1 / 48

Resa genom Sverige

Foton fru00e5n Sverige.<br>Fotograf Erik Liljeroth

Dernback
Download Presentation

Resa genom Sverige

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. R E S A G E N O M Foto av Erik Liljeroth S V E R I G E

  2. Fullt med solande och badande vid utomhusbassängen Eriksdalsbadet. Skanstullsbron i bakgrunden, Stockholm. År 1960 - talet Eriksdalsbadet är en kommunal sim- och idrottsanläggning belägen intill Årstaviken vid Eriksdal på Södermalm i centrala Stockholm. Anläggningen består av ett utomhusbad, samt en inomhusanläggning med en 50- metersbana och en 25-metersbana med publikkapacitet på 1 200 respektive 2 700 åskådare. På platsen för Eriksdalsbadet fanns tidigare ett vattenledningsverk. 1929 omvandlades det till ett friluftsbad, och 1964 kompletterades badet med en inomhusanläggning. 1999 invigdes det nya inomhusbadet som numera är Sveriges nationalarena för simidrott. FOTOGRAF Liljeroth, Erik

  3. Farsta centrum. Springbrunnar, flanerande människor framför NKs varuhus. År 1966. Farsta Centrum är ett köpcentrum beläget i stadsdelen Farsta i Söderort inom Stockholms kommun. Köpcentrumet har belönats med ett antal priser, bland annat Årets köpcentrum (1999 och 2000), European Shopping Centre Award (1999) samt Stockholms bästa köpcentrum (2002). Centrumanläggningens ursprungliga bebyggelse har av Stadsmuseet i Stockholm blivit grönmärkt, vilket betyder "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt"

  4. Frihamnen, Stockholm 1967 Stockholms frihamn är en östersjöhamn i nordöstra Stockholm som tillhör koncernen Stockholms Hamnar. Området som betecknas "Frihamnen" begränsas av Lindarängen i söder, Louddens oljedepå och Lilla Värtan i öst, Värtahamnen i norr och Tegeluddsvägen i väst. Stockholms frihamn öppnade som ett provisorium 1919 och byggdes ut ända fram till 1970-talet, då containerhamnen stod klar. I mitten av 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen. År 1990 öppnade Tallinnterminalen, numera Frihamnsterminalen. I dag går trafiken mot S:t Petersburg härifrån medan trafiken mot Tallinn och Riga utgår från Värtahamnen. År 2009 invigdes en ny kryssningsterminal för de internationella kryssningsfartygen som byter passagerare i Stockholm. I framtiden kommer bara färje- och kryssningstrafiken att finnas kvar i Frihamnen. Hela området har klassats som riksintresse för sjöfarten

  5. ”Östermalms Saluhall”. Lång kö framför fiskhandlare. År 1967 Hallen uppfördes på mycket kort byggtid år 1888 i regi av Aktiebolaget Östermalms Saluhallar AB, med ändamål: "att å Östermalm i Stockholm uppföra och uthyra saluhallar jämte andra lägenheter." Bolagsordning fastställdes den 23 mars 1888. Aktiekapitalet år 1901 var 550 000 kronor, och styrelsen bestod samma år av bland andra bankdirektörerna Johan Henrik Palme och Carl Cervin d.ä. Den cirka 3 000 m² stora hallen invigdes den 30 november 1888 i kung Oscar II:s närvaro. Då hade bara 6 månader förflutit från byggstart till avslut. Delvis var 300 till 500 man sysselsatta med rekordbygget. Den 1 december, öppnades Östermalms Saluhall sina portar för allmänheten och Stockholm hade fått sitt eget tempel för den goda matens kultur och bevarande. Hit kom snart alla som satte värde på god mat och fina råvaror. Kökschefer, hovtraktörer och alldeles vanliga människor köade på lika villkor hos sina favoriter av de många duktiga handlarna och så är det fortfarande idag.

  6. Folkliv och bilköer, Birger Jarlsgatan, Stockholm. År 1967 Redan på 1860-talet väcktes förslag i samband med Lindhagenplanen om en direkt gatuförbindelse mellan Nybroviken och Brunnsviken. Utformningen och sträckningen av gatan blev föremål för en långvarig diskussion. I sin nedre del fick gatan slutligen ungefär samma sträckning som det vattendrag, Rännilen, som avvattnade Träsket, den sjö och senare träskmark som låg inom området för nuvarande Jarlaplan och Eriksbergsplan. Som en föregångare till en del av nuvarande Birger Jarlsgatan kan man betrakta den gata som från nuvarande Engelbrektsplan gick norrut väster om Rännilen. Den kallades 1681 Rännilsgränden och 1693 Rännilens gata. År 1699 omtalades den såsom Träskegatan och 1806 föreslogsden få namnet Stora Träskgatan. Gatan liksom namnet försvann i samband med utbyggnaden av Birger Jarlsgatan.

  7. Taxikö utanför Centralstationen, Stockholm. År 1967 Centralen, är Sveriges största järnvägsstation. Stationen togs i bruk den 18 juli 1871 Byggnaden för Stockholms centralstation uppfördes efter ritningar av arkitekt Adolf W. Edelsvärd och har därefter om- och tillbyggts ett flertal gånger. De största förändringarna skedde 1925 - 1928 då den stora centralhallen kom till, ritad av arkitekt Folke Zettervall, samt i mitten på 1950-talet då stationen kopplades ihop med Stockholms tunnelbana via den nya underjordiska gångtunneln och hallen. Byggnaden är sedan 1986 ett statligt byggnadsminne.

  8. ”Farsta”. Kunder letar grammofonskivor i Radio- & TV- butik. 1967 Bland historiska namn märks Farlasta (1384), Farlista (1441), Faresta (1477), Farestom (1484) och Pharesta (1486). Området tillhörde Farsta gård i Brännkyrka socken (inkorporerat i Stockholms stad 1913) som inköptes av staden 1912. Stadsdelen började dock inte bebyggas med flerfamiljshus förrän i slutet av 1950-talet. Innan dess fanns här endast jordbruksmark, och skog, några torp, Hökarängens gård samt Södertörns lilla träskola (som låg där Farsta torg numera ligger). Farsta blev en stadsdel 1926, men omfattade då även nuvarande stadsdelarna Larsboda och Farsta strand, dessa utbröts 1957.

  9. ”Stockholm” . Människor och bilar i vänstertrafik, Stureplan mot Kungsgatan, Stockholm. I bildens förgrund en Volvo Amazon (modellen tillverkades 1956-1970) Nuvarande Stureplan fick vid namnrevisionen år 1885 namnet Stureplanen; då hade Sturegatans sträckning förlängts till Stureplan. Neddragningen av Sturegatan till nuvarande Stureplan var ett av Albert Lindhagens stadsplaneprojekt som godkändes av stadsfullmäktige i november 1877. Namnberedningen föreslog år 1932 att namnet skulle ändras till Stureplan. Senare kallas Stureplan "ett av åttiotalets vackraste påhitt" och ansågs av många vara "det fashionabla Stockholms medelpunkt". Namnet Sture är efter den adliga ätten Sture, vars mest kända medlemmar var riksföreståndarna Sten Sture den äldre, Svante Nilsson (Sture) och Sten Sture den yngre

  10. Utflykt till Kiviks marknad. Fikapaus vid bilparkeringen. Kivik är en tätort i Simrishamns kommun i Skåne län och centralort för äppelodlingen i området. Kivik ligger i Hanöbukten utmed kusten som kallas för "Ålakusten". Kiviks marknad hävdar sig vara Sveriges största marknad. Den har varje år ett tusental knallar och brukar räkna med cirka 100 000 besökare. Marknaden i Kivik är mycket gammal. Den lär ha uppstått när Hansan etablerade sig i Kivik för att köpa upp sill, salta och sedan sälja vidare ut i Europa. Ursprungligen hölls marknaden inne i samhället, men efter hand som marknaden växte blev till slut området för litet. Man flyttade därför marknaden till Vitemölla och senare till den nuvarande platsen mellan dessa orter. 1866 ändrade man datumet för marknaden från augusti månad till juli. Marknaden har sedan dess hållits årligen med undantag för åren under andra världskriget.

  11. Avgång Ölandsfärjorna "Bilen som körs ombord är en Renault 4cv, årsmodell före 1958." När Ölandsbron mellan Kalmar och Öland invigdes 1972 upphörde färjetrafiken mellan Färjestaden på Öland och Kalmar och även mellan Stora Rör (där sundet är som smalast) och Revsudden på fastlandssidan. Därefter har Färjestadens samhälle och andra orter nära brofästet vuxit och Färjestaden har gått om centralorten Borgholm i folkmängd. En stor del av Färjestadens befolkning arbetspendlar till Kalmar.

  12. Stockholm. Höstmarknad på Skeppsbron vid Mickelsmäss omkring 1750. Utefter Skeppsbron ligger en rad fartyg, och i bakgrunden ses Södermalms höjder, som krönes av Katarina kyrkas silhuett. Oljemålning av okänd konstnär.

  13. Kung Gustaf VI Adolf hälsar på en gammal kvinna på eriksgata i Bohuslän Regeringstid (22 år och 321 dagar) Företrädare Efterträdare Valspråk Plikten framför allt 29 oktober 1950–15 september 1973 Gustaf V Carl XVI Gustaf Gustaf VI Adolf, Oscar Fredrik Wilhelm Olaf Gustaf Adolf, född 11 november 1882 på Stockholms slott i Stockholm, död 15 september 1973 på Helsingborgs lasarett i Helsingborg, Malmöhus län, var Sveriges konung från den 29 oktober 1950 och fram till sin död. Han var son till Gustaf V och Victoria av Baden och farfar till Carl XVI Gustaf. Han ingick äktenskap 1905 med den brittiska prinsessan Margaret (1882–1920) och gifte sig för andra gången 1923 med Louise Mountbatten (1889–1965).

  14. Urlakningsbron och kopparverket, Falu gruva. Falu gruva är en tidigare koppargruva belägen cirka en kilometer sydväst om Faluns centrala delar. Brytningen inleddes eventuellt så tidigt som 800 e.kr och upphörde 1992. Gruvan var under sin storhetstid en av Sveriges största gruvor och är sedan år 2001 ett världsarv. Förutom koppar har i gruvan även brutits sulfidmalmer, zink, bly, vismut, silver och guld. Arkeologiska och geologiska undersökningar har visat att gruvan börjat brytas mellan år 850 och 1080

  15. Minigolfspel utanför Brunnshotellet i Ronneby Ronnebys ursprung kan ledas till tiden runt år 700 e. Kr. med spår av fornborgar och andra lämningar. Staden har fått sitt namn av Ronnebyån som från början hette Rotne å, "den rytande ån" vilket syftar på vattendragets olika forsar och vattenfall varav ett av de största i stadens nuvarande centrum. Ronneby omnämns redan 1231 i kung Valdermars jordebok medan Ronnebys äldsta dokumenterade stadsprivilegier tillkom år 1387 genom ett förnyat privilegiebrev, detta gör också Ronneby till länets äldsta stad följd av Sölvesborg 1445. I och med freden i Roskilde 1658 blev Blekinge svenskt och svenskarna anlade en flottbas i Karlskrona. I samband med detta drogs Ronnebys stadsprivilegier in i syfte att förmå Ronnebyborna att flytta till Karlskrona Ronneby brunn är en kurort med järnhaltiga källor som upptäcktes 1705. Brunnsverksamheten blomstrade fram till sekelskiftet 1900 och ansågs vid den tiden vara landets enda kontinentala kurort

  16. Karlskrona

  17. Tillverkningen av Volvobilar i Olofström Volvo har sitt huvudkontor i Torslanda på Hisingen i Göteborg. Här ligger även monteringsfabriken Torslandaverken. I Torslanda ligger även större delen av utvecklingsavdelningen, krocktestcenter, centrallager och flera andra viktiga enheter. Huvudkontoret för AB Volvo ligger däremot i Lundby på Hisingen i Göteborg. Tillverkning sker även i fabrikerna i Skövde, Olofström, Gent (Volvo Car Gent), Belgien och i Chengdu, Kina samt Daqing, i Kina. Volvo grundades 1926 som ett helägt dotterbolag inom SKF med Assar Gabrielsson som vd och Gustav Larson som vice vd och teknisk chef. I september 1924 skrev Gustaf Larson till Gabrielsson om en utredning han gjort gällande kapitalkostnaden för en produktion av 4 000 bilar per år.

  18. Husqvarna byggde sin första motorcykel 1903 och är ett av världens äldsta motorcykelmärken tillsammans med Triumph, Royal Enfield och Harley-Davidson. 1916 vann man för först gången Novemberkåsan. Husqvarnas historia på tävlingsbanorna inleddes redan 1922, bland annat tävlingarna i Strutsabacken vid pingst varje år och det härliga ljud som HVA-maskinerna åstadkom i händerna på förare som Ragge Sunnqvist, Ivar Skeppstedt, Gunnar Kalén, Rolf Gülich och staden Huskvarnas egen Bengt Håkansson. Huskvarna motorcyklar Från början till och med 1906 var Husqvarnas MC utrustade med motorer från FN-motorer, 1907 NSU, 1908-1909 Moto Sache och 1910-1918 användes Moto Rêve. 1919 tillverkades den första egna motorn. Det var en 550 cm³ V-twin med sidventiler . Denna motor tillverkades ända till 1934. År 1932 premiärvisades en encylindrig toppventilmotor på 350 cc. Även JAP-motorer har använts under åren.[1] Från 1946 till 1959 tillverkades en 118 cc motor som monterades i olika ramar och modeller som Svartqvarnan och Rödqvarnan samt en scooter. Den modifierades lite 1957 och stoppades i "bronspilen" eller "blöjpilen". 1953 kom en 175 cc motor som satt i Drömbågen, Silverpilen och, med 200 cc cylinder, i Guldpilen. Den tillverkades till 1965. 1971 tillverkades en 400 cc Cross som också baserades på "Silverpilmotorn".

  19. Stortorget i Kalmar Kalmar är en av Sveriges äldsta städer, och kan därför visa upp en mängd historiska minnesmärken. I Kalmar stads historia finns både Kalmarunionen, Gustav Vasa och Nils Dacke. Under medeltiden var staden ett gränsfäste mot Danmark, Sveriges nyckel, en betydande hamn, handelscentrum och en av rikets större städer. Under 1200-talet var staden medlem i den mäktiga internationella handelsunionen Hansan. Flera strider om herraväldet över Sverige utkämpades i Kalmars närhet. Dess medeltida läge vid slottet var försvarsmässigt utsatt och efter Kalmarkrigen (1611–1613) började diskussioner ta fart om att flytta staden. Stora delar av den medeltida staden hade då förstörts. Kalmar regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet, var inblandat i ett antal fälttåg från Nordiska sjuårskriget på 1560-talet till fälttåget mot Norge 1814. Kalmar regemente (I 21) avvecklades 1927 genom försvarsbeslutet 1925.

  20. Volvo PV personbilar lastade på ett fraktfartyg, Göteborgs hamn

  21. Trafik i centrala Göteborg Kungsportsavenyen, i vardagstal benämnd Avenyn, är Göteborgs paradgata och går genom stadsdelen Lorensberg. Kungsportsavenyen sträcker sig från Kungsportsbron vid Vallgraven i sydostlig riktning upp till Götaplatsen, där den sista biten är en svag uppförsbacke. Gatan är cirka 840 meter lång, och är numrerad från 1 till 45. Gatan är tidigast omtalad i stadsfullmäktiges handlingar den 22 april 1865, som: "4:o) att en bred gata eller avenue till staden skulle anläggas i fortsättning af den allée, som redan finnes utdragen i rak linie från Kungsportsbryggan till nya Alléen, öster om nya Theaterhuset, hvilken avenue, i trakten af Lorensberg, skulle, genom en i sned riktning derifrån utgående väg, sammanbindas med stora södra landsvägen." Gatan var alltså från början tänkt att i korsningen Avenyen-Engelbrektsgatan, dras snett ner mot nuvarande Södra Vägen. Första butiken på Avenyn öppnades 1914, en speceriaffär på nr 24, kvarteret Sturefors.

  22. Strump – textil fabrik I Malmö

  23. Badande malmöbor på Ribersborg. 1950-54 Ribersborgsstranden är ett bad- och fritidsområde i stadsdelen Västra Innerstaden, Malmö. "Ribban", som stranden kallas, ligger bara ett par kilometer från centrala Malmö. Ribersborgsstranden är ett långsmalt område norr om Limhamnsvägen, mellan Västra hamnen och Limhamns sjöstad. Vid tiden kring första världskriget såg Ribersborgsstranden helt annorlunda ut än när Strandbadet invigdes sommaren 1926. Vid denna tid fanns ingen sand. Stranden bestod istället av småsten, gyttja och ruttnande tång. Den nuvarande sandstranden är alltså inte naturlig, utan konstgjord. Sommaren 1926 var den första då malmöborna kan utnyttja "Malmös Copacabana". En drygt 200 meter lång sandstrand utgjorde en nyhet för stadens invånare. Den nya attraktionen kallades Strandbadet.

  24. Passagerare i en av Malmös gröna spårvagnar

  25. Stjernsunds slott. Förmaket är så gott som orört sedan 1850-talet. Landskapet målat av kung Karl XV. Stjernsunds slott är ett slott i Askersunds kommun i Närke och som är ett museum öppet för allmänheten. Slottet ligger på en hög udde mellan Hammarsundet och Alsensjön. Det byggdes 1798–1801 efter ritningar av Carl Fredrik Sundvall i den då moderna nyantika stilen. Huvudbyggnaden har två våningar och ekonomivåning med ett framspringande mittparti i form av en kraftig prostyl, uppburen av fyra grova kolonner, som vilar på en hög stentrappa. Säteriet bildades 1637 av Johan Gabrielsson Oxenstierna

  26. Spegelsalen Haga slott

  27. Interiör, Tullgarns slott: Blå kabinettet med kolorerade italienska gravyrer klistrade på väggarna och golvet belagt med målad väv.

  28. Kina slott, Drottninghol m. Exteriör från parken.

  29. Karlbergs slott sett från andra sidan kanalen, Stockholm.

  30. Hästmarknad, Rabbalshede

  31. Brunnviks folkhögskola, grundad 1906

  32. Målgång från Vasaloppet i Mora

  33. Sjömansskolan på utmarsch, Karlskrona 1950

  34. En gammal gumma som säljer fisk på fisktorget i Karlskrona Landbrogatan den gamla infarten till Karlskrona med Kungshuset till vänster och Hoglands park till höger

  35. Torget i Sölvesborg med människor, motorcyklar, cyklar och salustånd

  36. Larmtorget vid Storgatans västra del, Kalmar

  37. Kalmar Ångkvarn

  38. Lantbruksprodukter till salu på Växjö torg

  39. Skandinavens största havsgrotta, på Östergarnsholm utanför Gotland.

  40. Visby, Södra kyrkogatan. Här går gränsen för den äldsta halvcirkelformade stadsplanen.

  41. En ung kvinna håller i en häst på Åby travbana, Mölndal

  42. Öckerö gamla hamn, inre bassängen

  43. Bohus fästning, Kungälv

  44. Torslanda flygfält, Hisingen, Göteborg

  45. Sjösättning av jagaren Halland på Götaverken, Göteborg

  46. Montering av Volvo-bilar på löpande bandet Under andra världskriget producerade Volvo mycket militär materiel, men rustade samtidigt för tiden efter kriget. I september 1944 presenterades Volvo PV 444 i Kungliga Tennishallen. Intresset var stort och 148 437 besökare noterades under utställningens tio dagar. Bilen kostade då 4 800 kronor, vilket var lika mycket som Volvos första bil "Jakob" hade kostat, sjutton år tidigare. Hela 2 300 kontrakt tecknades på PV 444 under utställningstiden. PV 444 kom i produktion 1947 och blev företagets första verkliga storsäljare. Den kom att kallas "den svenska folkbilen".

  47. Göteborg. Slussen på Fattighusån

More Related