1 / 55

Ulrika Falkenberg , ST- läkare Handledare: Lena Håkansson, överläkare

Antipsykotika och demens En granskning av antipsykotikaförskrivningen på Danderydsgeriatrikens demensboenden. Ulrika Falkenberg , ST- läkare Handledare: Lena Håkansson, överläkare Medhandledare: Docent Barbro Kjellgren Leijd, överläkare. Översikt. Syfte Material och metod

liko
Download Presentation

Ulrika Falkenberg , ST- läkare Handledare: Lena Håkansson, överläkare

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Antipsykotika och demensEn granskning av antipsykotikaförskrivningen på Danderydsgeriatrikens demensboenden Ulrika Falkenberg, ST-läkare Handledare: Lena Håkansson, överläkare Medhandledare: Docent Barbro Kjellgren Leijd, överläkare

  2. Översikt • Syfte • Material och metod • Antipsykotiska läkemedel • BPSD • Farmakologisk behandling av BPSD • Socialstyrelsens rekommendationer • Resultat • Diskussion

  3. Syfte • Hur stor andel dementa medicinerar regelbundet med antipsykosläkemedel? • Vilken typ av antipsykosläkemedel är ordinerat och i vilken dos? • Hur länge pågår medicinering med antipsykosläkemedel?

  4. Syfte • På vilken indikation är antipsykosläkemedel insatt? • När gjordes den senaste läkemedels-genomgången och vad resulterade den i? • I vilken utsträckning efterföljs Socialstyrelsens rekommendationer?

  5. Material ochmetod • 181 patienter på Danderydsgeriatrikens demensboenden • 33 patienter med kontinuerlig antipsykotika-medicinering • Granskning av läkarjournaler och läkemedelslistor • Datainsamling 20-21 september 2011

  6. Antipsykotiskaläkemedel

  7. Antipsykotiskaläkemedel Skiljer sig åt avseende: • Kemisk struktur • Farmakokinetik • Farmakodynamik Gemensam nämnare: • Antipsykotisk effekt

  8. Antipsykotiskaläkemedel Verkningsmekanism: • Blockering av dopaminreceptorer (D2) i mesolimbiska systemet

  9. Första generationens antipsykotika • Högdospreparat • Alimemazin (Theralen) • Klorprotixen (Truxal) • Levopromazin (Nozinan) • Melperon (Buronil) • Proklorperazin (Stemetil) • Prometazin (Lergigan) • Propiomazin (Propavan) • Lågdospreparat • Flufenazin (Siqualone) • Flupentixol (Fluanxol) • Haloperidol (Haldol) • Perfenazin (Trilafon) • Zuklopentixol (Cisordinol)

  10. Andra generationens antipsykotika • Högdospreparat • Klozapin (Leponex) • Ziprasidon (Zeldox) • Lågdospreparat • Olanzapin (Zyprexa) • Paliperidon (Invega) • Quetiapin (Seroquel) • Risperidon (Risperdal) • Sertindol (Serdolect) • Aripiprazol (Abilify)

  11. Antipsykotikabiverkningar • Motoriskabiverkningar • Cerebrovaskulärahändelser • Metabolarubbningar • Kardiellabiverkningar • Psykiskabiverkningar • Kognitivabiverkningar • Mortalitet

  12. Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)

  13. BPSD • Vanliga och icke-kognitiva symtom • Oavsett demenstyp, kön eller ålder • Komplikation vid demenssjukdom • Del av demenssyndromet

  14. BPSD - Huvudgrupper • Affektiva symtom • Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet • Psykossymtom • Hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar

  15. BPSD - Huvudgrupper • Hyperaktivitet • Psykomotorisk agitation, vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning • Apati • Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intresse AaltenP et al. Consistency of neuropsychiatric syndromes across dementias: results from the European Alzheimer Disease Consortium. Part II, 2008.

  16. Hur vanligt är BPSD? • 9 av 10 dementa har BPSD • Mer uttalade ju svårare demens • BPSD kommer och går över tid • Vissa BPSD mer vanliga initialt

  17. BPSD-studie på demensboende • BPSD-prevalensen 76 % • Agitation vanligaste BPSD (55 %) • BPSD-prevalensen 82 % efter 1 år • 45 % annat BPSD ersatt det tidigare • Ingen signifikant skillnad i BPSD-frekvens mellan dementa med resp utan antipsykotika Ballard et al. A 1-year follow-up study of behavioral and psychological symptoms in dementia among people in care environments. J Clin Psychiatry. 2001.

  18. Orsaker till BPSD • Patofysiologiska mekanismer • Omgivningsfaktorer • Somatiska sjukdomar • Läkemedel

  19. Utredningav BPSD • Kartläggning av symptom • Bedömning av basala behov • Bedömning av miljö och interaktion • Medicinsk utredning • Läkemedelsgenomgång

  20. Skattningsskalor • Neuropsychiatric Inventory (NPI) • Cohen Mansfield Agitation Inventory (CMAI) • The Behavioral Pathologic Rating Scale for Alzheimer’s Disease (BEHAVE-AD)

  21. Socialstyrelsensriktlinjer

  22. Farmakologiskbehandlingav BPSD ”Socialstyrelsen anser att hälso- och sjukvården i undantagsfall, då personcentrerade omvård-nadsinsatser och anpassning av vårdmiljön visat sig otillräckliga och tillståndet orsakar stort lidande för den demenssjuke, kan pröva läkemedelsbehandling”

  23. Farmakologiskbehandlingav BPSD • Acetylkolinesterashämmare • Memantin (Ebixa) • Antidepressiva läkemedel (SSRI/SNRI) • Bensodiazepiner • Klometiazol

  24. Indikation för antipsykotika • Psykotiska symtom såsom uttalade hallucinationer och/eller vanföreställningar • Uttalat aggressivt beteende och/eller bristande impulskontroll

  25. Behandlingstid ”Om behandling med antipsykosläkemedel anses nödvändig bör en kort behandlingstid planeras, med utvärdering av effekt och eventuella biverkningar inom två veckor. Ställningstagande till utsättning/dosminskning ska göras regelbundet”

  26. Behandlingstid Vidare anser Socialstyrelsen att det är... ”...direkt olämpligt att förskriva antipsykotiska läkemedel under mer än tre månader utan omprövning och/eller försök till utsättning”

  27. Resultat

  28. Demensdiagnoser

  29. Ordinerade antipsykospreparat

  30. Behandlingstid

  31. Indikation

  32. Tid som passerat sedan senaste läkemedelsgenomgång

  33. Diskussion

  34. Antipsykotikaförskrivning • 18 % påDanderydsgeriatriken • 38 % enligt KÄLLA-studien(demensboendeniJönköpingslän, 2004) • Norge 19 %, England 48 %, Österrike 52 % (Testad et al 2010)

  35. Behandlingstid • 55 % > 1 årpåDanderydsgeriatriken • Vanligt med behandlingstider > 1 åriandra studier

  36. Ordineradeantipsykotika • 79 % RisperidonpåDanderydsgeriatriken • 63 % RisperidoniKÄLLA-studien • 3 % Haloperidol påDanderydsgeriatriken • 14 % Haloperidol iKÄLLA-studien

  37. Indikationer • 61 % indikationenligtSocialstyrelsensriktlinjer (psykos, aggressivitet, bipolärsjd) • 36 % tveksamindikation (oro/ångest, rop-beteende, depression) • 3 % ingenindikation

  38. Läkemedelsgenomgång • 63 % > 3 månader sedan senastedosutvärdering • 9 % >1 år sedan senastedosutvärdering Enligt Socialstyrelsen är det ”direkt olämpligt att förskriva antipsykotiska läkemedel under mer än tre månader utan omprövning och/eller försök till utsättning”

  39. Engelskintervjustudie • 8 äldrepsykiatriker • Vilka faktorer påverkar förskrivningen av antipsykotika? • ”Pressade” att förskriva • Brist på omvårdnadsresurser • Inga bättre lm-alternativ • Icke-farmakologisk behandling motarbetades Wood-Mitchell A et al. Factors influencing the prescribing of medications by old age psychiatrists for behavioural and psychological symptoms of dementia: a qualitative study. Age Ageing. 2008.

  40. Funderingar • Lösaomvårdnadsproblem med antipsykotika? • Många gånger stor diskrepans mellan vad som är rätt i teorin och vad som faktiskt fungerar och är möjligt i praktiken

  41. Vadkan vi förbättra? • Dokumentation • Utredaorsaker till BPSD • Använda skattningsskalor • Dosutvärdera oftare • Våga sänka doser • Våga seponera • Klinikrutiner

  42. SLUT

  43. Biverkningar - Receptoreffekter

  44. Motoriskabiverkningar • Akut dystoni • Parkinsonism • Akatisi • Tardiv dyskinesi • Malignt neuroleptikasyndrom

  45. Cerebrovaskulärahändelser • Klasseffekt • Trefaldig ökning av stroke/TIA

  46. Metabolarubbningar • Viktökning • Förhöjda blodfetter • Ökad insulinresistens • Hyperglykemi • Diabetes mellitus

  47. Kardiellabiverkningar • Proarytmisk effekt • Förlängd QT-tid

  48. Psykiskabiverkningar • Tanketröghet • Bristande initiativförmåga • Nedsatt energi/förlust av ”drive” • Nedstämdhet

  49. Kognitivabiverkningar • CATIE-AD-studien • Signifikant försämring över tid i alla testade kognitiva områden

  50. Indikationer • 30 patienterhar en indikation • Hos 2 patienterindikationendastiIäke-medelslistan • 1 patient saknarindikation

More Related