1 / 26

Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent?

Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent?. överassistent Sol-Britt Arnolds-Granlund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa. Innehåll. Utbildningspolitiska texter Defintioner av begrepp Försök till skapande av definition Läsa medietexter

kayla
Download Presentation

Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Är du medieläskunnig, har du medieläsförmåga eller är du rentav mediekompetent? överassistent Sol-Britt Arnolds-Granlund Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi Vasa S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  2. Innehåll Utbildningspolitiska texter Defintioner av begrepp Försök till skapande av definition Läsa medietexter Producera medietexter S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  3. Literacy - Literate Literacy läs- skriv- och räkneförmåga Literate lärd och bildad S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  4. Läskunnighet Läs- och skrivkunnig är en person som kan ”with understanding both read and write a short simple statementon his or her everyday life” UNESCO 1993, 24 http://upo.unesco.org/bookdetails.asp?id=1518 S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  5. Läsfärdighet Thus literacy is defined as a particular capacity and mode of behaviour: The ability to understand and employ printed informationin daily activities, at home, at work and in the community – to achieveone’s goals, and to developone’sknowledge and potential. OECD 1994 http://www1.oecd.org/els/education/aRCHIVES/literacy/about.htm S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  6. Läsfärdighet enligt PISA(The OECD Programme for International Student Assessment) "Reading literacy isunderstanding, using,and reflectingon written texts, in order to achieve one’s goals, to develop one’s knowledge and potential, andto participate in society." http://www.pisa.oecd.org S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  7. Läsfärdighet/lukutaito Individens förmåga att förstå, använda och bedöma olika texter och medietexter för att uppnå egna målsättningar, utveckla sina kunskaper och möjligheter samt för att på ett aktivt sätt kunna delta i samhällelig verksamhet ”Suomi (o)saa lukea” UvM 2000 S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  8. Medierna Teknologi Mediet refererar till den teknik som brukas. Kommunikation - ’det som finns i mitten’ ”A ’medium’ is something that exists ’in between’ and thus mediates two (or more) subjects, poles or worlds. It is thereby a kind of messenger between them, but also a uniting link between them.” Fornäs 1998 Kultur och ekonomiskt –poltiskt redskap Medierna är både ett kulturellt redskapför människors strävan att uttrycka och förstå sig själva och varandra och ett politiskt och ekonomiskt redskap, som kan kontrollera människor och begränsa deras förståelse av omvärlden. Drotner, K. et. al. 1996 I stället för teknologi och kommunikationskanal: ett nytt sätt att tänka De möjliggör sådana tankeprocesser som man tidigare inte ens kunde tänka sig. ”tulipanaros” Ong S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  9. När vi diskuterar förmågan att förstå och använda medier är det viktigt att reflektera över vad begreppen ’läskunnighet’, ’läsförmåga’ och ’medium’ står för. S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  10. Kunskapsstrategi för utbildning och forskning 2000 - 2004 2.2.1 Färdigheter för informationssamhället åt alla Medieläskunnighet och informationstekniskt kunnande utgör de grundläggande förutsättningarna för ett myndigt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. De hör till de grundläggande färdigheter som behövs i arbetslivet. Dessutom breddar de möjligheterna till självutveckling. S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  11. Läroplan för den grundläggande utbildningen § 9 Integrering och temaområden Kommunikation och mediekunskap lära sig grundläggande färdigheter i kommunikation och att utvecklas till en mångsidig och ansvarsfull kommunikatör och medieanvändare lära sig att tolka medier på ett analytiskt sätt och känna igen kommunikationens etiska och estetiska värden lära sig kommunikation som kännetecknas av deltagande, interaktion och effektivitet lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik. 2003 S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  12. Läsfärdigheter Components to enhance our knowledge and critical thinking skills: Technology Literacy Information Literacy Media Creativity Social Competence and Responsibility White Paper 21st Century Literacy Summit, Berlin 2002 S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  13. Mediekompetens språkliga, kulturella och kommunikativa färdigheter sociala färdigheter kunskapsmässiga färdigheter etiska färdigheter estetiska färdigheter övriga färdigheter Tella, S. Vahtivuori, S. Vuorento, A. Wager, P. Oksanen, U. (2002). S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  14. Medieläsfärdighet Kommunicera använda teknik För sig själv I samhället Läsa Skriva S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  15. Mediebildning kognitiv dimension emotionell dimension estetisk dimension moralisk dimension Potter, A.W. 1998. S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  16. Om bildning Kunskap bärs av människor, information finns utanför. Kunskap uppstår först när människor tolkar och tar till sig information. Det är en aktiv process. Vi kan inte ha framsyn utan att ha baksyn. Vår tolkning av framtiden kan inte kopplas loss från det vi upplevt eller från vår historia. Att veta, att kunna och att handla klokt Gustavsson, B. S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  17. Ett kontinuumPotter, A.W. 1998 ETIK ! medieläskunnighet mediekompetens medieläsfärdighet mediebildning S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  18. Medier i berättelsens tjänst genre stil dramaturgi logik tecken retorik människa-datorinteraktion exempel S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  19. S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  20. Smileys :-)       Happy :-(       Sad :-o      Surprised :C  Very Sad ;-)       Wink :-I       Indifferent :-*  Kissing :-@    Screaming :- e     Disappointed >:-<   Mad :-D      Laughing S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  21. happy very happy very sad S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  22. Akronymer (förkortningar) ASAP As Soon As Possible F2F Face To Face BBL Be Back Later 4U2 For You Too FYI For Your Information IMHO In My Humble Opinion BRB Be Right Back IOW In Other Words BTW By The Way NRN No Reply Necessary CUSee You ROFL Rolling On Floor Laughing CUL8RSee You Later WYSIWYG What You See What You Get http://www.hb.se/miaochmimmi/fil11.htm S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  23. Att läsa medietext att skriva är att läsa mediesammanblandning S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  24. Medieläsfärdighet inom nätundervisning Kommunicera kontextmedvetenhet sändar- och mottagarmedvetenhet /perspektivbyten använda teknik ’etäläsnäolo’ – distansnärvaro nytt sätt att tänka Läsa skriva det man läser reflekterande läsande Skriva sändar- och mottagarmedvetenhet /perspektivbyten S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  25. Är individen en passiv mottagare av mediebudskap eller en aktiv medskapare av mediesamhället? S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

  26. FINE S-B Arnolds-Granlund Medieläskunnighet

More Related