1 / 25

Från Applar till appar

Från Applar till appar. …AKK i vårt eget livsperspektiv. Dinosaurierna är:. Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EU-projektare dygnet runt Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa

Download Presentation

Från Applar till appar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Från Applar till appar …AKK i vårt eget livsperspektiv

  2. Dinosaurierna är: • Mats Lundälv – DART-startare! Pedagog med världens största AKK-nätverk? EU-projektare dygnet runt • Gunilla Thunberg - fil dr, logoped på DART sedan starten 1988, AKK-morsa • Britt Claesson, AKK-pedagog, gammal habiliteringsräv, kan allt om TAKK • Eva Bergek & Lennart Ulin, företagsuvar från tidernas start som hittade varandra på AKK-mässor – driver Frölundadata

  3. När börjar AKK- historien då? • För teckenspråk finns mest dokumenterat • Finns nästan inget nedskrivet! En vetenskaplig artikel: Vanderheiden i Journal of Rehabilitation Research and Development 2002. Viss dokumentation i några läroböcker. • Länge misstänksamhet/oro för att använda AKK & datorer– hämmar det talutveckling??? Ibland knappt tillåtet!

  4. AKK – ett område sammanflätat av främst tre viktiga trådar: Kunskap om kommunikation och språk-utveckling Teknisk utveckling Attityd Samhällssyn Politik Kunskap Hjälpmedels-försörjning Utveckling av lågteknologisk AKK

  5. Tecken • Fyll på britt!!! Ev fler plåtar??

  6. Lågteknologisk AKK • Först bokstavs/ordtavlor: I USA på 20-talet F Hall Roe-tavlor som gjordes i trä av välgörenhetsgrupp: Gora Khan Grotto

  7. Symboltavlor började utvecklas och omskrivas på 60-talet i USA • 1971 Toronto: Shirley McNaughton med kolleger började prova bliss med sina elever • 1976 besökte en svensk grupp Kanada och började sedan prova bliss: Bräcke Östergård, Ekhaga i Linköping • 1985 lanserades Pictogram i Sverige

  8. Teknisk utveckling • Pionjärer viktiga: en typisk sådan är Vanderheiden själv: tekniker som såg en utmaning i att kunna hjälpa en person med funktionshinder – ofta rörelsehinder – att uttrycka sig • I Sverige: Karoly Galyas, Sheri Hunnicutt m fl på KTH i Stockholm, Ulla Lagerman m fl vid Chalmers Gbg, O&W i Lund, Rehab C och GEWA i Sthlm, … och många flera

  9. Skrivmuskedunder kom först • Med alternativ mekanisk och/eller elektronisk styrning på olika fiffiga sätt • Europa först! • Ex: POSM från tidigt 60-tal • Mats lägger till här – sannolikt ny bild

  10. Mats lägger till bild skrivmuskedunder?? • Svenska Luxor ABC 80 från 1978 - O&W byggde Desk 80 – första svenska skrivsystemet för kontaktstyrning • Apple II-datorerna från 1978 och under större delen av 80-talet – med åren ett stort antal program och tillbehör för personer med FH – däribland Talking BlissApple, OmniBliss, MacApple Communicator, AFC, Concept Kbd, BlissCom-bord, talsynteser … samarbete med UK och USA … (videosnutt) … och så ABC 800, Compis, IBM, Mac, …

  11. Portabilitet gick framåt Canon communicator, slutet av 70-talet, första hjälpmedlet som tillverkades av ett stort kommersiellt företag ”Talking broach”, 1973

  12. Tal då? • Talsyntes först: pionjärapparater utvecklades redan på 1700-talet • Tog ordentlig fart med datorteknikens utveckling: Sverige väl framme (Gunnar Fant vid KTH)

  13. 80-talet • Talsyntesåter-koppling till både text och symbolsystem. • Blissbord • MultiTalk – lite mer portabelt…

  14. Pratapparater • Kom i slutet av 80-talet • DARTs första: • AllTalk, IntroTalker • Ofta med digitalt inspelat tal – ibland också talsyntes • Är sig lika, men: bättre ljud, tåligare, något mindre

  15. Styrsätt • Datorn som hjälpmedel i sig • Alternativa styrsätt – tillbehör: • Tangentbordplattor, styrplattor, tangentbordersättningar, kontakter, alternativa pekdon – pekskärm,huvudmus, ögonstyrning … • Programvara i datorn • Scanning, skärmtangentbord, skärmkartor … • Kombinationerna • Speciella tillbehör – och/eller tillgänglighetsstöd som standard

  16. Andra viktiga händelser för AKK-området • 1983 - Bildandet av föreningen ISAAC – International Society for Augmentative and Alternative Communication • 1984 – första ISAAC-konferensen (svenska deltagare!) • 1985 – vetenskapliga tidskriften AAC • 1988 – svenska ISAAC bildades

  17. REDAH-projektetDataresurscenter • Mitten av 80-talet olika initiativ till att prova och utveckla teknik bl a på Bräcke östergård, AMU Hadar • 1988 tog HI (Hjälpmedelsinstitutet) ansvar för en gemensam ansökan till Allmänna Arvsfonden. • Aug 1988 startade REDAH (och DART): arvsfondsmedel + medel från skolmyndighet (nuvarande SPSM) • Multidisciplinärt redan från början!

  18. Kommunikationscenter-projektet 1993-95 och Datatekens start • Startades mestadels i anslutning till REDAH-center • KomP i Göteborg • Fokus på metodutveckling • Första böckerna skrevs

  19. Projektande hit och projektande dit • Ja all dessa projekt :-p • små lokala projekt (lokala huvudmän och stiftelser) • regionala projekt (landsting, VG) • nationella projekt (HI, SIL-SIT-SPSM, Allm.Arvsfonden, m fl) • nordiska projekt (NNH, NUH) • bilaterala internationella projekt (DART-SIL-ACE) • … och till stora EU++-projekt • Utvecklingsprojekt och så småningom forskningsprojekt (samverkan mellan många olika aktörer – offentliga, privata, klinisk/pedagogisk verks., högskola, företag …) • Stimulerande, men samtidigt ett frustrerande hoppande från sten till sten – brist på möjligheter till långsiktig uppföljning – ”the valley of death” (Gregg V) – bilden av en ökenväg …

  20. Från speciellt till generellt • Det kommer alltid att behövas särskilda lösningar för mycket speciella behov, men … - i början var allt med IT, tillgänglighet och AKK något mycket, mycket speciellt och märkvärdigt - nu kan och måste alltmer göras generellt tillgängligt - vi är ju alla beroende av IT och kommunikation - IKT - därför behöver teknik och tjänster göras därefter !? Borde man t ex inte som AKK-användare kunna skriva med symboler i ett vanligt kontorsprogram ?

  21. Det kanske man kan snart?

  22. Vad betyder den integrerade och mobila IKT-användningen för AKK ? • … Inte bara traditionella datorer ! • … Android- och iPhone-mobiler, och läs-, surf-, media- och allt-i-allo-plattor ! • … ständig uppkoppling till näten ! • … integrering av IKT i alla miljöer/apparater ! • … nya sorters tjänsteutbud via/för allt detta ! • … nya möjligheter, men också nya beroenden ? • … vi letar och finner möjligheterna – men låt oss ändå inte glömma att länge leve den lågteknologiska kommunikationen!

  23. Tecken i ett helhetsperspektiv

  24. Branchens utveckling

  25. Kommunikationi fokus!! • AKK-området har alltid präglats av samverkan över • Yrkesgränser • Specialiteter & kunskapsfält • Nationsgränser • Garanterar väl en fortsatt spännande framtid – och fler möjligheter i • KOMMUNIKATIONSSAMHÄLLET!

More Related