Parkerings-prissättning och Parkingshantering

1. Parkerings-prissättning ochParkingshantering

2. Parking policy • Problem – negativa effekter • Typisk policyutveckling • Policykonflikter • Vad kontrollerar kommunen? • Reglering av gatuparkering • “Off-street parking” • Ekonomiska effekter av parkering • “Park and ride” • Hur vinna acceptans för en parkeringspolicy • Några slutsatser

3. Seminariets struktur • Vid slutet av lektionen bör ni ha en förståelse för: • Några definitioner • Parkering – positiva och negativa effekter • Typisk policyutveckling och - konflikter • Vad kontrollerar kommunerna? • Reglering av gatuparkering • “Off-street parking” – typer, kostnader, kontroll, användning • Effekter av parkering på ekonomin • “Park and ride” (Parkera + kollektivtrafik) • Hur vinna acceptand för sin parkeringspolicy

4. Några definitioner Gatuparkering “On-street” Private non-residential (PNR) Privat (ej boende) Biljettautomat Allmän parkering på avgränsad yta Allmän parkering

5. Positiva effekter av smart parkeringshantering • Har effekter på transportval • Kan stödja lokala ekonomiska utvecklingen • Stor inkomstbringare • Förbättrar trafiksäkerheten • Påverkar bilägandet

6. Negativa effekter av parkering • Effekter av gatuparkering (och letande efter) på: • trängsel, • trafiksäkerhet • miljö • Blockerar bussfiler och - hållplatser; gångbanor och korsningar • “Off-street”: • Byggnationskostnader och nyttjad yta • Mark - €3k/plats • Byggnad – €15-20k/plats • Under mark - €25k/plats och uppåt • Inducerar biltrafik i rusningstid

7. Uppgift • Vilka är de huvudsakliga problem som är relaterade till parkering i er stad? • Diskutera detta 10 minuter tillsammans med din granne. • Sedan diskuterar vi detta gemensamt, för att hitta gemensamma nämnare – och skillnader.

8. Policykonflikter • Ekonomisk vitalitet Efterfråge-/trängsel- hantering ? Säkerhet/ tillgänglighet Inkomstbringare

9. Typisk utveckling av parkeringspolicy • Från COST 342 (särskilt relevant för gatuparkering) • Steg 1 – inga problem, • Steg 2 – efterfrågan > tillgången, reglering införs • Steg 3 - efterfrågan stiger ytterligare – tidsbegränsning införs för att favorisera korttidsparkerare - folk som ska handla eller besöka • Steg 4 – pendlare motas ut – konflikter med boende – boendeparkering införs • Steg 5 – allt större diffrentiering av parkeringsavgifter • Steg 6 – “park and ride” (infartsparkering + kollektivtrafik). • Steg 7 – införandet av parkering i mobility management

10. Vad kan kommunerna påverka? • De kontrollerar: • Reglering av gatuparkering • (I några länder) övervakning av gatuparkering • Parkeringsstandard för nyexploateringar • Publik “off-street”-parkering som ägs eller kontrolleras • Parkering för egen personal • MEN de kontrollerar inte: • Befintlig PNR (Privat ej boende) och boendes parkering • Publika “off-street”-parkeringar som de inte äger och/eller driver • (I de flesta länder) övervakning av gatuparkering – inklusive bötesgivande och bötesinhämtning

11. Alltså… policies för att hantera efterfrågan

12. Kommuner i Europa har möjligheter Kan ta tid att implementera Rådgivning Reglering/kontroll av gatuparkering • Enforcement powers • Skillnader runtom i Europa • Trend (?) från polis till lokal myndighet (kommun) • Parkering lågprioriterat för polis och rättsväsende • T.ex. Storbrittannien “avkriminaliserat” parkingssystemet

13. Några länders avgifter för gatuparkering • Avgift per timma (€) (2002)Wien 0.87 Bryssel 0.50 Paris 1.00 – 3.00 Lyon 1.50 – 5.00 Bremen 0.60 – 1.50 Köln 1.00 – 2.00 Stuttgart 0.20 – 2.00 Munchen 2.00 – 2.50 Dublin 1.00 – 1.90 Amsterdam 1.60 - 2.50 Maastricht 1.40 Lissabon 0.50 Madrid 0.60 – 1.20 Barcelona 0.90 – 1.20 Edinburgh 1.20 – 3.00 Centrala London 7.00

14. Publik off-street vs privat off-street (ej boende) Större industri – vem kontrollerar den? Priser – skall vara • < on-street? • Högre timavgift för längre parkeringstid Off-street parking • Vem bygger “off-street” publik parkering? Vem betalar för den? Hur mycket kostar den? • Off-street-parkering för boende? • T.ex. Lyon

15. Parkering och ekonomisk vitalitet • Leder mer parkering till bättre ekonomi? • Leder mindre parkering till sämre ekonomi? • Vad betyder parkering för: • Var shoppare väljer att handla? • Var företag väljer att lokalisera sig? • Är vissa handlare mer beroende av parkering än andra?

16. Park and ride 1 • Varför bygga “park and ride” (P + kollektivtrafik)? • 1970-1990 220% ökning av P+R ställen och 337% ökning av P+R platser i “Europa” (COST 342) • Framgångsrika P+R behöver: • Frekvent snabb (billig) kollektivtrafik till centrum • Brist på parkering i centrum • Lättillgängliga platser • Högkvalitativa och säkra faciliteter • % av efterfrågan kommer att komma från resor som tidigare gjordes med enbart kollektivtrafik • Icke-officiella P+R?

17. Park and ride 2 • Effekter av P+R på trafiken (COST 342) • Wien – P+R tar 12% av trafiken till centrum • Chester – 20% • Madrid – 20,000 användare per dag; Barcelona, 12,000; Hanover, 10,000. • Strasbourg – P+R nyckelelement för spårvagnens succé. 43% av motoriserade resor sker nu med kollektivtrafik. • Oxford, UK – 3-9% reduktion av resor till centrum.

18. Parkeringsstandarder för nyexploateringar • = antalet parkeringar som nya byggnader förses med • Tillgodose behovet eller kontrollera behovet? • Relatera parkeringförsörjning till tillgång till kollektivtrafik • Tillgodose behovet från vissa användare, t.ex. Funktionshindrade, föräldrar, cyklister • Bör det finnas centrala vägledning för parkering? • Exploatörers reaktion på reglerad parkeringstillgång

19. PPG13 Parkingsstandarder (UK) • Det finns max-standarder • Matvarubutik: 1 plats per 14m2 • Övriga butiker: 1 plats per 20m2 • Bio och konferens: 1 plats per 5 säten • B1 inklusive kontor: 1 plats per 30m2 = 1 space per 2-3 anställda • Högre utbildning - 1 plats per 2 anställda + 1 plats per 15 studenter • Idrottsarenor: 1 plats per 15 säten • Boende (PPG3) max 1.5 platser/hus

20. Parkeringsstandarder på annat håll Europa går mot max-standarder…

21. Parkering och mobility management • Mobility management – användandet av “mjuka” åtgärder för att få mer ut av ett transportsystem • Parkering – påverkar mobilitet • Mobility management ska inkludera: • Parkerings-/”park and ride”-information • Parking management vid stora arbetsplatser och vid evenemang • Länk mellan parkeringsavgifter och pris på kollektivtrafik

22. Implementering av “arbetsplats-parking management” • Behov av klara mål och erkännande av problem • Process för att införa avgifter • Avgiftsnivåer, undantag från dem • Kontroll • Anställningsavtal • Administration • Användande av avgifter • Overspill • När parkeringsavgifter eller –ransonering implementeras som en del av “plats-baserad” mobility management, behöver följande beaktas:

23. Att erhålla acceptans för en parkeringspolicy • Kommunicera ändringar och orsaker till dem • Allmänheten känner till och förstår åtgärderna. • Upplevd nytta • Avgifter och andra regleringar relaterat till problemets storlek. • Alternativ transport av god standard existerar. • Inkomster används rättvist och öppet • Parkingsregleringen upprätthålls konsekvent och rättvist • Ej överdrivna böter och relaterade till överträdelsens allvarlighet

24. Slutsatser • Parkering – nyckelfaktor för val av färdsätt • Parkering – en nyckelkarakteristika i en transportpolicy • Parkeringsutbud – skall kontrolleras och relateras till tillgång till andra transportsätt? • Länk mellan parkering och ekonomisk vitalitet – komplex och oklar • PNR (privat, ej boendes parkering) kan tacklas med politisk vilja • Kontrollerade zoner kan ge lokala fördelar • Park and ride kräver omsorgsfull utvärdering

25. Uppgift • Läs sammanfattningen av slutsatserna från COST 342. • Tänk – redo att diskutera: • Är dessa slutsatser relevanta för din egen stad? • Fattas någon slutsats? • Hur skulle du göra för att implementera rekommendationerna? • Vilka barriärer skulle du konfronteras med vid införandet av rekommendationerna?

26. Uppgift • Arbeta individuellt • Du är ansvarig för en parkeringspolicy i din stad eller kommun. • Utveckla grunddragen i en parkeringsstrategi för din stad. Du har 45 minuter på dig. Beakta följande: • Vilka är de mest problematiska frågorna? • Vilka policies väljer du att införa och varför? • Vilka kommer de största bariärerna att bli – och hur ska du övervinna dem? • Finns några problem som du inte kommer att kunna hantera effektivt? • Vilken ytterligare information behöver du för att kunna ta effektiva beslut?