1 / 84

Motorprincipen

Motorprincipen.

fern
Download Presentation

Motorprincipen

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks därför på ena sidan om ledaren och försvagas på den andra. En kraft F vill skjuta ut ledaren ur fältet. F = B·I·l Kraftverkan i elektriska motorer bygger på denna princip. William Sandqvist william@kth.se

  2. DC-motorn Den permanentmagnetiserade likströmsmotorn utnyttjar sambandet F = B·I·l När slingan vridit sig ett halvt varv skulle kraftverkan upphöra om inte en omkopplingsanordning växlade om strömriktningen. William Sandqvist william@kth.se

  3. Generatorprincipen Bilder från: Electricity - Basic Navy Training Courses U.S. GOVERNMENT PRINTING OFFICE 1945 Omvänt så induceras en spänning/ström i en ledare som rör sig i ett magnetfält. William Sandqvist william@kth.se

  4. Induktionslagen storlek(Faraday) Induktion Den inducerade emkens storlek är proportionell mot flödets förändringshastig-het. Faradays induktionslag. Gäller det en spole i stället för en ensam ledare blir emken även proportionell mot antalet lindningsvarv N. William Sandqvist william@kth.se

  5. Lenz lag(Riktningen = motverkande) Lenz lag säger att den inducerade spänningen får en sådan riktning att den ström den skulle driva, motverkar rörelsen. ( Vore det tvärtom så skulle det vara enkelt att bygga evighetsmaskiner! ) William Sandqvist william@kth.se

  6. William Sandqvist william@kth.se

  7. Exempel. Lenz lag Vi drar ut magneten (som en kork ur en flaska) ur spolen. Vilken riktning får strömmen? William Sandqvist william@kth.se

  8. Exempel. Lenz lag S Strömmen ska motverka rörelsen. Så blir det om magneten lämnar spolen vid ”sydsidan” ( = attraktion mellan spole och magnet ). Högerhandsregeln ger då strömriktningen ut från lindningen. Vi drar ut magneten (som en kork ur en flaska) ur spolen. Vilken riktning får strömmen? William Sandqvist william@kth.se

  9. Faradays experiment (10.9)  Vad händer när man sluter strömställaren? Faradays experiment  Vad händer när man bryter strömställaren? William Sandqvist william@kth.se

  10. William Sandqvist william@kth.se

  11. Självinduktion  En konstantströmI genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde . Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning.  = L·IProportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U = 0. William Sandqvist william@kth.se

  12. Självinduktion N  En konstantströmI genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde . Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning.  = L·IProportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U = 0.  En föränderlig strömi ger upphov till ett föränderligt flöde, och då induceras en motverkande spänning över spolen. Detta är självinduktion. Spolen får då ett strömberoende spänningsfall som för en ”resistor”. e. William Sandqvist william@kth.se

  13. Självinduktion  En konstantströmI genom en spole ger upphov till ett magnetiskt flöde . Flödets storlek är proportionellt mot strömmen I, men beror på även på spolens geometriska utformning.  = L·IProportionalitetskonstanten L är spolens induktans med sorten Henry [H]. Det blir inget spänningsfall över spolen. U = 0.  En föränderlig strömi ger upphov till ett föränderligt flöde, och då induceras en motverkande spänning över spolen. Detta är självinduktion. Spolen får då ett strömberoende spänningsfall som för en ”resistor”. e. William Sandqvist william@kth.se

  14. Ström till en avlänkningsspole Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  15. Ström till en avlänkningsspole 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  16. Ström till en avlänkningsspole 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  17. Ström till en avlänkningsspole 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  18. Ström till en avlänkningsspole 4) i = 0, e = 0 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  19. Ström till en avlänkningsspole 4) i = 0, e = 0 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  20. Ström till en avlänkningsspole 4) i = 0, e = 0 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  21. Ström till en avlänkningsspole 4) i = 0, e = 0 7) i = 0, e = 0 1) i = 0, e = 0 Givet är ström-mens kurvform i(t) till en avlänknings-spole – hur måste spänningen e(t) över spolen se ut? William Sandqvist william@kth.se

  22. Ström till en avlänkningsspole 1) i = 0, e = 0 4) i = 0, e = 0 7) i = 0, e = 0 William Sandqvist william@kth.se

  23. William Sandqvist william@kth.se

  24. Induktansberäkning 0  0 l D För spolar med i huvudsak konstant flödestäthet över hela tvärsnittsarean, finns en enkel formel för beräkning av induktansen. Detta gäller toroidspole och sk. ”långsmal” spole ( l/D >> 10 ). Varför tror Du att faktorn N2 alltid finns med i alla induktansberäk-ningsformler? William Sandqvist william@kth.se

  25. L N2 Antag att en spole är lindad med N = 100 varv och Då har induktansen 1 H. Hur många varv skall lindas av om man vill ändra spolen så att induktansen blir ½ H? William Sandqvist william@kth.se

  26. L N2 Antag att en spole är lindad med N = 100 varv och Då har induktansen 1 H. Hur många varv skall lindas av om man vill ändra spolen så att induktansen blir ½ H? L = 1 = 1002K  K = 10-4  0,5 = N210-4  N = 5000 = 71 Linda av 29 varv så halveras induktansen! (100-29=71) William Sandqvist william@kth.se

  27. William Sandqvist william@kth.se

  28. Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroid-spolen? William Sandqvist william@kth.se

  29. Induktansberäkning (10.15)  Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroid-spolen? William Sandqvist william@kth.se

  30. Induktansberäkning (10.15)  Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m b) Hur stor induktans L har toroid-spolen? William Sandqvist william@kth.se

  31. Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m c) Hur stor induktans L0 skulle toroid-spolen ha om den saknade gjutjärnskärnan? William Sandqvist william@kth.se

  32. Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m c) Hur stor induktans L0 skulle toroid-spolen ha om den saknade gjutjärnskärnan? William Sandqvist william@kth.se

  33. Induktansberäkning (10.15) Gjutjärn N = 500 A = 8·10-5 m2 l = 0,1 m c) Hur stor induktans L0 skulle toroid-spolen ha om den saknade gjutjärnskärnan?  Induktansen utan järnkärna blir bara en bråkdel av induktansen med kärnan. William Sandqvist william@kth.se

  34. William Sandqvist william@kth.se

  35. Spolens transienter Eftersom spolen motverkar alla strömförändringar kan man undra vad som händer när man kopplar in, eller kopplar ur, spolen till en krets? William Sandqvist william@kth.se

  36. Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri?Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta uR och uL separat.) William Sandqvist william@kth.se

  37. Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri?Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta uR och uL separat.) William Sandqvist william@kth.se

  38. Spolens transienter Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri?Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta uR och uL separat.) William Sandqvist william@kth.se

  39. Spolens transienter Lösningen till denna differentialekvation är en exponentialfunktion. Vad händer när en spole kopplas in till ett batteri?Vi antar att spolen förutom sin induktans L, även har en resistans R tex från den tråd spolen lindats av. (Om R är spolens inre resistans så kan man inte komma åt att mäta uR och uL separat.) William Sandqvist william@kth.se

  40. William Sandqvist william@kth.se

  41. Spolens tidkonstant William Sandqvist william@kth.se

  42. Spolens tidkonstant L/R kallas för tidkonstant och brukar betecknas med . William Sandqvist william@kth.se

  43. Spolens tidkonstant L/R kallas för tidkonstant och brukar betecknas med . William Sandqvist william@kth.se

  44. Differentialekvationer beskriver kurvskaror Tidkonstanten anger kurvans branthet. Differentialekvationer beskriver kurvskaror. Vet vi att kurvan är en exponential-funktion behöver vi också veta startvärdet x0 och slutvärdet x för att kunna ”välja” rätt kurva. William Sandqvist william@kth.se

  45. Snabbformel för exponentialfunktioner Typ. Stigande kurva Typ. Fallande kurva Snabbformel (ger direkt funktionen för en stigande/fallande kurva): x0 = storhetens startvärde x = storhetens slutvärde  = förloppets tidkonstant    William Sandqvist william@kth.se

  46. William Sandqvist william@kth.se

  47. Spolens transienter Tillslag av spole. En spole är ”strömtrög” – den motsätter sig strömförändringar.  Från början vid tiden t = 0 är därför strömmen ”samma” i0 = 0.  Efter mycket lång tidt =  har alla förändringar klingat av, spänningen uL som beror av förändringarna = 0. Kvar blir då Ohm’s lag för R. i = E/R. Kurvan blir stigande från i0 = 0 till i = E/R. William Sandqvist william@kth.se

  48. Spolens transienter  Kretsar med R och L har tidkonstanten  = L/R Man kan nu formulera en exponentialfunktion som stämmer överens med dessa vilkor: Snabbformeln Tillslag av spole. En spole är ”strömtrög” – den motsätter sig strömförändringar.  Från början vid tiden t = 0 är därför strömmen ”samma” i0 = 0.  Efter mycket lång tidt =  har alla förändringar klingat av, spänningen uL som beror av förändringarna = 0. Kvar blir då Ohm’s lag för R. i = E/R. Kurvan blir stigande från i0 = 0 till i = E/R. William Sandqvist william@kth.se

  49. Spolens transienter  Kretsar med R och L har tidkonstanten  = L/R Man kan nu formulera en exponentialfunktion som stämmer överens med dessa vilkor: Snabbformeln Tillslag av spole. En spole är ”strömtrög” – den motsätter sig strömförändringar.  Från början vid tiden t = 0 är därför strömmen ”samma” i0 = 0.  Efter mycket lång tidt =  har alla förändringar klingat av, spänningen uL som beror av förändringarna = 0. Kvar blir då Ohm’s lag för R. i = E/R. Kurvan blir stigande från i0 = 0 till i = E/R. Som tidigare! William Sandqvist william@kth.se

More Related