1 / 43

Balans i arbetet

Balans i arbetet. Magnus Sverke Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se. Forskningsprojektet. Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön:

montgomery
Download Presentation

Balans i arbetet

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Balans i arbetet Magnus Sverke Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen Stockholms universitet magnus.sverke@psychology.su.se

  2. Forskningsprojektet Chefen, arbetsåtagandet och arbetsmiljön: Interventionsstudie för verksamhets-och arbetsmiljöutveckling på forskningsbaserad grund Finansierat av AFA Försäkring Högre kvalitet i verksamheten och bättre arbetsvillkor – två goda ting som borde gå hand i hand Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  3. Forskargruppen • Magnus Sverke, professor (projektledare) • Gunnar Aronsson, professor • Sara Göransson, fil dr, forskare • Lars Häsänen, fil dr, forskare • Johan Guthenberg, MSc, forskningsassistent • Konsulter från företagshälsovård • Referensgrupp av internationellt framstående interventionsforskare • Koppling till Stockholm Stress Center Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  4. Projektets vision • Knyta samman ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv med ett verksamhets- och effektivitetsperspektiv • Nödvändigheten att förena dessa olika vinklar har under lång tid betonats inom arbetsmiljöforskning och -debatt • Integrera arbetsmiljöverksamhet med produktionsaspekter • Annars riskerar arbetsmiljön att bli en sidovagn till produktionen och inte kunna bidra till att forma arbetsvillkoren Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  5. Institutionella villkor Organisation Kvalitet Motivation & välbefinnande Produktivitet Arbets- situation Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  6. Interventionsprojekt Intervention bland chefer • Samla flera chefer från samma verksamhet • Lära av varandra Intervention bland chefer och medarbetare • Samla hela arbetsgrupper • Lära tillsammans • Verksamheter inom kommuner/landsting • Socialtjänst • Vård • Skola Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  7. Intervention riktad till chefer Tid 1 Tid 2 Tid 3 Projektets design Interventionsgrupp Jämförelsegrupp Jämförelsegrupp Interventionsgrupp Intervention riktad till chefer & medarbetare Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  8. Interventionerna • Form: utbildning – föreläsningar och workshops (totalt 4 halvdagar) • Pedagogik: betona att alla uppdrag och åtaganden på ett eller annat sätt kan förändra balanser positivt eller negativt • Mätningar: för- och eftermätningar av arbetsvillkor och olika hälso- och produktivitetsindikatorer • Upplägg: Flera olika interventionsgrupper (och jämförelsegrupper) • Genomförande: Konsulter från företagshälsovård Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  9. Interventionens fokus Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  10. Bakgrund:Utmaningar för organisationer • Göra mer med mindre • Bibehålla konkurrenskraft i föränderlig omvärld • Effektiv verksamhet inom ramen för budget • Ifrågasätta om traditionella arbetssätt fortfarande fungerar • Motivera personal att utföra mer komplext arbete • Utveckla och extrahera mer förmågor ur de anställda • Undvika att anställda känner sig svikna/lurade Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  11. Föränderligt arbetsliv • Downsizing/nedskärningar • Outsourcing/fokus på kärnverksamheter • ”Flexibla” anställningsformer; insourcing • Omstruktureringar (matris, projekt), nya arbetsformer, ändrat arbetsinnehåll • Sammanslagningar, privatisering • Ökad tillgänglighet - uppluckring av gränser mellan arbete och övrigt liv Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  12. Konsekvenser för individen • Förutsägbarhet minskar • Otrygghet ökar • Polariserad arbetsmarknad • Arbetsbelastning ökar: • Färre gör mer • Krav på snabbare arbetstakt • Nya arbetsuppgifter och krav • Svårt att avgöra när en ”tjänst” eller ”service” är klar – eller håller tillräckligt god kvalitet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  13. Reaktioner bland individer • Försämrad trivsel, lojalitet, arbetsinsats • Vilja lämna organisationen • Försämrat välbefinnande, fysisk och mental • Utbrändhet • Sjukskrivning • Konflikt mellan arbete och övrigt liv • Svårt att släppa tankar på jobbet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  14. Individfaktorer Stress som en process Konsekvenser Upplevd situation Objektiv arbetssituation Organisatoriska och sociala faktorer Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  15. Resurser för stresshantering • Interna resurser • Personliga egenskaper som självförtroende, stabilitet, känsla av kontroll, utbildning, • Externa resurser • Socialt stöd (från kollegor och överordnade) • Kollegor och överordnade • Facket • Familj och vänner • Organisatoriska åtgärder för att främja hälsa och stresshantering Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  16. Stressprevention • Primär • förebyggande, för alla • Sekundär • Förebyggande, för personer i riskzonen • Tertiär • när ”skadan” redan skett, plåster Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  17. Idén om det goda och produktiva arbetet • Hög produktivitet och kvalitet i kombination med goda arbetsvillkor. Hur få till detta i en organisation? • Slutsats av forskning: arbetsmiljö- och personalfrågorna bör vara mer ihopkopplade med själva verksamheten. Då kan arbetsmiljöarbetet bli förebyggande – skador och ohälsa kommer inte så långt så att rehabilitering krävs • I industriellt arbete läggs sedan länge arbetsmiljökrav (normer, standards) på hårdvaran (investeringar i maskiner etc) • I tjänsteverksamhet finns inte samma konkretion: Arbetsmiljölagen betonar självbestämmande, anpassad arbetsbelastning och utvecklingsmöjligheter, som kan ses som utryck för balanser Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  18. Uppdragsdialogen Medborgarnas förväntningar Krav, löften, garantier • Beslut på politisk och strategisk nivå • Genomförande • Verksamhetsplaner • Mellanchefer och arbetsledare på operativ nivå • Uttolkare av planer och mål • Individen • Hälsa • Utvecklingsmöjligheter • Kompetens • Yrkesstolthet uppdragsdialog uppdragsdialog Arbetsmiljöns balanser Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  19. Mål – Resurser Krav – Kontroll Ansträngning – Belöning Kvantitet – Kvalitet Arbete – Vila Arbetslivets balanser Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  20. Balansen mål - resurser • Med resurser menar vi både materiella/fysiska ting , som pengar (budget), lokaler, utrustning etc och immateriella värden som kunskap, kompetens, färdigheter, erfarenheter, samarbets- och ledningsförmåga etc. • Balansen mål - resurser verkar relaterad både till positiv hälsa/långtidsfriskhet och otillräcklighet/sjukdom, produktivitet och effektivitet • Mäts i projektet genom bland annat frågor om resurser, målklarhet, återkoppling på arbetsprestation, upplevelse av effektivitet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  21. Exempelfråga (målklarhet) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  22. Exempelfråga (resurser) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  23. Balansen krav - kontroll • Anknyter både till reformverksamhet med inriktning på demokratisering och till stressforskningens rön. Mest känd är den s. k. ”Karasekmodellen”, som tar upp beslutsutrymme och kvalifikationskrav. • Flera vägar: • individuell kontroll gör att individen kan placera sig på rätt individuell belastningsnivå (varken över- eller understimulering), • kontroll innebär förutsägbarhet och reducering av osäkerhet. • Något högre krav än kontroll bidrar till lärande och utmaning. Stor obalans krav - kontroll ökar risken för ohälsa Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  24. Krav Krav-Kontrollmodellen Låg Hög Lågstress-arbeten Aktiva arbeten Hög Kontroll Högstress-arbeten Passiva arbeten Låg

  25. Exempelfråga (onödiga arbetsuppgifter) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  26. Exempelfråga (autonomi) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  27. Balansen ansträngning-belöning • Balansen ansträngning och belöning handlar om motivation, erkännande, rättvisa och framtida positiva och negativa förväntningar i förhållande till ansträngning och insats. • Mäts i projektet bland annat genom den s.k. Effort – reward skalan som utarbetats i Tyskland (Siegrist) • Frågor om ”belöningar”, organisatorisk rättvisa, ”illegitimate tasks” (orimliga och onödiga arbetsuppgifter), arbetsbelastning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  28. Exempelfråga (ansträngning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  29. Exempelfråga (belöningar) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  30. Balansen kvantitet - kvalitet • Vi talar om • kvantitativ över- och understimulering (för mycket resp för litet att göra) • kvalitativ över- och understimulering (för svåra resp för lätta uppgifter) • Kvantitativ överbelastning kan göra det omöjligt att uppnå den kvalitet som man strävar efter • I professionella grupper kan de kvalitativa kraven vara särskilt viktiga. Att kunna göra ett kvalitativt bra arbete verkar höra samman med långtidsfriskhet Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  31. Exempelfråga (kvantitativ arbetsbelastning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  32. Exempelfråga (kvalitativ arbetsbelastning) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  33. Balansen aktivitet - vila • Mer och mer belägg för att det är brist på nedvarvning och återhämtning, som bäst förklarar sambandet stress och ohälsa (alltså inte uppvarvning och mobilisering som är en adekvat reaktion för att klara utmaningar) • Störningar i kroppens ”arbete–vila–arbete”-rytmer (allostatisk stressteori). Olika fysiologiska system anpassar sig på en ny nivå (exempelvis blodtryck) • Tillstånden ”alltid tillgänglig- alltid nåbar – alltid beredskap” för insatser hindrar nedvarvning och återhämtning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  34. Exempelfråga (obalans arbete-fritid) Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  35. OBS. Omkodat så att höga värden = god vila

  36. Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  37. Sjukfrånvaro senaste 12 månaderna Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  38. Är du nöjd med kvaliteten på det arbete du gör? Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  39. När stressen blir skadlig • Normala önskvärda stressreaktionen • snabb aktivering och snabb avaktivering när stressen är över • Skadliga stressreaktioner • Upprepad stressexponering utan tillräcklig mellanliggande tid för vila och återhämtning • Långvarig belastning eller oförmåga att varva ner • Risk för regleringsfel – ingen broms – inget pådrag. Organismen förlorar sin plasticitet, sin förmåga att reglera sig själv Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  40. Situation Organisationsförändring Positiv Irrelevant Stressande Primär bedömning Varken vinst eller förlust Skada/Förlust Möjlighet Hot Utmaning Sekundär bedömning Resurser för att hantera situationen Konsekvenser

  41. Övergripande bild med försiktiga slutsatser och sammanfattning • Chefs- och ledarskapet ansvarstagande och närvarande, men relativt många uttrycker behov av mera återkoppling på prestationer, inriktning, erkännande för vad man uträttat. • Överkraven är mera av kvantitativt slag (mycket att göra) än för svåra uppgifter • Relativt många upplever störningar i arbetet till den grad att det påverkar upplevelsen av arbetsbelastning Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  42. Preliminära slutsatser (fortsättning) • Upplevelse av kontroll i den egna arbetssituationen men sämre med inflytande över organisationförändringar • Ganska många som tycker sig syssla med onödiga uppgifter och som upplever att innehållet i deras arbetsroll/befattning • Ungefär 20 procent av de svarande uppvisar påtaglig obalans mellan arbete och vila – ej återhämtade – och kan ses som en riskgrupp hälsomässigt Magnus Sverke magnus.sverke@psychology.su.se

  43. Psykologiska institutionen Stockholms universitet www.psychology.su.se magnus.sverke@psychology.su.se

More Related