Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

1. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen 2010:4

2. Kommitténs uppdrag Se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Överväga förändringar som kan ge mer hållbara sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Belysa samspelet mellan sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, ekonomiskt bistånd och aktivitetsstöd. Analysera och pröva möjligheterna att utveckla samhällets stöd för återgång i arbete eller studier. Presentera delbetänkande om nya regler för inkomstunderlag för dagersättningar i socialförsäkringen. Utgångspunkten har varit att det ska baseras på historiska (faktiska) inkomster. Konsekvenserna av en ökad harmonisering av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna ska också analyseras.

3. Gunnar Axen, M, ordförande Tomas Eneroth, S Patrik Björck, S Lars-Anders Häggström, S Tomas Tobé, M Lotta Finstorp, M Finn Bengtsson, M Gunvor G Ericson, MP Johan Pehrsson, FP Solveig Zander, C Sven-Olof Sällström, SD Liselotte Olsson, V Lars Gustafsson, KD Kommitténs ledamöter

4. Socialförsäkringsutredningens arbete Hittills elva underlagsrapporter från forskare, berörda myndigheter och berörda organisationer. Delbetänkandet ”I gränslandet – Social trygghet vid gränsarbete i Norden” presenterades hösten 2011. Delbetänkandet ”Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna”.

5. Harmoniserat inkomstbegreppMöjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna • Inledning • Del 1 Månadsuppgifter • Hur bör månadsuppgifterna utformas? • Ett harmoniserat inkomstbegrepp i social- och arbetslöshetsförsäkringarna. • Del 2 Socialförsäkringen • Analys av möjligheter och problem med att beräkna inkomstunderlaget på faktiska (historiska) inkomster. • Del 3 Arbetslöshetsförsäkringen • Analys av hur månadsuppgifter kan användas i arbetslöshetsförsäkringen. • Del 4 Konsekvenser

6. Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt • Alla samhällen karaktäriseras av någon form av fördelnings- och trygghetssystem. • Försäkringskollektiven har under de senaste seklerna blivit allt större genom • en framväxande försäkringsmarknad och • socialförsäkringens framväxt. • Väl fungerande försäkringssystem bygger på • att de skapar tillräcklig trygghet på kort och lång sikt, • att alla bidrar efter förmåga genom att arbeta och finansiera dem och • att de stävjar missbruk och överutnyttjande.

7. Försäkringsprinciper • Det finns avgörande skillnader mellan frivilliga försäkringar och obligatoriska socialförsäkringar. • Frivilliga försäkringar • Frivilligt deltagande • Risk för negativ selektion • Utestänger höga risker • Förebygger genom självrisker och differentierade avgifter • Utvärderas på en försäkringsmarknad • Socialförsäkringar • Obligatoriska deltagande • Risk för ”moral hazard” • Arbete, andra önskvärda sysselsättningar och ibland bosättning ger förmån • En del av ett samlat trygghetssystem • Utvärderas politiskt på basis av den samlade effekten

8. Socialförsäkringen - ett socialt kontrakt • Alla medborgare kan erbjudas ett försäkringsskydd oberoende av risk. • Det har minskat fattigdom, omfördelat resurser och fungerat som automatisk stabilisator i ekonomin. • Socialförsäkringen behöver hitta en fungerande balans mellan ekonomisk trygghet och ekonomiska drivkrafter till arbete. • Socialförsäkringen måste upplevas som tillräckligt bra av tillräckligt många. • Regelverkets uppgift är att skapa samhällsnytta genom att ge trygghet, omfördela resurser och befrämja arbete och därmed välfärdspolitikens finansiering.

9. Principer för arbetet • Kommittén har enats om tre vägledande principer för inkomstunderlaget: • Förutsebarhet – den försäkrade bör redan innan skadefallet i möjligaste mån veta vilken inkomst denne har försäkrad och om kravet på arbetsmarknadsförankring är uppnått. • Rättssäkerhet – förtroendet bygger på att besluten upplevs som rättssäkra och sker till så små samlade kostnader som möjligt. • Administrativ effektivitet – försäkringen bör i möjligaste mån anpassas till ny teknik.

10. Problem med dagens regelverk • Både social- och arbetslöshetsförsäkringarna ersätter inkomstbortfall, men beräknar inkomsten på helt olika sätt. • Regelverken i dessa försäkringar • bygger på en omfattande manuell hantering av uppgifter, • innebär stora krav att samla in detaljerade uppgifter och bedöma dem, • kan göra det svårare för dem med en svagare anknytning till arbetsmarknaden att påvisa sin rätt till ersättning och • är svåra att både förstå och tillämpa.

11. Månadsuppgifter • Införandet av månadsuppgifter skapar nya möjligheter att förbättra försäkringarna om • de utformas ändamålsenligt, • felaktigheter minimeras, • de innebär ett acceptabelt integritetsintrång och • uppgiftslämnarbördan för företagen blir rimlig. • Kommittén föreslår • att den försäkrade inkomsten ska kunna periodiseras till den månad som inkomsten är intjänad, • att Skatteverket ska svara för summeringen av uppgifterna, • att månadsuppgifterna bör lämnas så tidigt som möjligt i månaden och • att uppgifterna bör gallras ut efter 11 år.

12. Harmoniserat inkomstbegrepp • Inkomstbegreppet bör kunna utläsas ur de uppgifter som ingår i månadsuppgiften. Det kräver förändringar av dagens inkomstbegrepp. • Kommittén föreslår att inkomstbegreppet harmoniseras mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarna. • Den försäkrade inkomsten ska bestå av förvärvsinkomst. Med förvärvsinkomst avses kontant bruttolön och skattepliktiga förmåner, men ej kompletterande ersättningar vid sjukdom och föräldraledighet. • Förslaget innebär en viss kostnadsökning för socialförsäkringens del, framför allt inom föräldraförsäkringen. Inom arbetslöshetsförsäkringen bedöms inte förändringen påverka kostnaderna.

13. Socialförsäkringen • Olika strategier för hur månadsuppgifter ska kunna användas är möjliga. • Används för att kontrollera rimligheten i de uppgifter som den försäkrade själv har uppgett. • Används om inte individen själv påvisar andra förhållanden. • Historiska (faktiska) inkomster är huvudregeln, men undantag kan göras. • Historiska (faktiska) inkomster gäller undantagslöst.

14. Socialförsäkringen • För- och nackdelar med att bygga inkomstunderlaget på historiska (faktiska) inkomster. • Fördelar • Tydligare samband mellan inkomster och rättigheter i försäkringen. • Ökad förutsebarhet genom att det i förväg går att veta vilken ersättningen kommer att bli. • Kan ge administrativa vinster. • Nackdelar • Under en tid genomslag för gammal inkomst, bl.a. vid arbetstids-förändringar, kan ge sämre koppling till inkomstbortfall. • Inträdet behöver hanteras med särregler. • Osäkerhet kring de fördelningsmässiga effekterna.

15. Socialförsäkringen • Olika modeller för ramtid • Effekter av att välja olika långa ramtider diskuteras och om alla månader ska räknas in i ramtiden. • Hantering av skyddsvärda situationer • I vilken utsträckning behöver reglerna ändras om försäkringen skulle bygga på historiska (faktiska) inkomster? • Likheter och olikheter mellan social- och arbetslöshetsförsäkringarna och vissa specifika problem med de skyddsvärda situationerna analyseras. • Frågan om inkomstunderlaget ska bygga på överhopppningsbar tid, förmånsgrundande ersättningar eller både och diskuteras.

16. Socialförsäkringen • Anpassning av inkomstunderlaget i vissa fall • Hur ska de nytillträdande hanteras? • Vilka är nytillträdande? • Hur ska efterskyddet hanteras? • Behövs arbetad tid i socialförsäkringen? • Taket i socialförsäkringen • Konstruktionen av taket i social- och arbetslöshetsförsäkringarna helt olika. • Vilka takkonstruktioner är möjliga? • Företagare och kombinatörer • Vilka är egenföretagare i social- och arbetslöshetsförsäkringarna? • Vilka problem uppstår för kombinatörer?

17. Arbetslöshetsförsäkringen • Uppgifter om arbetad tid, som är en viktig komponent i arbetslöshetsförsäkringen, föreslås inte samlas in i månadsuppgifterna. • Två alternativa handlingsstrategier: • bygg regelverket på inkomstuppgifter i månadsuppgifterna eller • inkludera arbetad tid i månadsuppgifterna. • Arbetad tid används framför allt till • bedömning av arbetsvillkoret, • beräkning av grundbeloppet, • beräkning av antalet ersättningsdagar (deltidare) och • beräkning av dagsförtjänst.

18. Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I • Nuvarande arbetsvillkor • minst 80 timmars arbete per kalendermånad i minst sex månader under ramtiden eller • minst 480 timmars arbete under sex sammanhängande kalendermånader under ramtiden och minst 50 timmars arbete under var och en av dessa månader. • Tänkbart inkomstvillkor • minst 8 000-10 000 kronor per kalendermånad i minst sex månader under ramtiden. • Överväg indexering av inkomstvillkoret

19. Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I • Nuvarande fastställande av grundbeloppet • Grundbeloppet på 320 kr minskas proportionerligt mot normalarbetstiden. • Tänkbart fastställande av grundbeloppet • Fast grundbelopp på till exempel nuvarande genomsnittlig nivå (240 kr 2010) eller på nuvarande maximal nivå (320 kr) oberoende av tidigare inkomst och arbetad tid. • Inkomstrelaterat grundbelopp på till exempel (procent av dagsförtjänsten) 40 eller 50 procent med ett tak på 320 kr per dag.

20. Arbetslöshetsförsäkringen - strategi I • Tänkbart regelverk för deltidsarbetslösa • Ersättning för faktiskt inkomstborfall. • Inkomstbortfall: genomsnittlig arbetsinkomst under ramtiden minus arbetsinkomst under den arbetslösa månaden med ett tak på 680 kronor per månad. • Vid hindertid som beror på annat än arbete och vid begränsat arbetsutbud minskas NI proportionellt mot hindertiden. • Redovisningen på kassakort behövs för antal arbetslösa dagar per månad och kontrollfunktionen. • Principiella förändringar • Ersätter faktiskt inkomstbortfall under månad med arbetslöshet. • Månadsbaserad ersättning.

21. Arbetslöshetsförsäkringen - strategi II • Anpassa månadsuppgiften så att den kan användas i arbetslöshets-försäkringen som även fortsättningsvis bygger på arbetad tid. • Orimligt med så detaljerade uppgifter om arbetad tid som nu samlas in via arbetsgivarintygen. • Förenklat mått på arbetad tid • Kontrakterad tid (inte tillräckligt, ingen info om frånvoro etc.). • Faktiskt arbetad tid (kan mätas på flera sätt, ev. i kombination med kontrakterad tid). • Anpassning av regelverket krävs även i detta fall. • Att samla in arbetad tid i månadsuppgifterna innebär • en ökad uppgiftslämnarbörda för arbetsgivare och • att uppgifter som kan upplevas som känsliga samlas in om alla anställda.

22. Konsekvenser • Socialförsäkringen. • Kostnads- och fördelningsanalyser. • Incitamentsanalyser. • Arbetslöshetsförsäkringen. • Hur påverkar kvalificeringen av ett inkomstvillkor i stället för ett arbetsvillkor? • Konsekvenser av förändrat grundbelopp. • Harmonisering av sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna • Genomgång av de olika förslagen och analyserna med avseende på harmonisering.

23. Hållbara försäkringar • Hållbarheten bygger på att det både finns en vilja och en förmåga att finansiera dem. • Då måste försäkringarna både ge trygghet och innehålla en fungerande arbetslinje. • För att detta ska uppnås krävs • en anpassning av social- och arbetslöshetsförsäkringarna till de utmaningar de står inför och • en större politisk samsyn kring grunddragen i modellen.