1 / 26

Bioenergikombinat

Bioenergikombinat. -integreringsmöjligheter för fjärrvärmesektorn Värmeforskdagar 25 januari 2008 Linus Hagberg IVL Svenska Miljöinstitutet. Upplägg. Slutsatser från två studier om energikombinat Energikombinat – tekniktrender, system, styrmedel (Värmeforsk)

Download Presentation

Bioenergikombinat

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Bioenergikombinat -integreringsmöjligheter för fjärrvärmesektorn Värmeforskdagar 25 januari 2008 Linus Hagberg IVL Svenska Miljöinstitutet

  2. Upplägg • Slutsatser från två studier om energikombinat • Energikombinat – tekniktrender, system, styrmedel (Värmeforsk) • Fjärrvärmens roll för effektiv produktion av biodrivmedel (Svensk Fjärrvärme) • Genomgång av tekniker • Integreringsmöjligheter för värmesektorn? • Konsekvenser vid integrering?

  3. Studierna • Från befintliga/planerade projekt och forskningen: • processbeskrivningar • integreringsmöjligheter biodrivmedel – fjärrvärme • massflöden • energiflöden • övriga samlokaliseringseffekter • systemanalys

  4. Rötning till biogas

  5. Rötning till biogas • Integreringspotential i energikombinat • Relativt goda möjligheter • Fjärrvärme/spillvärme är tillräckligt som processenergi • Ev. förbränning av rötrest • Kan kombineras med etanolproduktion

  6. Jäsning (stärkelse)

  7. Jäsning (stärkelse) • Integreringspotential i energikombinat • Mycket goda möjligheter • Integrering av ång- och kondensatsystem • Ökar KVV:s värmeunderlag • Ev. drank till förbränning • Ev. rötning av drank, rötrest till förbränning

  8. Jäsning (cellulosa)

  9. Jäsning (cellulosa) • Integreringspotential i energikombinat • Mycket goda möjligheter • Integrering av ång- och kondensatsystem • Ökar KVV:s värmeunderlag • Förbränning av lignin och drank • Ev. lignin till pellets • Ev. rötning av drank, rötrest till förbränning

  10. Förgasning

  11. Förgasning • Integreringspotential i energikombinat • Vissa möjligheter till processintegrering vid samtidig nybyggnation av KVV i de fall kraftvärmekapaciteten behöver byggas ut samt för naturgaseldade KVV. • Stora möjligheter till integrering med fjärrvärmenät där spillvärmen från biodrivmedelsproduktionen kan tas tillvara. • Minskar i de flesta fall värmeunderlaget för KVV. • Ev. använda spillvärme för lågtemperaturtorkning/pelletsproduktion.

  12. Transesterifiering

  13. Transesterifiering • Integreringspotential i energikombinat • Goda möjligheter • Integrering av ång- och kondensatsystem • Ökar KVV:s värmeunderlag • Integrering med oljepressningsanläggning ger stor ökning av ångbehov

  14. Vätebehandling

  15. Vätebehandling • Integreringspotential i energikombinat • Relativt goda möjligheter • Integreras lämpligen med befintligt raffinaderi p.g.a. behovet av vätgas, servicesystem och infrastruktur • Integrering med KVV ger högre värmeunderlag samt möjlighet att förbränna biprodukter. Dock fordras höga tryck

  16. Förvätskning (termisk depolymerisering)

  17. Förvätskning (termisk depolymerisering) • Integreringspotential i energikombinat • Goda möjligheter • Integrering av ång- och kondensatsystem. • Ökar KVV:s värmeunderlag • Biprodukter kan förbrännas

  18. Systemanalys: Metod

  19. Antaganden • Hypotetiskt fjärrvärmenät • 315 MWvärme maxeffekt • Varaktighetsdiagram utifrån normalt fj.v.nät • Kraftvärmeverket (KVV) • Maxeffekt 230 MWbr , 110% totalverkn.grad, alltid RGK • Värmeverk (VV) • Producerar värmen / ångan KVV inte kan producera • Biodrivmedelsanläggning • Förgasning, 240 MWbr,160-170 MW SNG • Etanol, 150 MWbr (vete), 80 MW Etanol

  20. Integreringen • Etanolanläggningen: • Ånga från KVV (15 bar), kondensat till fjärrvärme • elprod. före ångleverans • 650 GWh etanol/år, drank torkas till foder • Förgasningsanläggning: • Inget externt ång/värmebehov • Spillvärme till fjärrvärme (ca 24 % av tillfört bränsle) • 1400 GWh SNG/år

  21. Integrering: Etanol KVV+VV KVV+VV+etanol • KVV kan användas mer vid ökat ång- och värmebehov • VV används mindre (kan dock variera)

  22. Integrering: SNG • KVV används mindre vid ökad spillvärmeleverans • VV används mindre (kan dock variera)

  23. Verkningsgrader • Enbart kraftvärme betydligt bättre totalverkningsgrad • Integrering ger högre totalverkningsgrad jämfört med separata anläggningar • Etanol: elproduktion ökar, baslast för KVV året runt • Förgasning: elprod och driftstid i KVV minskar

  24. Diskussion och slutsatser • Möjligheter till flexibilitet • Möjlighet till energieffektiva lösningar • Möjlighet till tillvaratagande av KVV:s värmeöverskott – framtida affärsmöjligheter • Möjlighet till tillvaratagande av spillvärme • Kombinat ofta stora anläggningar – kräver stora fjärrvärmenät

  25. Möjlighet att optimera driften miljömässigt, ekonomiskt och kvalitetsmässigt Förlängd driftstid för KVV vid integration med de flesta biodrivmedelsteknikerna Tillvaratagande av spillvärme minskar värmeunderlag och driftstid för KVV En genomtänkt plan ger kombinatet större möjligheter till flexibel drift Utvidgade energikombinat (tex. cellulosaetanol, biogas, pellets och kraftvärme) Diskussion och slutsatser

  26. Tack! Linus.Hagberg@ivl.se

More Related