Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind

1. Framtida lokala samhällseffekter av nya gruvor i Västerbottens inland Tommy Lind Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet

2. Norrländsk regionstudie 2008 • Uppfattningar i studieområdet • Ca 100 svar • Stora positiva förväntningar på gruvnäringen. Enligt din uppfattning – hur viktigt är följande för att Ditt län ska utvecklas i framtiden? Råvaruutvinning (skog, malm, m.m.): Vilken är Din uppfattning om: Starta fler gruvor

3. Gruvnäringen – viktig för lokal och regional utveckling. Trendbrott inom gruvnäringen de senaste åren. Guldlinjeområdet berör i första hand samhällsutvecklingen i fem kommuner: Malå, Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina. Målet med studien är att uppskatta sysselsättnings- och befolkningseffekter av nya gruvor i Guldlinjeområdet. Tidsperspektivet är 2007 till 2030. Ett nytt gruvdistrikt - Guldlinjen

4. Guldlinjen • De nya gruvorna är utspridda över ett stort och glesbefolkat område med svag transport-infrastruktur.

5. Befolkning och sysselsättningsutveckling 1995-2007

6. Faktorer som styr hur stor den lokala effekten blir på sysselsättningen • Storleken på den lokala arbetsmarknaden och invånarantalet • Strukturen på industrin • Var platsen ligger i förhållanden till större regionala centra Detta innebär att storleken på den lokala effekten kan variera avsevärt från fall till fall.

7. Rönnbäcken ca 1500 De två Blaiken- gruvorna ca 4000 Svartliden ca 6000 Fäboliden 7500 Arbetskraftsutbud inom 5 mil från de planerade gruvorna

8. Två tänkbara scenarier med 6 gruvor • Lågalternativ 670 nya gruvjobb • Högalternativ 1070 nya gruvjobb • De större investeringarna är anrikningsverk, de andra investeringarna är löpande som tex. uppgraderingar på väg och elnät osv.

9. Metod • I studien har rAps-modellen använts. • Ett regionalt analys- och prognossystem konstruerat på uppdrag av NUTEK (Tillväxtverket). • Består av fem interaktiva moduler: befolkning, arbetsmarknad, bostadsmarknad, regional ekonomi och en kommun- modell.

10. Referensscenario som i princip är en trendframskrivning av de senaste årens sysselsättnings- och befolkningsutveckling i de berörda kommunerna • En del av arbetskraftsbehovet förväntas lösas genom veckopendling

11. Gruvorna ger upphov till både direkta och indirekta sysselsättningseffekter • Den direkta effekten består av jobb i gruvan, en högre bruttoregionprodukt och högre hushållsinkomster. I sin tur leder detta till indirekta effekter inom ex vis transporter och service. • I lågalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,4, dvs att 100 nya gruvjobb skapar 40 jobb i andra verksamheter. • I högalternativet har beräknats att sysselsättningsmultiplikatorn blir 1,5.

12. Två investerings-pucklar Stora osäkerheter om hur stor andel av de större investeringarna som ger effekter inom regionen. Direkta och indirekta sysselsättnings-effekter i högalternativet

13. Fördelning av indirekta effekter 2030 • Företagsservice står för den största ökningen, 40 % av den indirekta effekten. • Utbildning och administration ökar delvis pga. befolkningsökningen vilket skapar ett ökat servicebehov.

14. Sysselsättningsutveckling • Stabiliserar i bästa fall sysselsättnings-utvecklingen. • Möjlighet till tillväxt i Storuman och Lycksele • Arbetslösheten låg genom hela perioden i alla tre scenarier. • I genomsnitt ca 1600 fler sysselsatta i högalternativet

15. Befolkningsutveckling • Vänder inte den negativa trenden • Men bromsar nuvarande minskningstakt • Beräknas minska med 4 % i högalternativet jämfört med 9 % i referensscenariot. • 1200 personer fler i genomsnitt per år i högalternativet, 500 i lågalternativet. • Stabil utveckling i Storuman och positiv utveckling i Lycksele. Origo ≠ 0

16. Befolkning och sysselsättningsutveckling i Lycksele Ca 570 fler i den sysselsatta dagbefolkningen i genomsnitt. Ca 350 personer fler boende jämfört med referens-scenariot. Origo ≠ 0

17. Befolkning och sysselsättningsutveckling i Vilhelmina Ca 250 fler i den sysselsatta dagbefolkningen. Ca 200 personer fler boende jämfört med referensscenariot. Origo ≠ 0

18. Kommentarer till resultaten • En åldrande befolkning minskar utbudet av arbetskraft • Veckopendling – lösning eller problem? • Rådande ekonomisk kris ej med i prognosen • Tidigare analyser av stora investeringar så som vattenkraftverk, gruvor och slutförvar av kärnavfall visar positiva effekter men inte tillräckligt för att definitivt bryta en negativ trend.

19. Sammanfattningsvis • Det finns inte något linjärt samband mellan förändringar i sysselsättning och befolkning. Ett jobb inom gruvnäringen skapar olika multiplikativa effekter beroende på den lokala omgivningen. • I Guldlinjeområdet är det låga invånarantalet och näringslivets begränsade omfattning huvudorsaker till att de lokala spridningseffekterna av nya gruvjobb inte blir så höga. • Rådande trend i Sverige: Färre flyttar på grund av arbetsrelaterade skäl. Gruvor kan bli både kortlivade och långlivade – denna osäkerhet kan reducera intresset för permanent inflyttning.

20. Tack för uppmärksamheten! Tommy.lind@geography.umu.se