1 / 17

Klimatkompensation

Klimatkompensation. Att tänka på vid klimatkompensation. Kenneth Möllersten Enheten för klimatfrågor. Disposition. Varför klimatkompensera? Hur ser marknaden ut? Våra rekommendationer Andras rekommendationer. Varför klimatkompensation?. Några skäl för företag/organisationer:

nelia
Download Presentation

Klimatkompensation

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Klimatkompensation Att tänka på vid klimatkompensation Kenneth Möllersten Enheten för klimatfrågor

  2. Disposition • Varför klimatkompensera? • Hur ser marknaden ut? • Våra rekommendationer • Andras rekommendationer

  3. Varför klimatkompensation? • Några skäl för företag/organisationer: • Miljöredovisning • Marknadsföring • Ansvar miljö/socialt • Förekomma lagstiftning

  4. Skäl till klimatkompensation – ett exempel • För närvarande inga verksamma styrmedel för flyget • Förslag att inkludera flyget i EU:s handelssystem fr.o.m. 2011 • Fortsatt behov av kompensation för sektorn får analyseras utifrån utfall

  5. Steg mot klimatneutralitet • Inga fastlagda regelverk avseende ”kompensation” eller ”neutralitet” • Exempel på process: • Kartläggning • Utsläpp • Förbättringspotential • Åtgärder för att minska egna utsläpp • Kompensera kvarstående utsläpp (helt/delvis)

  6. Vad finns på marknaden? • Två huvudkategorier av ”reduktionsenheter”: • Sådana som omfattas av FN- och EU-systemens regelverk: • CDM- och JI-projekt (CER/ERU) • EU ETS (EAU) • Sådana som inte omfattas av FN- och EU-systemens regelverk • Kallas ofta VER

  7. CER, ERU, EAU, VER på ”reglerad” resp. ”oreglerad” marknad Oreglerad marknad Reglerad marknad Länder med Åtaganden enligt Kyoto EU ETS Frivillig efterfrågan på klimat-kompensation(företags- & konsumentnivå) CDM(CER) JI(ERU) VER ”Handelssystem” i övriga länder med Kyotoåtaganden Reglerademarknader utanför Kyoto (företagsnivå)

  8. Unikt för den reglerade marknaden • CDM och JI: • Gedigen granskning av bl.a. additionalitet • Verifiering och övervakning av utsläpp • CER/ERU registreras, dvs. kan spåras • EU ETS: • Anläggningarnas utsläpp kontrolleras och registreras

  9. Oreglerade marknaden- viktiga frågor att ställ sig • VER: projektbaserat men inga samordnade krav på fastställande av additionalitet • Skulle reduktionerna uppstått i projektets frånvaro? • Inget samordnat regelverk för granskning och kontroll av projekt och reduktionsenheter • Existerar reduktionerna? • Inget kontosystem där VER registreras • Säljs enheter bara en gång?

  10. Rekommendationer (I) • Kan generellt rekommendera reduktionsenheter som omfattas av FN- och EU-systemens regelverk: • CDM- och JI-projekt (CER/ERU) • Kvantifierbara utsläppsminskningar • Reduktionsenheter är additionella, verifierade, övervakade och registrerade • EU ETS (EAU) • Minskar utsläppsutrymmet • Utsläppsrätterna registrerade och kontrollerade

  11. Rekommendationer (II) • Energimyndigheten kan för närvarande inte generellt rekommendera reduktionsenheter från den oreglerade marknaden (VER): • Saknas etablerat kontroll- och registersystem för VER

  12. Vad säger andra?

  13. Länder • Norska myndigheter • Kommer förvärva reduktionsenheter uteslutande från den reglerade marknaden och förmedla till företag och privatpersoner som vill klimatkompensera • DEFRA (Storbritannien) • Har nyligen (feb 08) släppt ”Best Code of Practice” • Rekommenderar endast reglerade marknaden • Stödjer utvecklingen av en standard för VER

  14. Stöd från akademiker Gillenwater, M. m.fl. 2007. Policing the voluntary carbon market i Nature Reports Climate Change Tre utmaningar med frivillig klimatkompensation: • Skulle projektet ha blivit av? (Additionalitet) • Har reduktionerna ägt rum? (Verifiering) • Vem äger reduktionerna? (Registrering) Problem på alla punkter på för oreglerade reduktionsenheter

  15. Hur gör man? • Om du vill kompensera för dina egna utsläpp av växthusgaser finns i huvudsak två sätt att göra det på: • Anlita ett företag eller en organisation som erbjuder klimatkompensation. Dessa kan oftast erbjuda en totallösning. • Beräkna själv hur stora dina utsläpp är och därefter köpa reduktionsenheter från företag eller organisationer som erbjuder klimatkompensation.

  16. Vad bör man tänka på? • En del företag har projektportföljer som består av olika sorters reduktionsenheter. I dessa fall rekommenderas portföljer som endast innehåller reduktionsenheter från den reglerade marknaden • Vissa organisationer säljer utsläppsrätter som en del i ett paket som också omfattar föreningsstöd. Det är då viktigt att detta framgår • Vid köp av utsläppsrätter är det viktigt att kontrollera att de kommer från handelsperioden 2008-2012. • Bedöm om priset för reduktionsenheterna är skäligt!

  17. Tack för visat intresse!

More Related