hemmet, dels hos sin morbror Jacob Faxe, kyrkoherde i Skabersjö. 17-årig inskrevs han vid Lunds universitet 1702 och tillbringade tre år där följt av tre år vid Rostocks universitet där han blev filosofie magister 1706. Två år senare fortsatte han studierna vid Greifswalds universitet där han blev teologie kandidat. Martin Hegardt, född den 2 februari 1685 i Malmö, död den 4 april 1732 i Lund, var en svensk teolog, universitetslärare och domprost.

25. Kunglig bostad Till Sverige återkom Karl XII under perioden 1716-1718 och inrättade sin bostad just i Hegardts hem. Till stor del som tack för denna sin personliga uppoffring erhöll Hegardt redan 1716 en ordinarie teologiprofessur (den tredje inom fakuleten) och hans hustru och barn upphöjdes i adligt stånd under namnet von Hegardt 1717. Kungen stod också fadder för en av Hegardts söner. Av Hegardts intellektuella gåvor var kungen dock mindre imponerad. Hovpredikanten Andreas Olavi Rhyzelius har i sin dagbok antecknat kungens omdöme om Hegardt att "vår värd kan och duger ingenting".

26. Karl XII räddade sig till Skåne Då Stralsund inte längre kunde försvaras räddade sig Karl XII på en segeljakt natten mellan 11 och 12 december över till Skåne, där han steg i land vid Skåre skansar den 13 december 1715. En minnessten upprestes av landshövdingen Carl Adlerfelt år 1768, femtio år efter kungens död. Den restes ungefär en kilometer längre österut, på det som idag är Trelleborgs Golfklubb, alldeles intill Stavsten, som är en bautasten som troligen är ett sjömärke från förhistorisk tid. Men landstigning här var då liksom idag omöjlig på grund av det långsträckta Stavstensrevet. En korrigering av Adlerfelts sten finns nu i form av en minnesplatta som anbringats på Skåre båtklubbs hus i Skåre hamn.

27. Karl XII, född 17 juni 1682 på Slottet Tre Kronor, död 30 november 1718 Porträtt av Karl XII från 1715 av Hyacinthe Rigaud. År 1707 ledde han sina styrkor i ett fälttåg mot Ryssland, som fick ett katastrofalt slut med nederlagen i Poltava och Perevolotjna, som fick honom att fly till Osmanska riket där han inrättade en exilregering. Han kom att stanna där i fem år tills han återvände till Sverige för att ta itu med Danmark-Norge. Efter två misslyckade fälttåg blev han 30 november 1718 skjuten till döds under Fredrikstens belägring.

28. Universitet anläggs 1666 År 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och år 1666 anlades Lunds universitet för att underlätta försvenskningen. Universitetet hade inte mer än ett tiotal studenter inskrivna per år och undervisningen lades ned under Skånska kriget. Slaget vid Lund kom att utkämpas den fjärde december 1676 norr om dåvarande staden vid Vallkärra men trots svensk seger kom danskarna tillbaka och intog staden senare. 1678 drabbades staden av en kraftig brand som förstörde ungefär var fjärde gård i staden då danska trupper intog och satte eld på staden. Skånska kriget kom att sluta med ett fredsfördrag mellan Sverige och Danmark i just Lund 1679, och vid det laget var staden fortfarande inte återuppbyggd och universitetet var nedlagt.

29. Frihetstiden Inkorporeringen i Sverige vid Frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Vid universitetet var vid denna tid inte mer än knappt ett hundratal studenter inskrivna och skulle så förbli till in på 1800-talet. I slutet av 1700-talet började dock staden åter att komma igång med universitetet som bas, och tidiga 1800-talet var närmast en guldålder med Esaias Tegnér, Carl Adolph Agardh, Pehr Henrik Ling med flera som huserade och verkade i staden. 1849 hölls den första Lundakarnevalen vilket så småningom har blivit ett återkommande evenemang som går av stapeln var fjärde år, nästa gång 2018.

30. Före två ”Pågar” Lunds domkyrka och Lilla torg 1782. Etsning efter en målning av Elias Martin.

31. Sverige styrs från Lund Under slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som för en tid blev kungasäte. Mellan 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Södergatan och det var därifrån landet styrdes åren 1716-1718. I Lund planlades fälttåget mot Norge 1718. Diplomater från hela Europa anlände och utgick från Lund dessa sista år av det Stora nordiska kriget.

32. Industrialismen 1856 drogs järnväg från Malmö, och året därpå fortsatte järnvägsutbyggnaden norrut. Därmed hade den industriella revolutionen med åtföljande urbanisering nått Lund. Lund blev dock inte i jämförelse med övriga svenska städer särskilt industrialiserat, läget vid Södra stambanan till trots. Många av industrierna hamnade i Malmö som också fick ett större uppland än Lund. Tidigare hade Lund spelat en stor betydelse för böndernas handelsrutter då de åkte in till staden för att handla, men de järnvägar som byggdes till Dalby, Genarp, Veberöd m.fl. samhällen kom alla att ha Malmö som ändstation. Lund fick bara en järnväg åt öster, Lund - Revingebanan som dock kom att spela en marginell roll. Andra järnvägar som byggdes var Lund - Trelleborg 1877-1965, Lund-Bjärreds Järnväg 1901- 1939 och så den nuvarande Västkustbanan, ursprungligen en bibana från Lund till Kävlinge, 1888.

33. Torghandel och Domkyrkan skymtas i fjärran Stämningen är fångad i tavlan

34. Domkyrkan under 1860 talet Stortorget i fronten

35. Akademisk bondby Den 4 oktober 1799 skrevs Esaias Tegnér in vid Lunds universitet. Han kallade staden "en akademisk bondby" och hade i viss mån rätt. Ända fram på 1900-talet kunde man köpa mjölk direkt från ladugården även inom den medeltida stadskärnan. År 1824 lämnade han staden för att bli biskop i Växjö. Några år efter hans död avtäcktes 1853C.G. Qvarnströms Tegnérstaty. Det är Sveriges första staty över en ofrälse och visar vilken betydelse Tegnér hade haft för Lund - och Lund för Tegnér. Det var Lund, inte hans värmländska hembygd eller Växjö, där han varit biskop, som ansågs ha betytt mest för skalden.

36. Institutionerna Universitetet expanderade från mitten av 1800-talet och framåt men det var ett till en början långsamt framåtskridande. Nya institutioner började byggas under slutet av 1800-talet som Universitetsbyggnaden, sjukhusets expansion norr om Lundagård m.m. Antalet studenter uppgick till cirka 1000 år 1900. Många småfolksområden kom till på åkrarna i utkanten av den dåvarande staden vid denna tid. Det gäller framförallt Professorstaden, Jutahusen och Klosterhusen. Trots dem behöll Lund länge sin medeltida karaktär, staden förblev rund. Under 1930-talet tillkom också en del AK-arbeten som Södra Ringvägen och viadukten vid Bantorget som ersatte en beryktad plankorsning med järnvägen. Arbetslösheten var hög i Lund som annorstädes vid denna tid.

37. Universitetshuset Universitetshuset är Lunds universitets huvudbyggnad och är ritat av Helgo Zettervall. Det ligger centralt i Lund i parken Lundagård och med den i anslutning till byggnaden anlagda universitetsplatsen. Det invigdes 1882 och präglas mycket av Helgo Zettervalls förtjusning i antiken, med kolonner och ståtliga krön.

38. Tiden före byggandet Under 1800-talet växte Lunds universitet. De gamla lokalerna i Kungshuset hade blivit för trånga. Därför flyttades delar av universitetet. Man beslöt slutligen att uppföra en ny universitetsbyggnad och låta universitetsbiblioteket överta hela Kungshuset. Den nya byggnaden skulle uppföras snett norr om den gamla och som till arkitekt utsåg man 1874 Helgo Zettervall, som även var verksam som arkitekt vid genomgripande ombyggnationer av domkyrkor i Sverige. Zettervalls första förslag till nytt universitetshus innehöll flera rundbågar, men på den slutgiltiga ritningen fanns inte rundbågarna med. Därefter drog byggandet ut på tiden några år. Först 1877 beviljade riksdagen ett anslag till universitetet på 450 000 kronor för ändamålet.

39. Tekniska framsteg Den tekniska utvecklingen började märkas i Lund. Den 6 december 1856 öppnades järnvägen Lund-Malmö för trafik. Centralstationen stod färdig 1859. Pågatågen började rulla 1983. Gasverket, som gav Lund gatubelysning, anlades 1863. Efter jämt hundra år lades det ned. Den första telefonkatalogen kom 1884. Kloaksystemet byggdes ut under 1890-talet. Lund fick elverk 1905. Vattenuppfordringsverk öppnade 1907. Den första busslinjen började trafikeras 1927. Reningsverket vid Höjeå påbörjades 1933. Sommaren 1907 ägde en stor industri-, slöjd- och konstutställning rum på det område som 1909-11 anlades till stadspark.

40. Efterkrigstiden Det var tiden efter andra världskriget som Lund verkligen började att växa. År 1950 bodde drygt 40 000 människor i staden. Femtio år senare bodde drygt dubbelt så många. Nya bostadsområden som Norra Fäladen, Östra Torn och Klostergården, nya institutioner som Lunds tekniska högskola, nya vägar som Norra ringen med mera byggdes. Universitetet byggdes ut rejält och kom under 300-årsjubileet 1968 att mötas av enorma studentprotester mot etablissemanget, "det rödsvarta Lund" etablerades med nationer som Smålands nation som förklarade sig vara socialistiskt 1972 och med en växande frihetlig socialism som bland annat tog sig uttryck i de tre stora husockupationerna för ett allaktivitetshus 1969, föregångare till dagens Kulturmejeriet, invigt 1985.

41. Stadsplanering Staden kom under dessa omvälvande år att behålla mycket av sin medeltida karaktär, rivningsraseri till trots. Efter att en tilltänkt 42 meter bred gatuled stoppats igenom centrum 1969 började man tänka om i stadsplaneringen. Ett resultat av detta blev att i början av 1970-talet blev många gator gågator, andra enkelriktades eller spärrades av helt för otillåten biltrafik m.m. 1983 började man bygga Ideon på tidigare åkermark öster om centrum. Det blev Skandinaviens första företagsby, en succé som byggts ut rejält sedan dess. Staden har fortsatt att bygga till och bygga ut kommunikationsleder och bostadsområden och industrier.

42. Gatunamnen Trots att staden har lyckats bevara en mycket stor del av sin medeltida karaktär har ett fåtal gator lagts igen genom åren. En västligare del av nuvarande Stora Algatan lades igen under 1800-talets första hälft, en förlängning av Stora Fiskaregatan i centrala Lund lades igen på 1790-talet och Lilla Kyrkogatan mellan Stortorget och domkyrkan försvann genom tillkomsten av Sydsvenska bankens hus vid Stortorgets norra sida (1913). Utöver dessa har den nordligaste delen av Vårfrugatan omvandlats till kvartersmark. Ingen gata har dock, förutom Lilla Kyrkogatan, lagts igen på senare dagar. Ett fåtal medeltida gatunamn har även försvunnit, Clemensgatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida S:t Clemens

43. Nya stadsdelar bildas Nya stadsdelar byggs: Klostergården 1963 Norra fäladen 1967 Linero 1969 Norra Nöbbelöv 1973 Gunnesbo 1980 Värpinge på1990-talet.

44. Akademiska Föreningen Albert Wilhelm Rahmn Fotograf

45. Mårtenstorget med torghandel

46. Katedralskolan utflykt för pojkar Albert Wilhelm Rahmn Fotograf

47. Järnvägsstationen

48. Lundabilder Stortorget