Mat från mark och vatten

1. Mat från mark och vatten

2. Baslivsmedel • Basen för vår dagliga kost • Ger mättnad och energi • Olika baslivsmedel på olika platser i världen • I Sverige är det säd och potatis

3. Spannmål • Sädesslag; vete, korn, råg och havre • Sädeskornen= de mogna sädesslagens frön • Sädeskornen kallas även för spannmål

4. De fyra viktigaste sädesslagen i världen • Ris • Vete • Majs • Hirs

5. Ris • Vanligaste sädesslaget i Asien • Växer på fält under vatten • Behöver varmt under lång tid för att växa

6. Vete • Vanligt i länder med tempererat klimat t ex Sverige • Började odlas för 10 000 år sedan i Asien

7. Majs • Till bröd, som flingor, gröt, korn mm • Som huvudmål i stället för potatis • Majs odlades först av indianfolk i Amerika • På 1500-talet även till Europa • Odlas där det är varmt och soligt

8. Hirs • Det äldsta sädesslaget • Kommer från Asien • Används till gröt • Odlas där det är torrt och varmt

9. Rotfrukter i basfödan • Potatis trivs i tempererad klimat • Väver fort och ger mycket mat • Sötpotatis trivs där det är varmare • Kassava växer i tropiska områden. • Samma planta ger skörd i flera år • Bladen kan användas som grönsaker

11. Protein, vitaminer och mineral behövs varje dag! • I stora delar av världen äter man mest vegetabilier. • Vegetabilier= matvaror från växtriket • Ärtor, bönor, linser och andra baljväxter är rika på protein. • Om man inte äter kött är det alltså viktigt att äta baljväxter för att få i sig det kroppen behöver.

12. Kött och fisk • I Sverige äter vi ofta kött, fisk, mjölk och ägg. • Animaliska produkter= mat från djurriket • Brukar var dyrare än basfödan • Fisk och skaldjur äter både fattiga och rika (i alla fall om man bor nära vatten)

13. Frukt och grönsaker • Där finns mineralerna järn och kalk samt vitaminer • I tempererade områden (Sverige) finns bara äpplen och päron?! • I tropiska områden finns en massa frukter • Nu för tiden kan man få tag i det mesta i Sverige (import)

14. Jordbruk i världen • Rika länder – stora gårdar, dyra maskiner • Handelsgödsel = konstgödsel. (Det finns inte djur på gårdarna som ger tillräckligt med naturgödsel) • Maskinerna drar mycket dieselolja och el.

15. Fattiga länder – ofta självhushåll • Försöker odla så att det blir lite över att sälja på marknaden

16. Husdjur • Höns vanligast. Ägg och kött • Grisar. Muslimer äter inte griskött • Mycket mark används som betesmark som då inte kan användas till livsmedelsproduktion • Å andra sidan kan marker som inte passar så bra för odling vara bra till betesmark • Många är kritiska till att man föder upp djur till mat när så många svälter på jorden

18. Mat från havet • Fisk, musslor, kräftor, räkor och alger • Fisk är nyttigt. Vitaminer, mineraler, omättade fettsyror och proteiner • Hur mycket fisk man äter beror ofta på var man bor • Nästan all fisk bor i grundhavet, shelfen se sid 161. • Plankton, kräftdjur, fiskar, större fiskar

19. Hur fiskar man? • Förr – små båtar nära kusten. Inte så vanligt längre • Mer ekologiskt hållbart • Nu – stora fartyg långt ut till havs. Havet dammsugs. Utfiskning och botten blir förstörd • Fångsterna minskar trots bättre redskap • Fiskekvoter – dela upp fisket så att det inte ska fiskas ut

21. Hur ska fisket räddas? • Mindre fiskekvoter • Bevakning så att kvoterna hålls • Vissa fiskarter måste fridlysas • Fiskestopp där fisken leker och förökar sig • Antalet fiskebåtar måste minska

22. Fiskodling • Kina sedan mer är 3000 år • Dammar med plankton • Mer gödsel, fisken växer snabbare • En industri som växer