1 / 5

Majsstärkelse- och majsfiber enl. DLG m.fl. Juli 08

Majsstärkelse- och majsfiber enl. DLG m.fl. Juli 08. Översatt och sammanfattat av Eva-Maria Lidström i december 2008. Nyare försöksresultat ang. stärkelse i majsensilage.

derica
Download Presentation

Majsstärkelse- och majsfiber enl. DLG m.fl. Juli 08

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Majsstärkelse- och majsfiber enl. DLG m.fl. Juli 08 Översatt och sammanfattat av Eva-Maria Lidström i december 2008

  2. Nyare försöksresultat ang. stärkelse i majsensilage • Enligt aktuella tyska, franska och danska in situ och in vivo undersökningar fermenteras stärkelse från majsenslilage övervägande i våmmen. • Förklaringen till skillnaden gentemot den högre andelen bypass-stärkelse i torkad eller färsk kärnmajs anses bero på syrainverkan under ensileringsprocessen. • DLG:s arbetsgrupp för foder och utfodring rekommenderar därför att man kalkylerar med 10-15% bypass-stärkelse av det totala stärkelseinnehållet i majsensilage i foderstatsberäkningar. • Enl. Ettle et alt (2001) tilltar andelen bypass-stärkelse med ökad kärnmognad uttryckt som ts-halt i kärnan.

  3. Skillnader mellan majs- och spannmålsstärkelse • Resultaten ovan bekräftades i princip av Kurtz 2006, som dock såg större skillnader mellan olika majstyper. • Stärkelse från majsensilage- och vete är inte utbytbara, eftersom skillnaderna i nedbrytningshastighet kvarstår och måste beaktas vid foderstatsoptimeringen. • Nedbrytningshastigheten hos majsensilaget stärkelse graderas som medelhög, medan den hos spannmålsstärkelse som mycket hög. Därav resulterar en skillnad i risken för acidos. Även strukturvärdet måste beaktas vid foderstatsoptimeringen (strukturvärderingen baseras tydligen på ”korrigerad växttråd”)

  4. Stora skillnader i restplantans fibersmältbarhet mellan olika sorter • Ur Katrin Höners doktorsavhandling (veterinärmedicin, 2001) i ämnet ”Inflytandet av ensilage av olika majshybrider på omsättningen i magtarmkanalen på kor” framgår tydliga sortskillnader på fibernedbrytbarheten av restplantan, men även skillnader i samma sort vid olika skördetidpunkter (1 veckas intervall) • Hos vissa sorter avtar fibersmältbarheten snabbare i restplantan än den ökar i kolven vid ökat stärkelseinlagring • Staygreen-sorter med snabb kolvutveckling borde alltså vara optimala även ur smältbarhetssynpunkt och inte enbart för att undvika fusarieangrepp (personlig kommentar)

  5. Tyska utfodringsrekommendationer • För majsensilage med 55 % ts i kolven, 28-32% ts i helplanta och ett stärkelseinnehåll på 210-300 g/ kg ts räknar man med 10% bypass-stärkelse av stärkelsen • Vid 60 % ts i kolven, 33-36 % i helplantan och > 300 g stärkelse ökar andelen bypass-stärkelse till ca 15 % • För nykalvade kor med årsavkastning > 10 000 kg mjölk alt > 42 kg mjölkrekommenderas 25-50 g bypass-stärkel-se/ kg ts • Maximalt innehåll av (stärkelse+socker)- bypass-stärkel-se 250 g/ kg ts i tidig laktation, 200 i senlaktationen och 100 för sinkor. 2-3 v a.p. rekommenderas 180-200 g (Källa: DLG juli 2008)

More Related