Relationshistoria mellan länderna Sverige och Ryssland

1. Sverige Ryssland Relationshistoria Ryssland Sverige

2. Ryssland och Sverige har en långvarig historia av krig; totalt utkämpades 11 stycken mellan 1400-talet och 1809. Under Stora nordiska kriget skickades vissa svenska krigsfångar till Sibirien, där de utgjorde runt 25 % av befolkningen i Tobolsk, Sibiriens huvudstad, och vissa bosatte sig sedan där permanent.

3. Relationshistoria Ryssland och Sverige har en långvarig historia av krig; totalt utkämpades 11 stycken mellan 1400-talet och 1809. Under Stora nordiska kriget skickades vissa svenska krigsfångar till Sibirien, där de utgjorde runt 25 % av befolkningen i Tobolsk, Sibiriens huvudstad, och vissa bosatte sig sedan där permanent. Hertigdömet Estland var under svenskt styre 1561–1721 men erövrades av Ryssland 1710 innan det överlämnades till Ryssland 1721 som en del i Freden i Nystad. Alla estlandssvenskar från ön Dagö tvingades flytta till Nya Ryssland (nuvarande Ukraina) av Katarina II av Ryssland, där de skapade sin egen by, Gammalsvenskby. Den svenske diplomaten Malcolm Sinclair mördades 1739 på order av den ryska kejsarinnan Anna Ivanovna för att förhindra Sveriges eventuella allians med det Ottomanska riket. Mordet blev en av anledningarna till Hattarnas ryska krig som utkämpandes mellan länderna 1741-1743.

4. Ryssland hade dessutom allt sedan Freden i Nystad 1721 stått som garant till den svenska grundlagen, något som i samtiden kunde uppfattas som att Sverige stod i ett vasallförhållande till detta. För att göra slut på denna inblandning i svensk inrikespolitik inledde Gustaf III det Ryska kriget 1788-1790. Detta krig kunde efter den svenska segern i Slaget vid Svensksund 1790, leda fram till Freden i Värälä som avslutade Rysslands inblandning i Sveriges inre angelägenheter. Det sista kriget mellan länderna, Finska kriget, varade 1808-1809 och slutade med svenskt nederlag, och efter Freden i Fredrikshamn tvingades Sverige ge upp sin östra rikshalva, Finland, till Ryssland. Finland blev självständigt 1917. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg delade mellan juli och december 1944 ut skyddspass och gömde judar, och räddade livet på tusentals judar i Ungern. 1944 arresterades han i Ungern och sattes i fängelse i Moskva, där han antas ha dött. Även om detta hände på Sovjetunionens tid har frågan senare även diskuterats mellan Ryssland och Sverige.

5. Den 27 oktober 1981 gick en sovjetisk ubåt vid namn U 137 på grund vid Karlskronas vatten. Trots att Ryssarna inte fick tillträde att bogsera båten var sovjetiska fartyg på sin väg för att hämta tillbaka båten men behövde i sista sekund vända om för att inte förvärra konflikten. Händelsen blev fick stor uppmärksamhet i både svensk och utländsk media. Det finns flera olika teorier om varför den sovjetiska ubåten härjade i svensk vatten. Bland annat påstod man från sovjetiskt håll att det var en felnavigering. Från Svenskt håll ansågs ubåten avsiktligt befinna sig i svenskt vatten för att spionera U 137 (enligt svensk dåtida benämning; S-363 enligt senare offentliggjord sovjetisk benämning) var en dieseldriven sovjetisk ubåt av Whiskey-klass byggd 1956 på Ordzjonikidzevarvet, det sovjetiska namnet på Baltijskij Zavod (Östersjövarvet), som gick på grund på skäret Torhamnaskär (vid ön Torumskär) vid inloppet till Gåsefjärden, i militärt skyddsområde utanför Karlskrona, Blekinge den 27 oktober 1981. Vid tidpunkten för händelsen sågs grundstötningen som ett bevis för en omfattande sovjetisk undervattensverksamhet i svenska farvatten. Idag anser en del debattörer att kränkningen snarare berodde på inkompetens och undermålig teknisk utrustning än en medveten aggression. Andra anser att kränkningen var medveten och ett led i illegala aktiviteter mot Sverige. Detta är en slutsats som även förs fram av 1995 års ubåtskommission.

6. Naturgasledningen Nord Stream i Östersjön var ämnet för Sveriges försvarsforskningsmyndighets Robert L. Larssons 110 sidor långa studie Nord Stream, Sweden and Baltic Sea Security (2007) som innehåller flera aspekter i Nord Stream-projektet. Försvarsberedningen tog däremot i december 2007 inte upp några militära aspekter av gasledningen utan betonade en önskan om strikta miljökrav och samarbete mellan Östersjöstaterna om övervakning. Den svenska regeringen gav sitt godkännande till projektet i november 2009.

7. Rysslands och Sveriges bilaterala relationer går tillbaka till 900-talet, då en grupp svenska vikingar, varjager, antas ha skapat nya stater såsom Kievrus som senare utvecklades till att bli Ryssland. Under modern tid har relationen mellan länderna i perioder varit konfliktfylld, och Ryssland uppges ha kränkt svenskt luftrum vid upprepade tillfällen. Den ökade aktiviteten över området ska ha bidragit till att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i januari 2018 beslutade att skicka ut en ny folder med arbetsnamnet “Om krisen eller kriget kommer” till 4,7 miljoner svenska hushåll. Senast en liknande broschyr skickades ut i samma omfattning var för flera årtionden sedan, i samband med andra världskriget. Förutom att foldern informerar om lämpliga förberedelser inför krig beskriver den också hur man ska agera exempelvis under naturkatastrofer och terrorattentat.

8. Varjager Varjag är en östslavisk benämning på nordmän, som under vikingatiden flyttade till och bosatte sig i Kievriket. Ordet går tillbaka till kyrkoslaviska vareg (e = nasalerat e), vilket å sin sida utgått från fornnordiska ackusativet væring av væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt "edsvuren". I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade. Å ena sidan har man trott det avser en edlig förpliktelse att lämna hjälp och skydd, å den andra en edfäst överenskommelse, genom vilken man får sig skydd tillerkänt. Kanske återspeglar ordet båda dessa betydelser. Med andra ord benämningen væring av væringr (variant av væringi) skulle ha använts om personer, förbundna genom ed att bistå varandra, ungefär gillesbröder.

9. Utbredningen av fornnordiska och därmed besläktade språk på 900- talet e.Kr. De röda fälten visar utbredningen av den västnordiska dialekten, orange av östnordiskan inklusive av gammalgutniskan. De gröna fälten visar utbredningen av andra germanska språk som fortfarande bär stor likhet med de fornnordiska språken, och gula fält är gammalengelska. Det blå fältet visar utbredningen av den krimgotiska dialekten.

11. Vikingarnas resor kännetecknas av en kombination av plundring och handel. Det förekom också ren utvandring och kolonisation, och en del nordbor bosatte sig i nya områden, exempelvis i Dublin och York, men även i nuvarande Ryssland, Polen och Ukraina. Vikingatiden föregicks av bronsålder, järnålder och vendeltid, då omfattande resor också förekom. Vikingarnas handelsnätverk ärvdes av Hansan under medeltiden.

12. Om vi utgår från Birka i Mälardalen, kan vi konstatera att Birka i ett första skede hade kontakter med Staraja Ladoga, Grobin och Wolin österut. Västerut skedde handel med Hedeby, Kaupang och Dorestad. I en andra fas utvidgas kontaktnätet till Volgabulgarien vid Ural, Kiev och Konstantinopel. Även med abbasiderna i Mellanöstern skedde ett utbyte. Om vi istället utgår från ett norskt-danskt perspektiv i väster, så sker kontakter med bl.a. England, Irland, Grönland, Spanien och t.o.m. Kanada. Rutter i österled. Rutten söderut från Novgorod användes troligen mest vintertid, och då med häst och släde. En rutt österut från Novgorod är inte utmärkt.

13. I Novgorodområdet, särskilt utmed de av nordmännen följda vattenlederna, uppträder ännu i vår tid ortnamn, i vilka nordiska væring ingår. Ett par dylika återfinns vidare i området Jaroslavl oblast nära övre Volga. Man har sålunda i Ilmenområdet byarna Vorjazja, Verjassko, Verjazjino, floden Verjazja med bifloden Verjazjka o.s.v. Ännu på 1700-talet fanns i Novgorod en Varjazjskaja ulitsa, "Väringegata". I Jaroslavl oblast återfinns Varegovo och Varjagovo. Anmärkningsvärt är att i flertalet av dessa namn första stavelsen innehåller e, vilket säkerligen beror på att de uppstått i en tid då det nordiska grundordet redan genomgått e-omljud. Egendomligt nog finner man inte liknande ortnamn kring övriga av nordmännen använda vattenvägar (Düna, Dnepr o.s.v.) Om sådana funnits, har de tydligen bortsopats under senare tiders folkrörelser.

14. Fördraget i Plussa var en serie med fördrag om vapenvila mellan Sverige och Ryssland under det Nordiska tjugofemårskriget - de kan också sägas avsluta det Livländska kriget (1558-1583): juli 1583 - stillestånd i två månader 10 augusti 1583 - stillestånd i tre år räknat från 29 juni 1583 19 december 1585 - stillestånd i fyra år räknat från 6 januari 1586 Förhandlingarna fördes i en by vid namn Pliusa, Plussa eller Plusmund nära floden Pljussas utlopp i sjön söder om Narva. Enligt avtalet behöll Sverige de tidigare erövrade ryska städerna Ivangorod, Jamburg, Kexholm och Koporje med omkringliggande områden. Sverige fick på så sätt kontroll över Ingermanland från Narvafloden i väster till nordvästra Ladoga. Detta område motsvaras idag ungefär av Leningrad oblast där Sankt Petersburg ligger. Ryssland behöll en smal passage till Östersjön mellan åarna Systerbäck och Strelka nära Nevas utlopp. Nordiska tjugofemårskriget (även kallat 25- årskriget mot Ryssland) var ett krig som fördes mellan Ryssland och Sverige, samt Sveriges (från 1578 till 1582) allierade Polen under åren 1570–1595. Kriget startades av Ryssland som försökte erövra Sveriges besittningar i Estland. Kriget avslutades med en svensk seger i och med freden i Teusina 1595.

15. I freden i Stettin 1570 behöll Sverige Estland, medan Danmark fick Wiek och Ösel. Från augusti 1570 till mars 1571 belägrade ryssarna och den med dem förbundne hertig Magnus av Danmark Reval visserligen utan framgång, men först sedan Reval undergått ännu en belägring genom ryssarna och Pontus De la Gardie på 1580-talet börjat sina krigsbedrifter i Ryssland, lyckades det Sverige att genom fördraget med Ryssland vid Pliusa 5 augusti 1583 befästa sitt herravälde över Estland, med vilket nu, efter hertig Magnus död, även Wiek återförenades. Freden i Stettin Freden i Stettin Sverige skulle bland annat: avsäga sina anspråk på Norge, Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Jämtland och Härjedalen. Den kyrkliga myndighet som Sverige utövat, från Linköping över Gotland och över Jämtland från Uppsala, skall upphöra; återlösa Älvsborg med 150 000 riksdaler, den s.k. Älvsborgs första lösen; mot ersättning för deras omkostnader till kejsar Maximilian II och Tyska riket överlämna sina besittningar i Livland; frige handeln i Narva; betala 75 000 riksdaler till Lübeck.

16. De svenska baltiska besittningarna under 1600-talet, med svenska lands- och ortsnamn från den tiden. En engelskspråkig version finns också: Sw BalticProv en.png Östersjöprovinserna, Baltiska provinserna, var under Sveriges stormaktstid de delar av Baltikum som tillhörde Sverige, det vill säga Ingermanland, Estland och Svenska Livland. Området avträddes till Ryssland vid freden i Nystad 1721, efter att Sverige förlorat det stora nordiska kriget.

17. Rysk pansarskjorta och stridsyxa, troligen krigsbyten från slaget vid Lode. Klas Fleming (död 1597)

18. Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (lettiska: Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Svenskarna bombarderar fästningen Dünamünde utanför Riga 1621.

19. Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa. Kriget utkämpades mellan Sverige, hertigdömet Holstein-Gottorp och 1710–1713 även Osmanska riket på ena sidan och på andra sidan en koalition bestående av Sachsen-Polen, Danmark-Norge och Ryssland. Kriget började när alliansen Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade det svenska stormaktsväldet krig med en trefaldig attack mot Holstein-Gottorp, svenska Livland och svenska Ingermanland. Den svenska armén lyckades under kung Karl XII:s ledning få bort Danmark ur kriget under freden i Traventhal och besegra den ryska armén under slaget vid Narva. I en motoffensiv slogs även de sachsiska och polska styrkorna tillbaka från Litauen och Polen och in till Sachsen. Där avsatte Karl XII kung August den starke som kung i Polen under freden i Altranstädt.

20. Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare. Han räknas fortfarande som en av Rysslands mest framgångsrika politiker och nationalhjälte.

22. Poltava

25. Svenska Estland kallas oftast den äldsta av de tre besittningar som Sverige hade söder om Finland under stormaktstiden. Den omfattande landskapen Harrien, Jerwen och Wierland, samt senare även Dagö, inom nuvarande Estland. Största stad var Reval (dagens Tallinn). Sverige förlorade alla tre områdena till Ryssland vid freden i Nystad år 1721. Redan 1558 begärde landmästaren Gotthard Kettler hjälp av Gustav Vasa, men varken denne eller Erik XIV ville gå in på hans överdrivna anspråk. Underhandlingarna med honom avbröts, men Erik XIV lovade Reval på dess begäran skydd, under villkor att staden gav sig under Sverige. Kettler hade under tiden fått hjälp av Polen och förlagt en avdelning polska trupper till slottet i Reval, men 1561 kom Klas Kristersson Horn till Reval och tvang den polska besättningen till kapitulation.

26. Området motsvarades av guvernementen Jekaterinoslav, Cherson och Taurien. Namnet uppkom 1764, då Katarina II slog samman Nya Serbien och Slavjano-Serbien (de huvudsakligen av serber under kejsarinnan Elisabets tid koloniserade stäppländerna öster om floden Dnestr) samt den sydliga delen av dagens Ukraina till ett guvernement kallat Nya Ryssland. Efter Krims införlivande (1783) med Ryssland utbredde sig namnet även över det då nyvunna området. var ett område i den södra delen av den europeiska delen av Kejsardömet Ryssland. Det låg mellan Dnestr, Lillryssland, Donkosackernas land, Azovska sjön och Svarta havet. Beteckningen användes under perioden 1764–1874. Gammalsvenskby

29. Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland. En svensk armé under Charles Emil Lewenhaupt skulle återerövra de områden som förlorats till Ryssland i stora nordiska kriget (bland annat Karelen och Estland). Kriget misslyckades och ledde till att ryssarna invaderade Finland i lilla ofreden, bland annat eftersom svenskarna förberett sig dåligt: armén och flottan var numerärt svaga, knappt utrustade och dåligt övade. Sverige förklarade krig 8 augusti 1741 med 8 000 soldater vid den ryska gränsen, nära Villmanstrand och Fredrikshamn. Rysk seger; Freden i Åbo

30. Freden i Åbo gjorde slut på Hattarnas ryska krig och Lilla ofreden, preliminärt 16 juni och definitivt 7 augusti 1743. Ryska styrkor hade då ockuperat största delen av Finland och den ryska fältmarskalken Ivan Trubetskoj och statsrådet Aleksej Bestuzjev-Rjumin yrkade på uti possidetis, det vill säga att länderna skulle tilldelas de territorium de besatt vid vapenstilleståndet. Till Ryssland övergick södra Karelen och städerna Villmanstrand, Fredrikshamn och Nyslott, med fästningen Olofsborg. (Viborgs slott hade de tillträtt redan vid Freden i Nystad 1721.) Detta under förutsättning att till kronprins i Sverige skulle utses Adolf Fredrik av Holstein- Gottorp, ett furstehus som Elisabet förhöll sig välvilligt till.

32. Hertig Karl (Sedermera kung Karl XIII) under Sjöslaget vid Hogland den 17 juli 1788. Målning av Per Krafft ca 1810. Beskrivningen till målningen säger följande: "Hertig Karl står i fas höger, iförd uniform utan rock men med ordensband och hatt, på signalskeppet ”Konung Gustaf III”. Han håller en ropare i höger hand och pekar med den vänstra. Bakom honom till vänster står flaggkaptenen Nordenskjöld, till höger amiral Wrangel, kapten Bunge, major Erik Klint och fänrik Gustaf Klint. Bakom gruppen mast. I bakgrunden manskap och segel, längst till höger hissas svenska flaggan på ryska linje-skeppet Vladislaff, allt insvept i rök. Påskrift på en brädlapp i däcket: ”Signal skeppet Konung Gustaf 3:dje 1788”"

33. Finska kriget (finska: Suomen sota; ryska: Финляндскаявойна), även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Kejsardömet Ryssland. I detta krig stöddes Sverige av Storbritannien, medan Ryssland stöddes av Republiken Frankrike (ofta kallat första franska kejsardömet), samt dess talrika bundsförvanter (bland andra Danmark- Norge). Kriget utkämpades som ett led i Napoleonkrigen. Kriget bröt ut som en konsekvens av att tsar Alexander I av Ryssland och kejsar Napoleon I slutit fred i Tilsit i juli 1807. Uppgörelsen förpliktade Alexander I att gå till angrepp mot Sverige ifall landet inte bröt sina förbindelser med Storbritannien och gick med i Napoleons handelsblockad mot Storbritannien. Kriget fick stora följder för både Sverige och Finland, eftersom Sverige förlorade östra riksdelen Finland till Ryssland. Finland blev därmed en del av det ryska imperiet fram till sin självständighet 1917.

34. Enligt fördraget fick Sverige avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som var belägna öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. De avträdda områdena bildade efter freden Storfurstendömet Finland.

35. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg delade mellan juli och december 1944 ut skyddspass och gömde judar, och räddade livet på tusentals judar i Ungern. 1944 arresterades han i Ungern och sattes i fängelse i Moskva, där han antas ha dött. Även om detta hände på Sovjetunionens tid har frågan senare även diskuterats mellan Ryssland och Sverige. Raoul Gustaf Wallenberg, född 4 augusti 1912 på Kappsta i Lidingö församling, försvunnen 17 januari 1945 i Budapest i Ungern, var en svensk arkitekt, affärsman och diplomat som är känd världen över för sina framgångsrika insatser för att rädda judar i det naziockuperade Ungern undan förintelsen under andra världskriget. Som Sveriges särskilda sändebud i Budapest mellan juli och december 1944 utfärdade han skyddspass och skyddade judar i byggnader som betecknades som svenskt territorium vilket räddade tiotusentals och möjligen så många som hundratusen liv. Under belägringen av Budapest av Röda armén greps Wallenberg den 17 januari 1945 av sovjetiska myndigheter efter misstanke om spionage och försvann därefter. Enligt den ryska så kallade Smoltsov-rapporten dog Raoul Wallenberg i Lubjankafängelset i Moskva 17 juli 1947, vilken Bernt Schiller,[46] makarna Villius, och Helene Carlbäck anser som äkta. Sannolikt avrättades Wallenberg i veckan 17–24 juli, då det finns uppgifter veckan dessförinnan, men ej efteråt. Avrättningen skedde sannolikt av biologen Grigorij Majranovskij, chef för säkerhetstjänstens toxikologiska forskningsgrupp med laboratorium i Lubjankafängelset.

36. Den 27 oktober 1981 gick en sovjetisk ubåt vid namn U 137 på grund vid Karlskronas vatten. Trots att Ryssarna inte fick tillträde att bogsera båten var sovjetiska fartyg på sin väg för att hämta tillbaka båten men behövde i sista sekund vända om för att inte förvärra konflikten. Händelsen blev fick stor uppmärksamhet i både svensk och utländsk media. Det finns flera olika teorier om varför den sovjetiska ubåten härjade i svensk vatten. Bland annat påstod man från sovjetiskt håll att det var en felnavigering. Från Svenskt håll ansågs ubåten avsiktligt befinna sig i svenskt vatten för att spionera. Relationerna mellan Ryssland och Sverige förvärrades återigen i juli 2009 då Moskva motsatte sig planer på ett stort toppmöte med EU och Ryssland i Stockholm. Rysslands president Dmitrij Medvedev önskade att toppmötet skulle hållas i Bryssel, då han ansåg att det var en mer neutral plats för ändamålet.[5] Andra spänningar i de rysk-svenska relationerna är Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna, Abchazien och Sydossetien, som bröt sig loss från Georgien efter kriget i Georgien 2008. Sveriges utrikesminister Carl Bildt fördömde Rysslands handlingar, och jämförde med Adolf Hitler.

37. Relationerna mellan Ryssland och Sverige förvärrades återigen i juli 2009 då Moskva motsatte sig planer på ett stort toppmöte med EU och Ryssland i Stockholm. Rysslands president Dmitrij Medvedev önskade att toppmötet skulle hållas i Bryssel, då han ansåg att det var en mer neutral plats för ändamålet. Andra spänningar i de rysk-svenska relationerna är Rysslands erkännande av de två utbrytarregionerna, Abchazien och Sydossetien, som bröt sig loss från Georgien efter kriget i Georgien 2008. Sveriges utrikesminister Carl Bildt fördömde Rysslands handlingar, och jämförde med Adolf Hitler. Naturgasledningen Nord Stream i Östersjön var ämnet för Sveriges försvarsforskningsmyndighets Robert L. Larssons 110 sidor långa studie Nord Stream, Sweden and Baltic Sea Security (2007) som innehåller flera aspekter i Nord Stream-projektet. Försvarsberedningen tog däremot i december 2007 inte upp några militära aspekter av gasledningen utan betonade en önskan om strikta miljökrav och samarbete mellan Östersjöstaterna om övervakning. Den svenska regeringen gav sitt godkännande till projektet i november 2009.