Skolprestationer och utsatta barns utveckling Uddevalla 2 nov 2011

1. Skolprestationer och utsatta barns utvecklingUddevalla 2 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se

2. Meny • Sabbkurs i epidemiologisk analys • Resultat från ett registerforskningsprojekt • Något om hälsa och placerade barn • Genomförbara vägar till förbättringar

3. Vad är risk? • Ökad/minskad sannolikhet • för något specifikt För vad? • ett relativt begrepp Jämfört med vad/vem? • ett kvantitativt begrepp Hur mycket? • Jämförelsegruppen alltid Relativ risk (RR) =1 • RR = 2 är 100% fler • RR >2-3 anses som “höga överrisker” • 3% av alla flickor blir mamma före 20-årsdagen • 0,75% av alla pojkat blir pappa före 20-årsdagen • Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för flickor än för pojkar (RR = 4) • Säger ingenting om “hur många”

4. Att justera för bakgrundsfaktorer.. “om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs – hur är det då med överrisker?” Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning Justeringar görs i multivariatanalyser

6. Tvärvetenskaplig forskning Bo Vinnerljung, socialt arbete Anders Hjern, barnmedicin Marie Berlin, sociologi

7. Underlag • Analyserav dataset med allafödda 1972-1981. Samkörningavca 10 nationella register. • Uppföljningfrån 16 årsålder till 2005 (24-33 år). • ca 930.000 personer, varavbl a • 7.000 barn somvuxitupp i samhälletsvård, i genomsnitt 12 år i vårdföre 18-årsdagen • 9 000 barn i familjer med socialbidragtreår i sträck = exempelpåsocialtutsatta barn

8. Betyg från åk 9 • Låga/ofullständiga betyg = sämsta sjättedelen i riket (< (M-1SE)) • Låg/Medel = 1/3 (-1SE – M) • Medel/Hög = 1/3 (M +1SE) • Höga betyg = bästa sjättedelen i riket (>(M+ 1SE)) • Stort bortfall bland fosterbarn och andra socialt utsatta grupper = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat för dem

9. Låga betyg har samband med mycket, t ex • svag kognitiv förmåga • andra individuella egenskaper • beteendeproblem • hälsoproblem • svagt stöd från hemmiljön, svår uppväxt etc • skolrelaterade faktorer • dålig kamratstatus i klassen

11. Socioekonomisk grupp Familjetyp Utländsk bakgrund Ekonomiskt bistånd Uppväxtregion Bostadens upplåtelseform

12. Bra skolresultat, bra utbildning • Vi visste att bra skola och utbildning var.. • den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till • “Escape from disadvantage...” (Doria Pilling, 1990) • Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

13. Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9

14. Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

15. Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9

16. Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? • Alla födda i Sverige 1973-90 som levde när de var 16 år. • Definierad i Medicinska Födelseregistret (MFR). • N = 1,6 millioner • Följs i register till 2008

17. Metod: samkörning av nationella register: Personerna följda till 2008 • MFR • SCB’s Befolkningsregister • SCB’s Flergenerationsregister • SCB’s LISA-register (utbildning, soc bidrag m m) • FoB 1980, 1985, 1990 • Socialstyrelsens Patientregister • Socialstyrelsens Dödsorsaksregister • BRÅ’s Lagfördaregister • Skolverkets/SCB’s Betygsregister

18. Utfall:Indikation på narkotikamissbruk • Död med narkotikamissbruk som huvudsaklig eller bidragande dödsorsak • Vårdad på sjukhus med nark diagnos • Straffad för narkotikabrott

19. Ovanligt utfall – därför bra med data för hela befolkningen • 20.000 män (2,4%) • 8.500 kvinnor (1,1%) • 28.500 totalt (1,7%) • Obs delvis ung population: 18-35 år vid sista uppföljningsåret (2008)

20. Bakgrundsfaktorer: Familj (13 st) • Mors födelseland (Sverige, Norden, EU, utanför EU) • Mors utbildning när barnet var 17 (grundskola/gymn/högskola) • Mor ensamstående när barnet var 17 • Mor tonåring vid första barnets födelse • Mor förvärvsarbetade inte när barnet var 17 • Mor förtidspension när barnet var 17 • Mor socialbidragsberoende när barnet var 17 • Mor allvarlig psykisk ohälsa • Mor missbruk • Mor allvarlig kriminalitet • Far allvarlig psykisk ohälsa • Far missbruk • Far allvarlig kriminalitet

21. Bakgrundsfaktorer: Individ (3 st) • Kön • Geografisk uppväxtmiljö • Storstad • Annan större tätort • Landsbygd • Inga/ofullständiga/låga betyg i åk 9 (”låga betyg” = tillhör sämsta 1/6 i sin årskull landet) • Summa: 16 bakgrundsfaktorer • (Justerat för födelseår)

22. Resultat – vad är en ”överrisk” ? • ingen påtaglig överrisk RR < 1,3 -- • mindre överrisk RR = 1,3-1,5 * • moderat överrisk RR = >1,5- 2,0 ** • hög överrisk RR > 2,0 ***

24. Vad betyder det här för socialt utsatta barn?

25. Inga/ofullst/låga betyg Över medel Pojkar Normalgrupp 22% 41% Kontaktfam före tonåren 55% 15% Barn i fam med mkt soc bidr 57% 13% Växt upp i fosterhem 60% 11% Flickor Normalgrupp 11% 60% Kontaktfam före tonåren 37% 27% Barn i fam med mkt soc bid 40% 25% Växt upp i fosterhem 43% 23% Växt upp i f-hem: mer än fem år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

26. Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? • Kön *** • Födelseår -- • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk --

27. Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland barn i familjer med soc bidrag? • Kön *** • Födelseår * • Mor grundskola/gymn vs högskola * • Uppväxtregion -- • Familjen hyr bostad (vs äger) -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk --

28. Pessimistiska förväntningar... • Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare • underskattar fosterbarns begåvning • har pessimistiska förväntningar på skolresultat • Samma i danska och brittiska studier

29. Barn som växer upp i fosterhem..... • Har mycket dåliga skolprestationer • Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma begåvning • Blir lågutbildade – fler max grundskola, färre högskola • jämfört med andra barn med samma begåvning • jämfört med andra barn med samma betyg • Rejält färre f-barn med låga betyg har gymnasieutbildning vid 26 år, jämfört med ”normalbarn” med låga betyg • Situationen är samma för socialt utsatta barn som växer upp hemma • Vi har sannolikt underskattat problemen

30. Förekomst av problem: exempel F-barn ”Normalgr” Bara grundskola vid 25 år, pojkar 27% 6% Självmordsförsök efter 20 år, flickor 14% 2% Allvarlig krim efter 20 år, pojkar 37% 5% Nark missbruk efter 20 år, pojkar 22% 4% Lever på socialbidrag vid 25 år, pojkar 14% 1% Växt upp i f-hem: >5år i vård, lämnade vård efter 17-årsdagen (M = 11 år i vård)

31. Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida..... • självmord RR = 6.4 • självmordsförsök RR = 6.2 • allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 • narkotikamissbruk RR = 6.8 • alkoholmissbruk RR = 4.9 • allvarlig kriminalitet RR = 7.5 • att bli tonårsförälder RR = 3.8 • bidragsberoende RR = 9.8 (justerat för f-år och kön)

32. Barn födda 1974-1978 från familjer med återkommande socialbidrag • Självmord efter åk 9 3,6 • Självmordsförsök efter åk 9 3,6 • Nark missbruk efter 20-årsdagen 4,6 • Allvarlig krim efter 20-årsdagen 5,1 • Tonårsförälder 5,5 • Lever på soc bidrag vid 25 år 7,4 • Max grundskola 3,8 • Eftergymn utbildning 0,3 Justerat för kön och f-år

33. Samband “skolmisslyckande” – framtida psykosociala problem • Hur mycket av överriskerna för socialt utsatta/placerade barn kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg (“skolmisslyckande”)? • Svar: 40-60% .

40. Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? • Kön *** • Födelseår (*) • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk -- • “Skolmisslyckande” ***

41. Vilka faktorer ökar risken för ogynnsamma utfall bland barn i familjer med soc bidrag? • Kön*** • Födelseår -- • Morgrundskola/gymnvshögskola -- • Uppväxtregion -- • Familjenhyrbostad (vsäger) -- • Morpsykvård (*) • Mormissbruk (*) • Far psykvård (*) • Far missbruk * • “Skolmisslyckande” ***

42. Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre än barn som växer upp i fosterhem • - även efter justeringar för psyk sjukdom, missbruk och utbildning hos de biologiska föräldrarna - samt ålder vid placering

43. “Inga allvarliga problem” ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år Hur många “klarar sig”?

44. “Har klarat sig bra” “Inga allvarliga problem” och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder Hur många “klarar sig”?

46. Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? • Kön ** • Födelseår -- • Ålder vid placering -- • Antal år i vård -- • Mor psyk vård -- • Mor missbruk -- • Far psyk vård -- • Far missbruk -- • Ej “skolmisslyckande “ ***

47. Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland barn från socialbidragsfamiljer ? • I stort bara frånvaron av skolmisslyckande • plus kön, chansen större för flickor • Ingen/liten betydelse, t ex: • stad/land • boendeform • mors utbildning • föräldrar psykisk sjukdom/missbruk

48. Slutsatser • Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem – oavsett socioekonomisk bakgrund • Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för socialt utsatta barns utveckling efter skolåren. • Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). • Vill man förbättra socialt utsatta barns dystra framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. • Enligt lagens intentioner gäller detta särskilt placerade barn

49. Hälsa hos socialtjänstens barn

50. Somatiska hälsoproblem Eget forskningsfält i USA. Få europeiska studier. I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Problemen oftast okända för socialtjänsten Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år): - 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel Norska och danska studier pekar starkt i samma riktning