Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1

1. IdrottensGrundtränarutbildningGTU nivå 1 Tränarskap I Teori 1

2. Tränarskap: I – Teori: Psykosocial utveckling, ”bra träningsmiljöer” II – Coaching i praktiken III – Mental träning IV – Observation av träning V – Hemuppgifter Upplägg 2

3. Intellektuell Känslomässig Social Utveckling av självkänsla (sid. 67-94 i Idrottsledare för barn och ungdom) Ungdomars psykiska utveckling 3

4. I princip färdigutvecklade på vuxennivå med god abstraktionsförmåga, ordförråd och språk Stora skillnader mellan individer – alla kanske inte förstår Konsekvenser för tränaren? Intellektuell utveckling, 11-15 år 4

5. Inne i puberteten där känslorna kan skifta Jobbig period för individen Som tränare har du stor möjlighet att påverka normer och värderingar Känslomässig/emotionell utveckling, 11-15 år 5

6. Idrottaren utvecklas från att vara egocentrisk till att kunna se från andras perspektiv Att tillhöra en grupp blir viktigt Pendlar mellan att vilja vara vuxna och att vara barn Social utveckling, 9-15 år 6

7. Barn och ungdomars sociala behov(Figur 5, sid 83 i Ledarskap – För barn och ungdom)

8. Självkänsla – en stabil värdering av självet, ”vad tycker jag om mig själv som person” Självförtroende – vilken uppfattning individen har av sin förmåga att vara framgångsrik, tex. idrott eller i skolan Situationsspecifikt självförtroende – (self-efficacy). Tron på sin förmåga att nå ett specifikt mål, tex. klara att springa 5 km. Utveckling av självkänsla-definitioner 8

9. Ungdomar värderar sig själva utifrån 5 områden: Intellektuell kompetens Fysisk kompetens Fysisk framtoning Kompisacceptans Beteende (uppförande) Utveckling av självkänsla 9

10. Bassjälvkänsla Prestationssjälvkänsla Vad får dessa för konsekvenser? Olika sorters självkänsla 10

11. ”Antingen har du det eller inte” myten Förutsätter att motivation är nedärvd och ej går att ändra Kan lätt användas som orsaksförklaring – ”nä han har inte motivation nog” Forskning visar att det motivationsklimat som tränare skapar har stor påverkan på prestation och inlärning hos idrottare Vad är motivation? Diskutera! Motivation 11

12. Motivation: En dynamisk process Definition: Motivation handlar om de inre eller yttre krafter som initierar, ger kraft åt, styr och upprätthåller beteenden (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) En process och inte en enhet Ett samspel mellan personlighet och situation Förändras – måste vara uppmärksam och följa upp 12

13. Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst. Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut. Vem är Du mest lik? 13

14. Målinriktning –vikten av när vi känner oss duktiga Hur vi bestämmer när vi är framgångsrika är viktigt för motivationen. Två generella inriktningar: Uppgiftsinriktad Resultatinriktad Ej två motsatser – kan ha högt/lågt på bägge! 14

15. Målinriktning –Hur vi bedömer vår skicklighet Att få visa skicklighet Resultatinriktad Uppgiftsinriktad Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats Förmåga jämförs med sig själv Fokuseras på insats och att klara uppgiften 15

16. Idrottarens målinriktning påverkas även av situationsfaktorer – kallat motivationsklimat Motivationsklimatet avgörs främst genom hur framgång utvärderas, via belöningar och bestraffningar, värderingar och interaktionen mellan gruppmedlemmar och tränare. Påverkas både av tränare, lagkamrater och föräldrar Finns både uppgiftsinriktat- och resultatinriktat klimat Motivationsklimat

17. Hur bestäms individens målinriktningstillstånd? Målinriktning Individens tendens mot resultat el uppgiftsinriktning Målinriktningstillstånd Beteendet i en viss situation (resultat eller uppgiftsinriktat) Motivationsklimat Upplevelsen av resultat el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön

18. Motivationsklimat I ett uppgiftsinriktat klimat värderas framgång utifrån insats och uthållighet. Jämförelse med den egna prestationen. Både individen och gruppens framgång betonas Misslyckande anses vara en del av inlärningsprocessen och feedback ges på individuell basis 18

19. Konsekvenser uppgiftsinriktat klimat Leder till ökad glädje med idrottandet Förklarar framgång ansträngning Högre upplevd kompetens och ökat självförtroende 19

20. Resultatinriktat klimat I ett Resultatinriktat klimat värderas framgång utifrån att besegra andra och att vinna. Idrottaren bedöms utifrån hon eller han har lyckats jämfört med andra. Karakteriseras av att misstag bestraffas, tex. straffträning vid förlust 20

21. Konsekvenser av ett resultatinriktat klimat Riskerar att skapa en rädsla för att misslyckas Ökad tävlingsängslan Försämrat självförtroende 21

22. IdrottensGrundtränarutbildningGTU nivå 1 Tränarskap II Coaching i praktiken 22

23. Upplägg: I. Hur vi skapar ett bra motivationsklimat II. Vad är coaching? III. Att skapa sin egen coaching filosofi IV. Hur man blir en bättre coach 23

24. I. Hur påverka motivationsklimatet? Target (sid 152 i Talangutveckling) Task (uppgift): Uppgiften, träningsaktiviteter, struktur av passet Authority (auktoritet): Idrottarnas möjlighet att delta i beslutsprocesser Recognition (erkännande): Vad som ger belöningar Grouping (gruppering): Hur man använder grupper Evaluation (utvärdering): Vad som gäller som norm för utvärdering och hur det utvärderas Timing: Hur lämpligt tidsplanen är för inlärning 24

25. 1. Uppgiftens design (task design) Gör uppgifterna intressanta, varierande och innehållande personlig utmaning Assistera i målsättning - Sätt upp korttidsmål Hjälp till utveckla effektiva inlärningsstrategier/metodik Ge möjlighet att välja uppgifter 25

26. 2. Auktoritetsnivå (authority) Ge möjligheter att få välja och ta beslut i inlärningsprocessen, tex. använd olika ledarroller, delta i beslutsprocessen, val av övningar Uppmuntra idrottaren att ta ansvar för deras egen inlärning och träningstid Utveckla deras personliga kontroll och oberoende 26

27. 3. Uppskattning (recognition) Belöningar är en del av idrotten men de har inte alltid önskad effekt, därför: Uppmärksamma individuell insats och framsteg Ge alla individer beröm när de försöker och gör sitt bästa Ge feedback och beröm enskilt 27

28. 4. Gruppering (grouping) Gruppsammansättning kan ge både ökad och minskad motivation beroende på hur kriterierna för framgång ser ut Se till att främja möjligheterna till att lära i grupp Uppmuntra samarbetslösningar till träningsuppgifter Variera gruppsammansättningen (individuellt, små och stora grupper) 28

29. 5. Utvärdering (evaluation) Hur idrottarna utvärderas är en av de mest framträdande faktorerna för en prestationsmiljö. Innebörden av utvärderingen för individen är en avgörande faktor. Utveckla kriterier baserade på ansträngning, uthållighet och framsteg mot individuella mål Involvera individen i ”självutvärdering” Gör utvärdering meningsfull 29

30. 6. Timing Hänsyn måste tas till att t.o.m. på elitnivå, tränar, lär sig och utvecklas idrottare i olika takt Ge tillräckligt med tid innan man tar nästa steg i utveckling Tillåt individen själv att bestämma takten för optimal inlärning Hjälp idrottare med att göra tränings-/tävlingsplanering Spendera lika mycket tid med alla aktiva 30

31. Innebär hjälp att: Att förstå sig själv i en bestämd situation Att bli och fortsätta vara kompetent Att lösa problem och konflikter Att frigöra kreativitet i lösningar av uppgifter och utmaningar (Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006, sid 135 i Talangutveckling) II. Vad är coaching? 31

32. I coaching är idrottaren aktör i den egna utvecklingen och i lösningen av sina egna utmaningar – genom coaching hjälper tränaren idrottaren i processen (Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006) 32

33. En viktig förutsättning för att få ut all potential i ungdomsidrott är att få information om de psykologiska dimensionerna av idrott III. Att skapa sin coachingfilosofi 33

34. Att skapa en coachingfilosofi - grundsyn Elitidrott är ett kommersiellt företag där framgång mäts i vinster och i intjänade pengar Ungdomsidrottdäremot är en arena för inlärning där framgång mäts i personlig utveckling och individuella framsteg 34

35. Nyckelprincip: Det viktigaste som barn fårmed sig från idrott är att det är kul Coaching strategi: Att vinna är roligt men 90% av tillfrågade spelare spelar hellre i ett förlorande lag än värmer bänken i ett vinnande lag 35

36. IV. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Coachingens psykologi är en rad strategier för att kunna påverka andra på ett positivt sätt Coaching strategi: Det har sagts att coaching är sunt förnuft. Strategierna som används här är inte bara sunt förnuft utan har även visat sig ge ökad motivation, god idrottsanda, ökad glädje till idrottandet och bättre prestationer 36

37. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Negativ coaching karakteriseras av bestraffning och kritik för att minimera misstag. Verkar genom att skapa rädsla Coachingstrategi: Bestraffning har oönskade sidoeffekter och skapar rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas är motiverade, men inte genom viljan att prestera eller glädjen i att vinna/lyckas utan för rädsla för den plågsamma förlusten 37

38. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Positiv coaching är utvecklad för att öka önskvärda beteenden och skapa positiv motivation istället för rädsla för misslyckande. Har ingen av de negativa sidorna hos negativ coaching Coaching strategi: Positiv coaching genom att betona ”att förbättra” istället för ”att inte göra bort sig” skapar ett önskvärt inlärningsklimat och skapar en positiv relation mellan tränare och aktiva 38

39. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Det mest effektiva sättet att bygga önskade beteenden är att använda ”förstärkningens kraft” Coaching strategi: Potentiella förstärkare är sociala beteenden som verbalt beröm, icke verbala signaler som leenden eller en applåd, fysisk kontakt som en klapp på axeln. Tänk på att olika strategier passar för olika personer – ”don efter person” 39

40. Nyckelprincip: Framgångsrik coaching kräver skicklig användning av förstärkning. Utgå från vad varje spelare är kapabel att klara av för att sedan gå vidare. Coaching strategi: Att känna till de fyra principerna för beröm Var generös med beröm Ha realistiska förväntningar och beröm alltid förbättringar Ge beröm för önskat beteende så fort det sker Beröm insats/ansträngning lika mycket som resultat Att bli en bättre coach

41. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: En korrekt instruktion, betona inte de dåliga effekterna av att göra misstag. Betona istället vad som händer om idrottaren följer dina instruktioner Coaching strategi: Praktiska råd för hur du ska reagera på misstag. Ge uppmuntran direkt efter misstaget Om idrottaren vet vad som ska göras räcker det med uppmuntran Bestraffa inte när saker går fel Ge inte korrigerande instruktion nedlåtande eller på ett straffande sätt 41

42. Trestegsraketen (sid 43 i Idrottsledare för barn och ungdom) Börja med nåt som idrottaren gjorde bra (”bra jobbat, kom du rätt till bollen”) Visa och tala om det rätta beteendet (”försök att slå igenom hela slaget”) Avsluta med att uppmuntra till att fortsätta försöka (prova igen så ska du se att du klarar det”) 42

43. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Att lära ut självdisciplin är ett viktigt mål i barn/ungdomsidrott. Men det behöver inte läras ut genom bestraffande kontroll. Positiv coaching kan användas även här. Coaching strategi: Använd följande riktlinjer Bibehåll ordning genom att etablera klara förväntningar och ”lagregler” Involvera idrottarna i utvecklingen av lagets regler och arbeta för att skapa enhet kring att uppnå dem Sträva efter att skapa en balans mellan frihet och struktur 43

44. IdrottensGrundtränarutbildningGTU nivå 1 Tränarskap III Mental träning 44

45. Avslappning och aktivering Koncentration (fokusera-byta fokus) Mentala föreställningar Inre samtal Målsättning En mental förberedelserutin Avgörande psykologiska färdigheter 45

46. En av de vanligaste mentala teknikerna Kan användas t.ex. för förbättring av koncentrationen och självförtroendet, reglera anspänning och förberedelse för tävling/match Mentala föreställningar – Skapa eller återskapa upplevelser 46

47. Muskelminne Skapar en aktivering som påminner om den verkliga rörelsen. Skapar ritning Hjälper idrottaren att tankemässigt förbereda sig, skapar en ”ritning” som vi kan använda senare. Förbättrar andra psykologiskafärdigheter –ökad koncentration, ökat självförtroende, minska nervositet Hur funkar det? 47

48. Resultatmål – jmf med andra tex. placering, medaljer, mål i skytteligan Prestationsmål – jmf med sig själv tex. testresultat Processmål (träningsmål) – jmf med sig själv tex. på styrka Målsättning 48

49. Målsättningstrappan Exempel ”ishockey” Översteg höger/vänster bakåt Översteg vänster framåt Översteg höger framåt 49

50. Tränarskap IV. Observation Använd observationsschemat vid ett eller flera träningspass 50