Seminarium 1 Introduktion

1. Seminarium 1Introduktion

2. Kontaktuppgifter Johanna Lindholm johanna.lindholm@buv.su.se 08-1207 6209 Kursadministrat�r: Jeanette Kling Olofsson jeanette.kling-olofsson@buv.su.se

3. Kursinneh�ll Perspektiv & R�ttigheter Utvecklingspsykologi Barndomspsykologi Ungdomsforskning Mobbning Deltagande observation (VFU)

4. Processkrivningen - arbetss�tt Utforma ett fall (mer info nedan) Efter varje seminarium, sammanfatta en del av den teori/det perspektiv som behandlats (den/det som ni fokuserat er p�) och beskriv/f�rklara nyckelbegrepp Analysera/diskutera sedan fallet utifr�n den teorin och de begrepp ni valt (se mer p� n�sta bild) H�ll fallet och processkrivningen i bakhuvudet hela tiden n�r ni l�ser och n�r ni diskuterar p� seminarium Tanken �r allts� att ni arbetar med er skriftliga hemtenta under hela kursens g�ng.

5. Analys i processkrivningen Vad hamnar i blickf�nget? Vad fokuseras? Vad lyfts fram? Vad hamnar i skuggan? Vad fokuseras inte? Om man anv�nder den h�r teorin/det h�r perspektivet, vad tittar man p� d�? Vad tittar man inte p�? Hur f�rst�r vi barnet utifr�n teorin? Hur kan man diskutera barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv utifr�n teorin?

6. Processkrivning � utformning av hemskrivningen F�rs�ttsblad Introduktion: diskutera och redog�r f�r skillnaderna mellan barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv Fallbeskrivningen: skriv allts� in ert fall som ni arbetat med i de olika processkrivningarna G� sedan igenom era processkrivningar en i taget: sammanfatta minst en teori och presentera minst tre olika begrepp som sedan anv�nds i sj�lva analysen. Processkrivning 1: Utvecklingspsykologi Sammanfatta en teori � v�lj en av f�ljande: Bowlby, Stern, Homburger-Erikson eller Bronfenbrenner. Presentera minst tre begrepp fr�n den teori du v�ljer. Analysera fallet med hj�lp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks� ska anv�ndas i analysen. Processkrivning 2: Barndomspsykologi Sammanfatta vald teori ur Sommer och/eller Kehily. Presentera minst tre begrepp fr�n den teori du v�ljer. Analysera fallet med hj�lp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks� ska anv�ndas i analysen. Processkrivning 3: Ungdomsforskning Sammanfatta vald teori ur Lalander och Johansson Presentera minst tre begrepp fr�n den teori du v�ljer. Analysera fallet med hj�lp av vald teori och begrepp. Notera att alla begrepp som presenteras ocks� ska anv�ndas i analysen Avsluta hemtentan med en j�mf�rande diskussion d�r du diskuterar och j�mf�r utfallet och konsekvenserna av anv�ndandet av olika teorier. Observera att fallet INTE ska �l�sas�, dvs. du ska inte bed�ma om pedagogen gjort r�tt eller fel � fokus ska ist�llet hela tiden vara p� barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv. Vilka blir konsekvenserna f�r barnet utifr�n olika teorier? Referenslista

7. J�mf�rande diskussion J�mf�r de olika begreppen/perspektiven/teorierna med varandra. Likheter, olikheter? Vad synligg�rs? Vad synligg�rs inte? Vad blir det f�r konsekvenser f�r barnet n�r man anv�nder sig av de olika begreppen/teorierna/perspektiven?

8. Processkrivning � utformning av hemskrivningen forts. F�r att bli godk�nd p� den individuella examinationsuppgiften ska fyra av f�ljande titlar refereras till: Qvarsell (2003) och/eller Johansson (2003) samt Halld�n (2003) Anderson (1980) eller Hwang & Nilsson (2007) Sommer (2005) Kehily (red.) (2008) Lalander & Johansson (2007)

9. Processkrivning - t�nk p�: Stor vikt f�sts vid korrekt referenshantering, att citat ska vara korta och anges med sidh�nvisning. Anv�nd APA (se lathund p� kurshemsidan). Plagiering �r inte till�tet Eftersom det �r mycket litteratur b�r i denna inl�mningsuppgift kapitlet/sidan anges inom parantes, �ven n�r det inte r�r sig om direkta citat. Ni ska inte �l�sa� fallet. T�nk p� hur ni formulerar er n�r ni skriver. Po�ngen �r inte att finna en �sanning� i era analyser, utan att visa hur olika saker blir synliga eller fokuseras genom olika teorier/perspektiv. Dessutom �r det p�hittade fallet bara en kort sekvens. Anv�nd formuleringar som: - Med hj�lp av ett livsv�rldsfenomenologiskt perspektiv (Johansson, �rtal) skulle man kunna f�rst� detta.. - Ur ett barndomssociologiskt perspektiv skulle man kunna tolka detta som� - Genom att anta ett psykodynamiskt perspektiv l�gger man fokus p� - Med hj�lp av begreppet moralisk panik (Lalander & Johansson, �rtal, sid) skulle man kunna tolka denna situation�

10. Plagiat Det �r givetvis till�tet att citera andra k�llor, men s�v�l direkta citat som indirekta referat m�ste alltid vara f�rsedda med korrekta och fullst�ndiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller l�ngre avsnitt och ange sig sj�lv som f�rfattare till texten �r f�rbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel p� plagiat �r att ordagrant eller n�stan ordagrant skriva av en text (detta innefattar �ven delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifr�n detta kommer. Plagiat kan �ven anses vara fallet om Du anv�nder andras text s� att Du f�r den att framst� som din egen. Andras text kan exempelvis utg�ras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit p� n�tet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat �r otill�tet fusk och blir alltid f�rem�l f�r ett disciplin�rende, som kan leda till avst�ngning.

11. Fallbeskrivning - t�nk p�: Interaktionssituationer mellan pedagog och elev Neutral beskrivning, icke-v�rderande Vardagliga fall �r enklast Var inte f�r specifik eller personlig n�r du v�ljer/utformar ditt fall Ta med allt som beh�vs f�r att kunna g�ra en vettig analys

12. Exempelfall 1: M�ndagsmorgon i klass 1 Det �r m�ndagsmorgon och eleverna i �rskurs 1 �r p� v�g in i klassrummet. L�raren st�r i d�rren och h�lsar v�lkommen. En flicka tar mycket l�ngsamt av sig sin jacka. Hennes pappa som st�r bredvid, h�nger upp den p� kroken. Flickan tar sin pappa i handen och st�ller sig bakom honom och gr�ter tyst. Hon ser ut att inte vilja l�mna honom. L�raren f�rs�ker locka in flickan. Till slut sl�pper flickan sin pappa och g�r sm�snyftande in i rummet. �ven pappan ser gr�tf�rdig ut. L�raren ler uppmuntrande mot pappan och st�nger klassrumsd�rren.

13. Exempelfall 2: pojken som pratar En pojke sitter vid sin b�nk, han sitter inte still utan vrider och v�nder p� sig och leker med en penna. Han pratar med en flicka som sitter bredvid honom. L�raren ber honom att vara tyst och att sluta vicka p� stolen. Pojken blir tyst, men kort efter tills�gelsen b�rjar han att leka med pennan och pratar igen. Flickan bredvid honom tar pennan ifr�n honom. Pojken knuffar flickan fr�n stolen. L�raren skickar ut pojken ur klassrummet.

14. Exempelfall 3: engelskalektion i 9:an Under en lektion i engelska i �rskurs 9 skriver l�raren upp ett grammatiskt problem p� tavlan som eleverna skall l�sa. L�raren resonerar lite om uppgiften och ger f�rslag p� hur eleverna skall t�nka f�r att kunna l�sa den. N�r l�raren �r klar, skriver han upp ett nytt problem p� tavlan och ber att n�gon av eleverna skall g� fram och l�sa det. Han v�ljer ut en elev, som dock �r ovillig och ger intryck av att vara besv�rad. Eleven tackar nej, men l�raren envisas och str�cker fram tavelpennan. �- Nej,� s�ger eleven - Jo, men kom igen nu,� s�ger l�raren best�mt. Eleven g�r fram till tavlan men visar tecken p� att vara os�ker och �ngslig och har sv�rt b�rja. �- Kanske kan man g�ra s� h�r� eller jag vet inte riktigt, jag tror det.. , s�ger eleven. N�r eleven har avslutat v�nder sig l�raren till klassen. �- Vad t�nker ni om det h�r? - Att �X inte kan grammatik,� s�ger en av eleverna �X ser besv�rad och skamsen ut och tittar ner i golvet, men s�ger inget. - Jag menade f�rst�s l�sningen p� problemet, s�ger l�raren lite l�ttsamt. - Du kan s�tta dig igen, s�ger l�raren till eleven och forts�tter diskutera uppgiften med klassen.

15. Inl�mning av processkrivningen Senast fredag 18 mars kl 12:00 En kopia i mitt fack p� Frescati Hagv�g 24, till h�ger n�r ni kommer in genom huvudentr�n (kan postas, postst�mpel 18/3) En kopia till mig via e-post Johanna Lindholm Stockholms universitet Institutionen f�r barn- och ungdomsvetenskap 106 91 Stockholm Johanna.lindholm@buv.su.se

16. Bed�mning av hemtenta Betyg p� er hemtenta kommer vara inrapporterat senast fredag 8 april. G� in och titta i Ladok! Ni kan sedan h�mta ut den p� studentexpeditionen tillsammans med den bed�mningsblankett jag fyllt i � d�r kan ni se min motivering f�r betyg (studentexpeditionen har �ppet 12:45-14:00 m�-to). Om n�gon skulle f� FX �r det av st�rsta vikt att ni h�mtar ut er hemtenta snarast, ni har n�mligen bara till m�ndag 18 april kl 12:00 att l�mna in kompletteringar. L�mnar ni in f�r sent f�r ni automatiskt F och m�ste g�ra om. H�mta allts� p� en g�ng och g� igenom bed�mningsblanketten. F�r de FX-tentor som l�mnas in i tid (18 april 12:00) kommer betyg rapporteras in senast onsdag 11 maj.

17. 15 minuter rast

18. VFU-uppgiften 3 dagar p� ordinarie VFU-platser (obligatoriskt) Ladda ner VFU-rapport fr�n kurshemsidan: fyll i och l�mna in VFU:n �r t�nkt som en metod�vning � deltagande observation Syftet �r att f�rs�ka n�rma sig barnets perspektiv via de olika teorierna Hur �r det att vara barn/ungdom h�r? (Barnperspektiv) Vad visar sig f�r barnet? (Barnets perspektiv) Testa olika s�tt att se p� barn och vilka konsekvenserna blir f�r barnet Unik m�jlighet att testa att inta denna position � g�r inte som pedagog Inte i klassrummet under lektionstid, utan rasten eller liknande Inga intervjuer! Inte spela in n�gonting! Inte som �spioner� F�r f�ltanteckningar Diskutera i studiegruppen Redovisa (30 min/grupp vid seminarium 6) (se mer n�sta bild)

19. Deltagande observation Dag 1: G� ut �lite f�ruts�ttningsl�st� , fundera p� fr�gan Hur �r det att vara barn/elev/ungdom h�r? Vad visar sig f�r barnen/eleverna/ungdomarna? Diskutera i studiegruppen. Hur �r det att vara barn/elev/ungdom p� er VFU-plats? Dag 2 & 3: Best�m i studiegruppen en situation som ni skall studera Detta kan vara i uppeh�llsrummet, en matsituation, i korridoren, vid sk�pen, i ljusg�rden, vid gungorna, i sandl�dan etc. Efter genomf�randet tr�ffas studiegruppen och diskuterar. Erfarenheterna sammanst�lls till en gemensam redovisning .

20. VFU-uppgiften � redovisning: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv framg�r och problematiseras Reflektera �ver vad som hamnar i f�r- och bakgrund med de olika teorierna Koppla till kurslitteraturen Metoddiskussion Beskriv hur ni gick tillv�ga f�r att f�lja de etiska principerna

21. Etnografi Etnografi: beskriva vad folk g�r Informant: den/de man studerar och vill f�rst�, informanterna informerar forskaren om sitt s�tt att se p� tillvaron F�lt: den milj� som forskaren studerar och d�r informanterna utf�r sina vardagliga aktiviteter Det handlar om att rasera distansen, skapa f�rtroenden, visa respekt Tilltr�de

22. Etnografi forts. Genom att vistas i informanternas milj�er n�rmar sig forskaren informanternas perspektiv Det handlar inte s� mycket om att komma fram till en sanningen utan om att komma fram till det som informanterna ser vara sant

23. Observation Deltagande - icke deltagande �ppen � dold Studera den naturliga milj�n och se den med informanternas �gon Man �r intresserad av gruppmedlemmarnas egna perspektiv N�rhet � distans (dilemma). Str�va efter opartiskhet. Etik: man kommer n�ra F�rs�k finna m�nster F�ltanteckningar � anonymisering (v�lj mellan att g� undan och skriva eller skriva �ppet) Rapporten blir en konstruktion, ej ett avtryck av verkligheten Fundera p� vad som styr det ni ser (Varf�r s�g ni just det ni s�g? Hur p�verkar det att ni �r d�r?)

24. Observation forts. L�rdomen blir att inte l�gga egna begrepp och tolkningar p� den verklighet man studerar utan att l�ra sig akt�rernas spr�k och t�nkes�tt (j�mf�r med att se ur olika perspektiv). Fall inte f�r frestelsen att korrigera akt�rernas uttalanden. T�nk ocks� p� den s.k. forskningseffekten: hur du som forskare kan ha p�verkat det du har observerat och f�rs�k ta med detta n�r data ska tolkas. Kan ocks� vara bra att t�nka p� att svaga grupper ibland n�stan blir utforskade i �verm�tt och att det kan vara en belastning att st�ndigt bli f�rem�l f�r probleminriktad forskning. Kan detta ocks� g�lla barn och den maktasymmetri som r�der mellan vuxna (forskaren) och barnen (som utforskas).

25. Forskningsetiska principer Forskningskravet: att det �r ber�ttigat att forskning bedrivs, att den inriktas p� v�sentliga fr�gor och att den h�ller h�g kvalitet v�gs mot Individskyddskravet: kravet fr�n samh�llets medlemmar p� skydd mot otillb�rlig insyn t.ex. i sina livsf�rh�llanden. Individer f�r inte heller uts�ttas f�r psykisk eller fysisk skada, f�r�dmjukelse eller kr�nkning.

26. Forskningsetiska principer I vissa fall �r forskningens st�llning svag gentemot myndigheter, organisationer och privatpersoner och d� kan det vara befogat med regler/rekommendationer som st�rker forskningens st�llning. I andra fall �r medborgarnas st�llning svag och d� kan h�nsynen till medborgarnas intressen kr�va regler/rekommendationer som st�rker deras st�llning. Forskningskravet v�ger i m�nga fall tungt men vissa principer b�r/ska f�ljas: de forskningsetiska principerna har s�ledes till syfte att ge normer f�r f�rh�llandet mellan forskare och unders�kningsdeltagare/uppgiftsl�mnare s� att vid konflikt en god avv�gning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet. Syftet med principerna �r att ge underlag f�r forskarens egna reflektioner och insikter i sitt ansvarstagande.

27. Humanistisk-samh�llsvetenskapligaforskningsr�dets (HSFR) etiska principer Fyra huvudkrav (att reflektera �ver och m�ta): Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet

28. Informationskravet Regel 1: Forskaren skall informera uppgiftsl�mnare och unders�kningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som g�ller f�r deras deltagande. De skall d�rvid upplysas om att deltagandet �r frivilligt och om att de har r�tt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella unders�kningen som rimligen kan t�nkas p�verka deras villighet att delta.

29. Samtyckeskravet Regel 2: Forskaren skall inh�mta uppgiftsl�mnares och unders�kningsdeltagares samtycke. I vissa fall b�r samtycke dessutom inh�mtas fr�n f�r�lder/v�rdnadshavare (t.ex. om de unders�kta �r under 15 �r och unders�kningen �r av etiskt k�nslig karakt�r). Regel 3: De som medverkar i en unders�kning skall ha r�tt att sj�lvst�ndigt best�mma om, hur l�nge och p� vilka villkor de ska delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medf�r negativa f�ljder f�r dem. Regel 4: I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan f�r inte unders�kningsdeltagarna uts�ttas f�r otillb�rlig p�tryckning eller p�verkan. Beroendef�rh�llanden b�r heller inte f�religga mellan forskaren och tillt�nkta unders�kningsdeltagare eller uppgiftsl�mnare.

30. Konfidentialitetskravet Regel 5: All personal i forskningsprojektet som omfattar anv�ndning av etiskt k�nsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer b�r underteckna en f�rbindelse om tystnadsplikt betr�ffande s�dana uppgifter. Regel 6: Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och avrapporteras p� ett s�dant s�tt att enskilda m�nniskor ej kan identifieras av utomst�ende. I synnerhet g�ller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt k�nsliga. Detta inneb�r att det skall vara praktiskt om�jligt f�r utomst�ende att komma �t uppgifterna.

31. Nyttjandekravet Regel 7: Uppgifter om enskilda, insamlade f�r forsknings�ndam�l, f�r inte anv�ndas eller utl�nas f�r kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften. Regel 8: Personuppgifter insamlade f�r forsknings�ndam�l f�r inte anv�ndas f�r beslut eller �tg�rder som direkt p�verkar den enskilde (v�rd, tv�ngsintagning, etc.) utom efter s�rskilt medgivande av den ber�rda.

32. Vad �r en teori? En teori �r en grupp antaganden eller p�st�enden som f�rklarar f�reteelser av n�got slag och systematiserar v�r kunskap om dem. En verksamhet s�gs vara teoretisk i motsats till empirisk om den bygger p� teori och d�rf�r inte enbart konstaterar fakta utan �ven f�rklarar givna fakta och ev. f�ruts�ger nya. � Teorier kan vara helt deduktiva, s�som fallet �r i matematiken och logiken. De s�gs vara empiriska om de �tminstone delvis �r baserade p� v�r sinnliga erfarenhet. Att n�rmare redog�ra f�r kopplingen mellan teori och observation �r en huvudangel�genhet f�r filosofisk vetenskapsteori. (Nationalencyklopedin) Teori �r en vetenskaplig term med flera olika betydelser: Vetenskap: Komplex vetenskaplig slutsats och f�rklaringsmodell, alternativt system av desamma, till exempel Einsteins relativitetsteorier eller gravitationsteorin. I motsats till i dagligt tal anv�nds ordet "teori" inom vetenskapen inte som en n�ra synonym till ordet "gissning", utan en teori �r tv�rtom den starkaste sannolikhetsgrad som kan n�s inom vetenskapen. �(Wikipedia)

33. Vad menas med perspektiv? I generell mening m�ste tre kriterier vara uppfyllda f�r att ett perspektiv ska synligg�ras: Utg�ngspunkten �r att det finns ett objekt, det som studeras. Det m�ste �ven finnas ett subjekt, n�gon som studerar. Subjektet intar sedan en position i f�rh�llande till objektet och det �r i den sk�rningspunkten som perspektivet uppst�r. N�r vi befinner oss i en viss position b�r vi ocks� vara medvetna om att v�r bakgrund och v�ra tidigare erfarenheter spelar roll f�r hur vi uttalar oss. Dessutom kommer utbildningen och v�rt uppdrag i arbetet att p�verka oss. (Elizabeth Englundh, 2009)

34. Barnperspektiv, barns perspektiv & barnets perspektiv � Barnperspektiv: ett begrepp som inrymmer vuxnas och barnets eller gruppen barns samlade synpunkter p� en viss fr�ga. Det skulle, i en vidare bem�rkelse, inneb�ra att barnets perspektiv �r en del av barnperspektivet. I en sn�vare bem�rkelse kan barnets perspektiv vara frist�ende fr�n barnperspektivet (Elizabeth Englundh, 2009). G�rs alltid utifr�n en viss position. Kan vara sv�rt att f� geh�r f�r barnperspektiv p� omr�den som uppenbart r�r barn � t.ex. skolan (�Vi g�r redan det h�r�). � Barns perspektiv inneb�r att man lyssnar p� barnen, barnen f�r en r�st och en �sikt. Forskning utifr�n barns perspektiv l�gger stor vikt vid barn som informanter och barns egna utsagor. Barnets perspektiv inneb�r att ocks� det individuella barnet f�r en chans att uttala sig i fr�gor som r�r just det barnet. Begreppen m�ste alltid diskuteras d� de kan definieras, tolkas och anv�ndas p� m�nga olika s�tt.

35. Mer om barnperspektiv Barnombudsmannen, BO, menar att konventionen om barnets r�ttigheter speglar v�r tids barnperspektiv. Genom konventionen har v�rldens politiker f�tt ett gemensamt spr�k f�r alla barns r�ttigheter, ett globalt barnperspektiv. Konventionen inrymmer �ven ett nationellt barnperspektiv, den syn p� barn som synligg�rs genom den lagstiftning som finns i ett land. �ven det vuxna barnperspektivet framtr�der genom det s�tt p� vilket vuxna m�ter barn. (Elizabeth Englundh, 2009)

36. Diskussion i studiegrupper Hur till�mpas forskningsetiska principer? Deltagande observation Vilken situation skulle kunna vara l�mplig f�r gruppen att studera under VFU?

37. Slutligen Notera att n�rvaro p� Basgruppsdagar och VFU-dagar �r obligatoriskt f�r att f� godk�nt. Eventuell fr�nvaro kompenseras s�h�r: Fr�nvaro vid 1 tillf�lle: skriftlig kompletteringsuppgift som jag delar ut. Men ni m�ste kontakta mig. Fr�nvaro vid 2-3 tillf�llen: studenten ska delta i ett uppsamlingsseminarium tisdag 5 april 13-16. D� ska studenten skriftligen kommentera litteraturen f�r de g�nger fr�nvaron g�ller samt kommentera en studiekamrats text. Anm�lan senast fredag 18 mars direkt till Ann Nehlin (ann.nehlin@buv.su.se). Fr�nvaro vid 4 tillf�llen eller mer: studenten anses inte ha genomg�tt kursen och beh�ver g� om den f�r att f� godk�nt. Fr�nvaro fr�n VFU-redovisningen: kompletteras skriftligen till mig. 2-3 sidor d�r alla delar av uppgiften ska beaktas. I samr�d med �vriga gruppen. H�ll koll p� kurshemsida Information till gruppen kommer l�ggas upp under fliken med gruppnumret p� kurshemsidan (inte Mondo). F�rel�sningar fr�n de f�rel�sare som v�ljer att l�gga ut sina f�rel�sningar kommer att finnas under en flik med f�rel�sningar, p� kurshemsidan.

38. Inf�r seminarium 2: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnets perspektiv; Barns r�ttigheter; godk�nnande av fallbeskrivning. L�s texterna av Halld�n, Johansson och Qvarsell L�s UD:s skrift om FN:s konvention om barnets r�ttigheter och v�lj ut tv� artiklar som du tycker �r extra viktiga. Formulera en fallbeskrivning