1 / 36

K ö n och makt i Norden

K ö n och makt i Norden. Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent. Projektets frågeställningar - vad har vi uppnått? Fyra uppgifter. Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv

adem
Download Presentation

K ö n och makt i Norden

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Kön och makt i Norden Reykjavik 2009-11-19 Kirsti Niskanen Forskningsledare Docent

  2. Projektets frågeställningar- vad har vi uppnått? Fyra uppgifter • Sammanställa jämförbara siffror över kvinnors och mäns representation inom beslutsfattandet inom politik och näringsliv • fokus på de senaste 15 åren • existerande data och statistik

  3. 2) Analysera och diskutera resultaten i ett jämförande nordiskt perspektiv 3) Diskutera förklaringar till de existerande könsfördelningarna

  4. 4) Diskutera jämställdhetsinsatser och utvärdera jämställdhetspolitiska medel och påverkningsmöjligheter

  5. Bred förståelse av politik • rikspolitik: parlamentsval • presidentval (FI och IS) • regeringar; internationell politik/utrikespolitik, EU-val/DK, FI, SE • partipolitik • lokal/kommunalpolitik • offentlig förvaltning

  6. Bred förståelse av näringsliv • företag (börsnoterade, statliga) • ekonomiskt orienterade myndigheter • intresseorganisationer

  7. Självstyrande områden • egna rapporter från Färöarna, Grönland och Åland

  8. Slutrapport • NMR: TemaNord 2009: 569 (elektronisk publikation) • Del I: landrapporter • Del II: jämförande diskussion och analyser

  9. Vad är nytt? Frågor: politikområdet Kan man se en bred övergång från vertikal till horisontell segregering? Har kvinnor fått mer makt både vertikalt och horisontellt? Vilka nyanser i processerna?

  10. Frågor: näringsliv Är reglerad kvotering (eller hot om kvotering) enda vägen för ökad kvinnorepresentation? Vilka frivilliga insatser är effektiva?

  11. Kön och makt i Norden –några viktiga resultat • Parlamentarisk representation: i ett globalt perspektiv är Norden inte längre självklart i toppen

  12. Tabel 1 Toppen af verdensranglisten over kvinderepræsentation i parlamentet Källa: Drude Dahlerup 2009, Kön och makt i Norden, Del I

  13. Parlamentarisk politik är en jämställdhetssuccé, om man utgår från att 40-60 % representation av kvinnor och män = könsbalanserad representation

  14. Andel kvinnor och män i parlament och landskapsparlament, hela Norden Källa: Kön makt i Norden, Del I

  15. Kvinnor och män i regeringar och landskapsregeringar, hela Norden Källa: Kön och makt i Norden, Del I

  16. Jämställdhetsproblemen är inte lösta i politiken Exempel: den kommunala sektorn: • kommunfullmäktige: 27-42 % kvinnor, d.v.s. mansdominans

  17. Kvinnor och män i kommunfullmäktige i Norden Källa: Kön och mankt i Norden, Del I

  18. Exempel på intressanta förändringar - diplomatin • Andelen kvinnliga ambassadörer stigande • Andelen kvinnor på UD:s aspirantkurser hög i FI och NO

  19. Kvinnliga ambassadörer i Norden, mitten av 1990-talet och i dag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

  20. Allmänt intryck - Skillnad mellan synliga positioner, känsliga för insyn, och mindre synliga positioner där jämställdhetsfrågor bevakas mindre intensivt

  21. Tre slags könsfördelningar • God insyn, debatt: 40-60 % kvinnor • Medvetenhet om jämställdhet – mansdominans men ca 30 % kvinnor • Jämställdhetsdiskussion saknas – stark mansdominans

  22. Politiken hjälper näringslivet att bli mer jämställt Börsnoterade och statligt ägda bolag • Framsteg: vid slutet av 1990-talet 4-9 % kvinnor i börsnoterade bolagens styrelser • I dag: 7-36 %

  23. Kvinnor och män i styrelser i börsnoterade bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

  24. De norska allmänna aktiebolagen toppar: norskägda företag 40 % kvinnor • Därefter Sverige: 19 % kvinnor i styrelser 2008

  25. Statliga bolag: vid slutet av 1990-talet 20-30 % kvinnor som styrelseledamöter • I dag: 26-47 % kvinnor

  26. Kvinnor och män i styrelser i statliga bolag Källa: Kön och makt i Norden, Del I

  27. Mansdominans i övriga ledningsfunktioner VD-poster och ledningsgrupper • Börsnoterade bolag: 80-99 % män • Statliga bolag: 70-95 % män

  28. Horisontell könsarbetsdelning Exempel: parlamentens utskott Systematiska men subtila skillnader: • Försvars-, finans- och näringspolitik: kvinnor under- och män överrepresenterade • Det motsatta gäller på områden som sociala frågor, kultur, utbildning, jämställdhet

  29. Tabell 2 Urval av de nordiska parlamentens utskott med ≥ 50 % kvinnor, grupperade enligt BEIS-typologisering Källa: Bilaga, Tabell 1, Kirsti Niskanen 2009, Kön och makt i Norden, Del II

  30. Intressant forskningsfråga Är horisontell könsarbetsdelning uttryck för kvinnors och mäns önskningar? Europeisk undersökning, 27 länder (Gendering Elites, 2000) Högstrankade förstahandsval för båda könen: internationell politik, ekonomi- och finanspolitik

  31. Vad främjar jämställdhet? • Samhällspolitisk diskussion, debatt, bevakning av jämställdhetsfrågor, kvinnorörelsens roll avgörande • Politiska partier spelar en nyckelroll i den politiska representationens utveckling

  32. Jämställdhetspolitiskainsatser • Kvotering till offentliga styrelser, nämnder och råd (1980-talet och framåt) har haft effekt • Frivillig partikvotering har påverkat samhällsdiskussionen, skapat konkurrens mellan partierna (i alla länder utom DK)

  33. Den norska bolagskvoteringen effektiv • ”Koden för bolagsstyrning” i Sverige: viss effekt • Uppförandekoder introducerats i Danmark 2007 och i Finland 2009 (ej ännu utvärderade)

  34. Är kvotering mirakellösningen? • Enligt våra resultat – knappast • Åtgärderna måste sättas in i en samhällspolitisk och kulturell kontext • Lagstadgad kvotering bör utformas med omsorg • Man bör ha regler som kontrollerar åtgärdens effektivitet

  35. Hög kvinnorepresentation har uppnåtts utan kandidatkvotering, t.ex. i parlamenten i DK och Finland • Slutsats: förklaringarna till könsbalanserad representation är komplexa (strukturella omständigheter, strategiska faktorer)

  36. Vad behöver vi mer kunskap om? • Tillgången till makt på lägre positioner än den absoluta toppnivån • Horisontell segregering (mått och indikatorer) • Andra samhällsområden, t.ex. vetenskap och medier, kultur

More Related