Download
1 / 59
E N D
1700-talets mode delas huvudsakligen upp i två perioder: régencen (1715-1730, uppkallad efter Filips av Orléans regentskap under Ludvig XV:s tid som omyndig kung) och rokokon (1730-1789). Rokokons namn kommer från det franska ordet rocaille som betyder asymmetrisk upplöst klippformation. Under rokokon var idealen präglade av lek och livfullhet. Den största skillnaden från barocken var brotten mot symmetrin och de ljusa färgerna. Mycket av modet under 1700-talet introducerades i Paris, som var epokens kulturella huvudstad. Främst bland tidens trendsetters var hovets damer.
1700 talet
Drottning Lovisa Ulrika i den platta frisyr och den panierstyvkjol som var moderna under tiden 1730-1770.
Två "påsar" sammanhängande med midjeband, av indigofärgad, mellanblå linnelärft. Insidan som vilar mot kroppen är rak, utsidan utspänd med en halvcirkelformad bottenplatta och av tre rader valben. Hålrummet som bildas i påsen kunde fungera som stora fickor med en sprundöppning upptill. Pocherna sitter ihop med ett ljusblått sidentaftband, dubbla knytband av sidenband s.k. paduband att knyta fast pocherna med. Satt en över var höft för att hålla ut kjolvidden i sidled och var vanliga från mitten av 1700-talet.
PRODUKTION 1750 - 1760 (1700-talets mitt) ANVÄNDNING 1750 - 1795 (ca) BRUKARE Hazelius, Sara BRUKNINGSORT Sverige (SE) Hälsingland Bergsjö, Sådana snörliv bars inte av allmogekvinnorna. Snörliv av ljust sämskskinn. Skuret i 10 smala delar med 20 kanaler för styvnader av valben. Axelbanden öppna med ett snörhål i var ände för reglering av längden medelst knytband. I framkanterna snörning med ursprungligen 8 par snörhål kantsydda med lintråd. Helfodrat med oblekt linnelärft. Snörliv med valben var dyrbara och kan ha gått i arv från t.ex. mor till dotter och då sytts om för att bli smalare. Sara f. Eneroth 28/9 1726 var dotter till kyrkoherde Pehr Eneroth i Svenljunga, Älvsborg. Hon gifte sig 1756 med sedemera prosten i Bergsjö Pehr Hazelius och fick 8 barn 1757-1768. Hon dog 1795.
Barnsnörliv, 1700-talet. Linne, valben, järn, sämskskinn. Barn kläddes som små vuxna. Snörliv ansågs under 1700- talet nödvändiga för att ge barnen en rak fin hållning och bars både av flickor och pojkar i överklassen.
Ett typiskt snörliv från 1700-talet. Oftast det dyrbaraste plagget i en välbärgad kvinnas garderob. Vårdades noga för att hålla länge. Bars med en fin linnesärk under som skydd mot kroppen. Valben var barder från bardvalen som hade lagom styvhet och spänst och stor hållbarhet.
Midjebild av ung kvinna. Håret täcks helt av vit spetsmössa. Blommig klänning, vit botten, röda blommor och gröna blad. Vit veckad isättning. Veckad, lös krage runt halsen. Luftigt draperat kring axlarna grön sjal. Andra halvan av 1700 talet
Snörliv, kvinnlig dräkt, korsettskräddare, 1700-talets mitt. Siden, linne, valben, skinn. Snörliv av vitt mönstervävt siden, ripsbotten med blommönster i satin. Helt styvt med insydda valben i tätt sittande kanaler. Skörtflikar kantade med vitt skinn, foder av vit linnelärft. Nio par kantsydda snörhål i ryggen, axelbanden knyts fram med smala sidenband.
Snörliv, kvinnlig dräkt, korsettskräddare, 1700-talets mitt. Siden, linne, valben, skinn. Snörliv av vitt mönstervävt siden, ripsbotten med blommönster i satin. Helt styvt med insydda valben i tätt sittande kanaler. Skörtflikar kantade med vitt skinn, foder av vit linnelärft. Nio par kantsydda snörhål i ryggen, axelbanden knyts fram med smala sidenband. Ett typiskt snörliv från 1700-talet.
Porträtt af fru S.E. Brenner. Utfördt i olja. Märkt: 'Fru Sophia Elisabeth Brenner, f 1659. Måladt af Lukas v. Breda Damporträtt, midjebild, en face. Decolleterad klänning.
Dräkt av sidenbrokad, 1700-talets mitt. Nordiska museet
Empiren (1804-1819) Det dominerade för denna stil var att midjan skars strax nedanför bysten, puffärmen blev modern, klänningarna, stundtals av nästan genomskinligt tyg, räckte till fotknölarna och visade mjuka, klacklösa skor och den dominerande modefärgen var vitt. Restaurationen (1815-1820) Under dessa år förkortades klänningen till att sluta ovanför fotknölarna och blev mer dekorativ än empirens vita. Nu uppträdde också dandyn: Ett av de viktigaste inslagen i en dandys klädedräkt var den svarta fracken och cylinderhatten. En genuin dandy karakteriserades av kallblodighet, hövlig impertinens, kall sarkasm, ironi, god smak och elegans. En känd dandy var den engelske författaren Oscar Wilde 1820-1840 Dessa år var fattigt på stil och mode. Under dessa två årtionden kom i alla fall midjan att flyttas till sin naturliga plats och därmed figurens slankhet att framhävas. Rutiga tyger blev moderna. Den andra rokokon (1840-1870) Kännetecknande för denna epok i modehistorien var krinolinen Stilblandningen i slutet av 1800-talet Under denna tid försvann krinolinen och ersattes av en snävare kjol med turnyr, en kudde eller ställning av stålfjädrar, vilken avsåg att ge kjolen en bakåt pösande form.
1857 "Knäbild av dam sittande i fönster. Ramen rikt dekorerad - sannolikt i läderplatik - med löv, blommor och vinklasar. Porträttet återger fru C A Grundberg, f. Blomstervall (1839-1910) och målades då hon var 18 år av Adelaide Leuhusen som också gjort ramen".
År 1897 Självporträtt av konstnärinnan Hildegard Thorell.
"Tavla, scen framför en raksalong. Gouache, Erik Tryggelin. Enkel, brun, karvsnittsornerad trälistram. genrebild i tidstypiska dräkter. Sign. Erik Tryggelin 21/7 1906." "Motiv: Scen framför en raksalong där två män står och betittar ett par yppiga damer som går förbi på gatan.
Porträtt, dam i brudklänning. År 1907
Huvudsaken: Om man inte hade hatt så var man inte ordentligt påklädd. Under början av 1900-talet var stora hattar populärt för de damer som hade råd. De fick gärna dekoreras med alltifrån fjädrar till blommor och, dessvärre, uppstoppade fåglar. Stråhatten var också populär i både herrarnas och damernas sommargarderob. En enklare kvinna bar ofta sjalett över håret. 1900-1913 Denna period brukar kallas för den Edwardianska eran efter kung Edward VII, regeringstid 1901-1910. En vanlig bild från denna tid är den på välbärgade kvinnor och män som ägnar sin fritid åt promenader i eleganta dräkter. Och det var viktigt att följa modets regler, den som bröt mot normer riskerade att begå "socialt självmord" i brist på bättre uttryck. Den klassiska kvinnofiguren för tidigt 1900-tal var den så kallade S-linjeformade siluetten, som man åstadkom med hjälp av korsetter.
Tyresö slott Slottet uppfördes på 1600-talet av riksrådet Gabriel Oxenstierna men visar idag ett fantastiskt hem från sekelskiftet 1900 som tillhört markis Claes Lagergren, en välkänd kulturpersonlighet i Oscar II:s Stockholm. Riksrådet och ståthållaren Gabriel Oxenstierna ärvde det medeltida Tyresö och lät uppföra slottet och kyrkan på I630- talet. På 1770-talet moderniserades slottet och den första engelska parken i landet planerad av trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper, anlades. Den finns kvar än idag. Markis Claes Lagergren köpte Tyresö slott 1892 och lät inreda ett ståtligt privathem åt sig, sin hustru Caroline och deras tre söner. Med hjälp av arkitekten Isak Gustaf Clason byggde markisen om slottet i en nationalromantisk anda med 1600- talsslottet som förebild. Markisen testamenterade sitt Tyresö till Nordiska museet som sedan 1932 visat slottet för allmänheten. Ett omfattande restaureringsarbete genomfördes 1993-97 för att återskapa markis Claes Lagergrens hem som det såg ut vid sekelskiftet 1900.
Tidigt 1900 tal
De två Arholmaflickorna Dina Eriksson (född 1891), Björkliden och Tekla Lindström, Västernäset, Havsbaden fotograferade vid Slåttsundet 26 augusti 1909. En av öns jakter ligger i bakgrunden.
Gruppfoto i helfigur av tre kvinnor och en flicka i det gröna från början av 1900-talet.
Kläder och mode i 1920-talets Sverige präglades av att många, framförallt ungdomen, efter de hårda åren under första världskriget ville lämna de gamla idealen till att hellre leva i nuet och för framtiden. Flera förändringar gjordes i modet, både längd och snitt förändrades. Kvinnors klänning och kjol blev mer lösåtsittande och formades som en ringklocka. Längden på dessa plagg blev betydligt kortare från 1922, och plötsligt slutade längden ovanför knäna snarare än vid anklarna som tidigare årtionden. Kvinnors ideal blev pojkaktigt där slank kropp och kort shinglat hår var mode. Mannens kläder förändrades inte lika drastiskt som kvinnans. Den vardagliga kavajkostymen som användes var av enkel modell. Vid eventuella förändringarna handlade det om ett ändrat snitt i plagget. Gemensamt för både kvinnor och män var att sportplaggen blev allt mer populär. Idealet blev att främja vikten av friluftsliv och motion.
1920 - 1929 Siluetten skulle vara rak, och bysten platt. Kjollängden kröp över knäet. Regeln löd: "Kort kjol när det ska vara kort, längre än alla andras när det ska vara långt". 1930-1939 20-talets siluett följde inte med i det nya årtiondet. Istället för att vara pojkaktig, skulle kvinnan vara kurvig. Bysten återkom, midjan hamnade där den skulle och axlarna blev allt bredare och bredare. Kjollängden slutade någonstans under knäet, antingen vid vaden. eller ankeln.
Snörliv, "Stjernsnörlifvet" för dam, cirka 1900. Benfärgad bomullssatin med tätt isydda ben. Nordiska museet
Efter andra världskriget Kjollängden har kommit att variera; även den påverkad av krigen. Under andra världskriget, när tyg var dyrt, blev det mode med kortare klänningar och kjolar, det var dock fortfarande tabu att visa knän eller axlar. Till exempel kom Christian Diors The New Look våren 1947, där kjolen skulle sluta 24 cm ovanför fotknölen
Porträtt av skådespelerskan Inga Tidblad (1901–1975) År ca 1942
Modell i klänning från Christian Dior År 1947
Två modeller i aftonklänningar. Modellen i soffan i vit klänning med tyll och spets. Modellen bredvid i svart klänning med blomsterapplikationer och ljus kant nedtill. AVBILDAD - NAMN Genberg, Hjördis År 1945
Porträtt av skådespelerskan Inga Tidblad (1901–1975) Foto år 1942 - 45
Straw and chiffon är fotografens titel på studiofotot från 1950 där en livligt poserande modell visar klänning från varuhuset MEA. Bilden publicerades även som omslagsbild på Svensk Fotografisk Tidskrift.
Mode på 1960-talet blev präglat av att ungdomar tog plats som en stor målgrupp på ett sätt de inte varit tidigare. Utvecklingen hängde ihop med den som skedde inom musik och kultur. Ungdomarna ville inte klä sig efter strikta regler, klassiska ideal och traditioner. De ville leva sitt liv med sina idoler, sin musik och sitt mode. Tjejerna, som tidigare varit lite damiga och söta, klädde sig nu i minikjolar som var ett måste i garderoben under 1960-talet. Aldrig tidigare hade kjolen varit så kort att den slutade ovanför knäna. Under detta årtionde var modet väldigt vågat och många av kvinnornas kläder var i miniformat. Minikjolen, de kvinnliga dräkterna och mods-stilen dominerade under 1960-talet.
Minikjolen skapades av designern Mary Quant på 1960 talet
1973 Skyltfönster på Nordiska Kompaniet. Vanity Fair. Skyltdockor i leopard- underkläder och leopardklänning. Dekor med höstlov.
1979 Skyltfönster på Nordiska Kompaniet. Julskyltning. Skyltdockor i negligéer och nattlinnen och spetssjal. Underkläder utspridda i vardagsrumsdekor. Parfymer, julgran och inslagna julklappar.
Modevisning. Modell i vit långklänning med randigt midjeband, svart sjal i halsen och halsband. Från Dior. År 1983
