Tidsvärden och tidsvärdesstudier Gnisslar det mellan teori och verklighet?

1. Tidsvärden och tidsvärdesstudierGnisslar det mellan teori och verklighet? Karin Brundell-Freij WSP Analys och Strategi

2. Det finns inget så praktiskt som en god teorimen…..

3. Modell och verklighet:Två parallella världar som vi försöker koppla ihop så gott vi kan Datainsamling mm ”Nothingentails the modelworldto the real world – exceptgoodcraftmanship” Verkligheten Tidsvärdesteorin Modellerna Hänger på att vi kan övertyga varandra om vettiga kopplingar ASEK, CBA

4. ”Tidsvärderingar innehåller ”brus”. Hur skilja på ”rena tidsvärden” och invägda ställningstaganden vad gäller komfort/bekvämlighet, trafiksäkerhet, miljöhänsyn, egen hälsa/livslängd osv?” Men nu vet vi mer, eller hur?

5. I teorivärlden (samma som tidigare formel) Marginalnyttan av mer (fri)tid i livet Marginalnyttan av MER (!) restid U är en GLOBAL funktion • - : • Hur mycket lyckligare jag blir • Totalt sett • Över hela livet (inklusive diskontering) • Om restiden minskar en aning • Utan att ”något annat” ändras Marginalnyttan av mer pengar/konsumtion

6. En tankemodell användbar i utvärdering: • U(t) beskriver vår egen”sanna” utvärdering av olika alternativa livsförlopp. • Tänk plotten i (dålig) Holliwoodfilm: • Vi får testa två olika liv • allt är lika, förutom restiden t och inkomsten I • Därefter får vi välja ett tredje liv baserat på våra erfarenheter: • Vägde inkomstökningen upp restidsförkortningen? Relevant fråga här: ”Klarar folk av att predicera U? När de väljer? (Kan vi utläsa VoT ur beteende?) När de deltar i VoT-studier?

7. Alternativ tankemodell: • U(t) beskriver det vi väljer efter. ”U is defined so that the alternative with the highestutility is chosen…” McFadden Relevant fråga i så fall: Är det självklart att utvärdering skall baseras på VoT?

8. De Serpagillade den här terminologin Nyttan av tid som vara Nyttan av tid som resurs

9. Viktiga insikter (1) I verkligheten kan vi aldrig separera de två ”värdet av tid som resurs” ”värdet av tid som vara” . - : partiell derivata. Bara restiden ändras! Inte fritiden. Inte ”kontexten”. Men i verkligheten är den totala tidsbudgeten fast. Vi kan bara ändra restid och fritid samtidigt! Och samtidigt ändras kontexten!

10. Enligt teorin är kärnan alltså sambandetmellan restid och ”Lycka” (Nytta/Det vi föredrar)Inte hur lyckliga vi blir av att välja ett visst färdmedel (jämfört med ett annat)utan hur lyckliga vi blir av att slippa undanen minut i ett visst färdmedel (jämfört med samma förkortning av ett annat) Global nytta Lutningen = tidsvärdet Färdmedel 1 Färdmedel 2 Restid

11. Viktiga insikter (2) SVTT kommer attvariera med ”ställningstaganden vad gäller” • komfort/bekvämlighet • Trafiksäkerhet • egen hälsa/livslängd • Kanske till och med ”miljöhänsyn” • … OM dessa faktorer skulle påverka vår sammantagnaupplevelse av ett alternativt liv med ”en minut mindre restid”

12. Komfort etc skall ingå i SVTT OM dessa faktorer skulle påverka vår sammantagna upplevelse av ett alternativt liv med en minut mindre restid” Frågorna är: • Skulle dessa faktorer (trafiksäkerhet etc) påverka U(t)? • Kommer vi att upptäcka det med våra mätmetoder? • Kan respondenterna predicera det kontext-specifika U (t)? • Har vi bett dem predicera U(t) för rätt kontext?

13. När övergången mellan teori och verklighet tycks fungera…

14. Enligt teorin är tidsvärdet implicit en värdering av ökad bekvämlighetom vi antar att samma tidsvärde gäller också för icke-marginella förändringar Global nytta Lutningen = tidsvärdet Trygg gångmiljö Trygghetsvärderingen= Tidsvärdesskillnaden gånger gångtiden Skillnaden= trygghetsvärderingen Otrygg gångmiljö Gångtid till hållplats

15. Vi harstuderatvärdetavtrygghet…genomattmätavärdet av tid under olika trygghetsförhållanden Öppen och sluten miljö (Buskar) Mörk och ljus miljö (Dagsljus!!)

16. Illustration Miljö 1 Miljö 2

17. Illustration Miljö 3 Miljö 4

18. Experiment 2 Vilken resa föredrar du, givet miljö 1? Alternativ 1 Alternativ 2 Åktid 20 min 15 min Turintervall var 20 min varje kvart Anslutningstid 5 min 10 min Jag väljer

19. Resultat

20. Varför är ”trygghetsvärderingarna” så spännande? betydelse? Vår egen tilltro till att metoden och teorin fungerar i princip : ”Bekvämlighet” mäts automatiskt i uppmätta tidsvärden, helt utan att vi ber om det Relationen mellan ”oss” (samhällsekonomiska perspektiv) och ”dem” (kvalitativ förståelse av trafikanters attityder och beteenden) Kommunikation och ökad legitimitet: Era metoder visar att dessa faktorer är viktiga. Det visar våra också! Vi struntar inte i de frågor ni anser viktiga Vi tror inte att transportkvalitet bara är tid och pengar Ni visade oss vilka faktorer som spelar roll. Vi kan bidra genom att visa er hur viktiga de är!

21. Varför är ”trygghetsvärderingarna” så spännande? betydelse? Vår egen tilltro till att metoden och teorin fungerar i princip : ”Bekvämlighet” mäts automatiskt i uppmätta tidsvärden, helt utan att vi ber om det Relationen mellan ”oss” (samhällsekonomiska perspektiv) och ”dem” (kvalitativ förståelse av trafikanters attityder och beteenden) Kommunikation och ökad legitimitet: Era metoder visar att dessa faktorer är viktiga. Det visar våra också! Vi struntar inte i de frågor ni anser viktiga Vi tror inte att transportkvalitet bara är tid och pengar Ni visade oss vilka faktorer som spelar roll. Vi kan bidra genom att visa er hur viktiga de är!

22. Varför är ”komfortberoendet” problematiskt? • Väldigt kontextberoende här! • Omgivningen : + 70% på tidsvärdet • Hur relevant är ett ”genomsnittligt” tidsvärde då? • Men i vissa fall ganska stabilt • WTP tågkomfort: Förbättrad standard +5-10% på biljettpriset • Taxa 100 kr, Restid 1h => ”komfortvärdering” 5-10 kronor • Tidsvärdesskillnad: 5-10 kr/h • Måttlig variation!

23. När övergångarna mellan teori och verklighet kan vara problematiska

24. Problematiska punkter – möjligt gnissel • Den globala, aggregerade, diskonterade funktionen U(t): Har respondenterna den i magen? Kan de predicera hela den nya ”nyttoprofilen”? Förstår de hur mycket lyckligare de skulle bli? • Den magiska förkortningen av aktiviteten ”allt annat lika” I verkligen uppstår restidsförkortningar på ett visst sätt: • Hastighetsökning? • Resvägsförkortning? Resan är inte homogen: Vilken minut är det som ”tas bort”? Olika sätt att förkorta restiden ger olika nyttoprofiler Vilken sorts förkortning föreställer sig respondenterna? Vilken sorts förkortning är det som skall värderas i CBA?

25. Ett exempel: En förkortning av restid i kollektivtrafiken:”Är trafiksäkerhetsvinsterna av detta ’internaliserade’? Eller skall de hanteras som externa effekter” • EN fråga: Tänker folk på trafiksäkerhet när de väljer färdmedel? • OM Ja: Då är det ”Sampers ansvar ” att se till att vi beräknar att detta påverkar • många åker kollektivt redan från början • KANSKE fler lockas över av förbättringen • En ANNAN fråga: Om restiden blir kortare så blir kollektivtrafikalternativet (i sig) (kanske) SÄKRARE (OM risken är proportionell mot restiden). Det är (bland annat) bra för kollektivtrafikresenärerna själva. Var dyker den vinsten upp i kalkylen? I teorin: I tidsvärdet! Ingen tvekan! I praktiken?.....

26. Ingår trafiksäkerhetsvinsten i de mätta VoT ? I praktiken (datainsamlingen)…. Hur såg valsituationen ut explicit? vi jobbar hårt för ’realismen’ i valsituationen? realistiskt med olika restider realistiskt med olika kostnader kanske mindre för tillämpbarheten? Vad fyllde respondenterna i själva?

27. Resor är inte homogena : nytt t =>ny kontextTydligt exempel cykelresor • Stor skillnad U(t) beroende på hur tidsvinsten skapas • Kortare restid pga Kortare resväg • Kortare restid pga Bortschaktning av uppförsbacke • Kortare restid pga Borttagning av trafiksignal Långsiktig hälsa: C > A > B Ögonblicklig komfort: B > C > A Risk att dödas A > B > C

28. SlutsatserTidsvärden SKA ”innehålla” komfort---allt som gör att vi föredrar kortare restidTvångströjan ”verkligheten” kan dock ställa till detDå är det aldrig fö r att datainsamlingen inte är tillräckligt ”rensad”, utan för attrespondenterna inte kan predicera U(t)kontexten för tillämpning är en annan än vid datainsamlingen