1 / 20

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?. Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin. Ångest =. ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss på flera olika sätt Känslor – rädsla, oro, obehag Tankar – förväntan av fara

imani-watts
Download Presentation

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ångest, oro, rädsla, panik.Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin

  2. Ångest = • ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss på flera olika sätt • Känslor – rädsla, oro, obehag • Tankar – förväntan av fara • Biologi – sympatiska nervsystemet • Beteende – t.ex. undvikande

  3. Varför drabbas vi av ångest? • För höga krav som vi inte kan möta • Stress – sårbarhetsmodellen • Den biologiska förklaringsmodellen

  4. Fly, fäkta eller illa fara • Ångest är en reaktion på fara eller hot • Evolutionär fördel att snabbt reagera på faror – bättre överlevnad • Kamp/flykt-systemet • Moderna faror och upplevelsen av fara • Sympatiska nervsystemet aktiveras • Ett antal kroppsliga funktioner slås på • Vi upplever ångesten på många olika sätt, t.ex. hjärtklappning • Ångesten i en panikattack kan inte accelerera till farliga nivåer • Parasympatiska systemet aktiveras • Kroppen återgår till normaltillstånd

  5. Hur märker man att barn och tonåringar har ångest? • Irritabilitet / aggression • Överdrivet kontrollbehov • Undvikande av saker/platser • Sömnsvårigheter • Nedstämdhet • Stort behov av försäkringar från omgivningen • Isolerar sig • Överdriven alkoholkonsumtion • Oro • Rädsla • Rastlöshet • Klängiga beteenden • Skillnad barn – tonåringar - vuxna? • Ångesten påverkar vad vi klarar att göra

  6. När ska man söka vård för ångesten? • Ångest och oro är en del i normalutvecklingen och hjälper oss att förbereda oss för farliga situationer • Barn har perioder med rädslor • Vad är normal ångest? • Flera stressorer = högre risk • Inre och yttre resurser = lägre risk • Bra copingstrategier = lägre risk • Söka vård om: • Ångesten inte går över med tiden • Om ångesten ökar över tid • Om ångesten börjar påverka andra delar av livet

  7. Diagnoser: Paniksyndrom utan agorafobi Paniksyndrom med agorafobi Agorafobi utan panikattack Specifik fobi Social fobi Tvångssyndrom, OCD Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD Akut stressymtom Generaliserat ångestsyndrom, GAD Selektiv mutism Separationsångest Ångestsyndrom UNS Upplevd fara: Kroppsliga reaktioner Kroppsliga reaktioner, framförallt bland folk Att vara på öppna platser T.ex. höjder, instängda platser, ormar Sociala situationer Att frånvaron av ritualer orsakar hemska saker Den avslutade faran upplevs som pågående Som PTSD fast inträffar direkt efter händelsen Det mesta Att prata Att separeras från närstående Kan inte specificeras Ångestsjukdomar i psykiatrin (DSM-IV)

  8. Hur många drabbas av ångestsjukdomar? • BUP i Örebro 2010 – 14% hade en ångestdiagnos • Ca 1/3 kvinna och 1/5 män drabbas av en ångestsjukdom någon gång i livet • Upp till puberteten är fördelningen lika mellan pojkar och flickor. Bland vuxna är det vanligare bland kvinnor.

  9. Hur behandlar man ångest? • Socialstyrelsen & SBU • Beteendeterapi • Kognitiv Beteende Terapi, KBT • EMDR (vid PTSD) • Medicinsk behandling • SSRI • Evidens för enkla tillstånd, en diagnos, inte komplexa tillstånd som vi oftast möter inom psykiatrin • Allians och förväntanseffekter är viktiga

  10. Grunderna i Kognitiv Beteende Terapi (KBT) • Utbildning om ångest, kroppen, tankar och känslor • Tankar och känslor är inga lagar man måste följa • Negativa automatiska tankar • Katastroftankar • Grundantaganden • Livsregler • Grundlig kartläggning av ångesten och situationer som orsakar den • Stegvis utsätta sig för de obehagliga situationerna • Vänja sig vid situationerna • Hur stå ut i den obehagliga situationen? • Andning, mantra, ifrågasätta tolkningarna, kunskap

  11. Blyga Benny • Social fobi • Rädd för: att göra bort sig, att bli kritiskt granskad • Undviker: att räcka upp handen i klassrummet, äta med andra, ta kontakt med nya personer • Varför får vi social fobi? • Behandling • Ångesttrappa • Öva på vissa saker med behandlaren • Hemuppgifter

  12. Oroliga Olle • Separationsångest • Rädd för: Olle ser faror i det mesta, gå över gatan, klättra högt, vara ensam • Undviker: sova i egen säng, att göra saker utan att någon vuxen är med • Behandling • Tankarna styr våra känslor • Vara detektiv • Avgöra hur realistiska tankarna är och välja om man vill tro dem eller inte • Möta sina rädslor steg för steg

  13. Noggranna Nilla • Tvångssyndrom (OCD) • Rädd för: att bli sjuk, att något hemskt ska hända med henne själv eller andra • Undviker: att glömma bort sina ritualer, offentliga toaletter • Behandling • Utbildning • Ångesttrappa • Utsätta sig för att inte kontrollera dörren, gå på toaletten utan att tvätta händerna

  14. Traumatiserade Therese • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) • Rädd för: att hon eller någon närstående ska bli nedslagen, sina egna minnesbilder • Undviker: att gå ut själv, att ha det tyst omkring sig • Behandling • Utbildning • Skapa en trygg plats • Återskapa händelsen i form av en berättelse • Ändra de negativa tankarna kopplade till händelsen

  15. Vad ska man INTE göra när man har ångest? • Undvika det som är jobbigt • Isolera sig från vänner och familj • Sluta prata om hur man mår • Dricka alkohol, ta droger • Kolla på film eller spela dataspel istället för att sova

  16. Vad kan omgivningen göra för att hjälpa? • Hjälpa till att undvika ovanstående beteenden. • Prata, fråga, hjälpa till att sätta ord på obehaget • Om de inte vill prata så iaktta vad det är de undviker och hjälp dem sedan att göra just det • Söka professionell hjälp • Läs på om diagnosen • Stötta med vardagliga ting, under intensiv behandling finns inte så mycket energi över • Söka eget stöd och hjälp hos t.ex. anhörigföreningar

  17. Var kan man få hjälp med lättare ångest? • Barnavårdscentral • Skolhälsovård • Vårdcentral • Ungdomsmottagning • Självhjälpsböcker • Internetbehandlingar

  18. Referenser & litteraturtips • Böcker • Hellström, Hanell & Liberman, ”Rädd räddare ångest – när barn och ungdomar mår dåligt” • Öst, ”KBT inom barn- och ungdomspsykiatrin” • Carlberg & Hanell, ”Ingen panik. Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi” • Gustavsson, ”Tänk om jag är knäpp? Om ångest, panik, fobier och tvångstankar” • Kåver, ”Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord” • Bejerot, ”Nycklar på bordet – Tvångssyndrom, OCD” • Riktlinjer • Socialstyrelsen 2009, ”Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom, preliminär version” • SBU, ”Behandling av ångestsjukdomar”

  19. Internet • www.angest.se • www.1177.se/ • www.lakemedelsverkat.se • www.umo.se • Internetbehandling • www.studie.nu

More Related