KBT KOGNITIV BETEENDETERAPI

1. KBTKOGNITIV BETEENDETERAPI Raimo Lappalainen Professor Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

2. Tentering • Föreläsningsbok, gör en egen sammanfattning av föreläsningar, ca 5 s. • Sammanfattning av litteraturen från 4-5 kapitlar (Öst eller någon annan KBT litteratur) ca 5 s. • Sammanlagt ca 10 sidor • Deadline fredag 30.3.(?) • Lämna till Mira ?

3. KBT-LITTERATUR på svenska Bl.a. • Öst (red.): Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin, 2006 • Saxon & Wirbing: Återfallsprevention, 2004 • Hellström & Hanell: Fobier, 2000

4. KBT-LITTERATUR på finska • Lappalainen, Miettinen & Lehtonen: Käyttäytymisanalyysi käytännön terapiatyössä 2007 • Lappalainen & Turunen: Psykologinen lyhythoito painonhallinnassa 2006 • Lehtonen & Lappalainen: Kognitiivisen käyttäytymisterapian perusmenetelmät 2005 • Lappalainen ym.: Sosiaaliset taidot: työkirja 2004 • Lappalainen ym.: Hyväksymis- ja omistautumisterapia käytännön terapiatyössä 2004 • Mustajoki & Lappalainen: Painonhallinta: Ohjaajan opas • Koulutuksen yhteydessä tai tilattavissa: www.skttampere.net

5. Forskningsresultat • Paniksyndrom • Fobier • Skitsofreni • Depression • Alkoholmissbruk • Sömnstörningar • Ätstörningar

6. KBT modellen • Situationen kartläggs, beskrivs och man gör en beteendeanalys • Målen klargörs • Avtalet mellan klienten och terapeuten • Ett individuellt behandlingsprogram för klienten • Uppföljning

7. Behandlingens uppläggning • Hur upplägger man behandlingen? • Hur ska klienten motiveras till behandling och förändring?

8. BeteendeanalysInformationsinsamling • Intervju • Hemuppgifter • Självobservationer • Formulär • Observationer under sessionerna

9. Syftet med analysen • Terapeuten kartlägger och beskriver situationen tillsammans med klienten (= gör en problemanalys) • På grund av problemanalysen fattar man beslut och väljer vad man fokuserar på i behandlingen • Man diskuterar i vilken ordning man går till väga

10. Beteendeanalys • Är en process som hela tiden lever i mötet mellan klienten och terapeuten • Problemformulering: man gör en inventering av de problem som klienten presenterar • De olika problemen rangordnas hierarkiskt • Viktigt att observera hur de olika problemen är relaterade till varandra

11. Beteendeanalys • Global eller allmän funktionell beteendeanalys • Paradigmatisk funktionell beteendeanalys • Funktionell analys: fokus ligger på vilken funktion ett beteende har (i en viss miljö) och inte på hur det ser ut – dess topografi

12. Ett exempel om beteendets funktioner Terapeuten observerar att en klient gråter. Möjliga orsaker: • Gråter klienten därför att han/hon är ledsen? • Gråter klienten för att han/hon är lättad? • Gråter klienten för att få sympati? Vilken funktion har gråten? När man förstått vad som gav upphov till gråten och vilka förändringar i miljön som ökar eller minskar gråtandet, har man gjort en funktionell analys av gråtandet och kan påverka det.

13. Allmän beteendeanalys: steg för steg • Intervju och andra metoder för att samla information - sammanfatta • Beskrivning av problemen (gör en lista om vad som är besvärligt) - sammanfatta • Beskriv hur problem och andra faktorer är relaterade till varandra - sammanfatta • Man väljer vad som analyseras närmare • När analysen är klar ska den ge idéer om hur man kan göra en intervention - sammanfatta = när man väljer intervention, är det viktigt att den har en koppling till analysen

14. Allmän analys: Beskrivning av problemen • Problemlista: en mera exakt beskrivning av problemen, t ex depression: • Tankar: jag kan/orkar inte göra någonting, jag är dålig • Känslor: nedstämdhet, ångest, sorg • Beteende: ligger och sitter mycket, är mycket inomhus

15. Grundläggande idéer Brister i sociala färdigheter Konstiga känningar Självkritik Ångest Obehagliga religiösa tankar Social isolering Tidigare trauma

16. Global eller allmän beteendeanalys (Haynes & O’Brien, 2000) Ursprunglig orsaksvariabel, som inte längre kan ändras Beteendeproblem eller dess påverkan Orsaksvariabel Orsaksvariabel stor möjlighet till förändraing Beteendeproblem Stor möjlighet till förändring

17. Global eller allmän beteendeanalys (Haynes & O’Brien, 2000) Korrelationsrelation Enriktad kausalrelation Tvåriktad kausalrelation

18. Individuell analys SVÅRIGHETER ATT SVÅRIGHETER KONCENTRERA SIG I ARBETET DEPRESSION KÄNNER SORG ÖVER ATT FÖRHÅLLANDET TAGIT SLUT SÖMNLÖSHET ÅNGEST FYSISKA SYMTOM HJÄRTKLAPPNING YRSEL ILLAMÅENDE

19. 9 yr-old boy; home and classroom problems

20. Saija Kuittinen

21. Itsetuho- ajatukset Fyysiset sairaudet Jaksamisen yliarviointi Aloiteky- vyttömyys Epätoivo Liika yrittäminenn Ei hoida itseään Ei jaksa Epä- varmuus Kipu, väsymys Masennus, pettymys, alemmuudentunne Ennusta- mattomuus Häpeä Uni- ongelmat Voimatto- muus Sosiaaliset suhteet Liite 1. Haynesin analyysi

22. Yksin olo Päänsärky Ääniharhat Pelot Keskittymis-kyvyn puute Toistuvat slahoidot Aiemmat missuh-teet Äidin syöpä Mielialan vaihtelu Levoton asuinymp. Päivä-toim. puute HILKKA KÄYTT.ANALYYSI 11.11.2005 Ketjuja: LÄHDEN PÄIVYSTYKSEEN TOIVOEN LÄHETETTÄ SAIRAALAAN TAI LEO TAI JANNE TULEE KÄYMÄÄN ÄÄNET JA PELOT HELPOTTUVAT TAI KUUNTELEN MUSIIKKIA KORVALAPUILLA TAI RADIOSTA HENGELLISTÄ OHJELMAA ÄÄNET JA PELOT HELPOTTUVAT

23. MER SPECIFIK ANALYS AV ETT PROBLEM

24. MER SPECIFIK ANALYS AV ETT PROBLEM

25. Specifik analys, beteendekedja Situation

26. Paradigmatisk analysSpecifik analys, beteendekedja Gör (säger) något Ofta kontroll- försök Omedelbar konsekvens Känslor Tankar Något sker i en viss situation

27. Paradigmatisk analysSpecifik analys, beteendekedja Ljuger Omedelbar konsekvens = klarar sig Känslor Tankar Något Sker i en viss situation

28. Paradigmatisk analysSpecifik analys, beteendekedja Heijar fram och tillbaka eller annan motorisk aktivitet Omedelbar konsekvens Känsla Tankar Något sker i en viss situation 1 Konflikt i sociala situationer.

29. Paradigmatisk analysSpecifik analys, beteendekedja Aggressivt beteende Omedelbar konsekvens Känsla Tankar Något sker i en viss situation 2 Behandling Sociala färdigheter ökas

30. Paradigmatisk analysSpecifik analys, beteendekedja Hör röster Lyssnar musik på hög volum = undvi- kande bet. ångest Muskel- spänning Oro och tankar om föräldrar t.ex. under samtal Hör mindre röster

31. Suhdekehysteoria (relational frame theory) 1. Ekvivalense Häpeä ”Koskea” Outo tunne Mies Pelko Mies Syyllisyys Pako ajatuksissa Koske-taa ahdist Tunne iholla paha 3. Transformasion av psykologiska funktioner Mies 2 .kombinerad ekvivalense Häpeä Outo tunne Pelko ”Koskea” Esine Pako ajatuksissa Syyllisyys Tunne iholla

32. Beteendeanalys • Hur har klienten försökt påverka/förändra situationen? • Hur har han/hon lyckats med det? • Tidigare erfarenheter? • Man avstår från åtgårder som inte har fungerat

33. Målsättning • Vad vill klienten? • Vad vill terapeuten? • Samförstånd • Vilka mål är möjliga inom angivna tidsgränser?

34. Uppläggning av interventionen • Vilka metoder kan tillämpas? • Olika alternativ? • Diskussion • Vad ska man börja med? • Om interventionen inte blir framgångsrik, går man tillbaka till analysen och kompletterar den med de nya uppgifter man fått och utvecklar den

35. Avtalet mellan terapeuten och klienten • Målsättning • Eventuella metoder • Evetuella förpliktelser • Giltighetstid • (Möjliga kostnader)

36. Självobservationer • Informationsinsamling genom att registrera, skriva upp olika saker • Dagbok • Formulär • Anteckningshäften • Man registrerar det som hänt under sessionen: kommentarer, tankar, känslor osv.

37. Självobservationsblankett

38. Självobservationsblankett: Fyll i när du känner ångest

39. Problemlösningsmetod • Terapeuten lär ut principen och hjälper klienten att tillämpa metoden Struktur: • Definition, begränsning och beskrivning • Målsättning • Alternativen • Utvärdering och val • Möjliga hinder diskuteras • Plan

40. Exponering • En sak som som bidrar till att skapa problem eller viktmakthåller problemet är undvikandet av något, yttre eller inre • Generellt lär vi oss beteenden snabbare vid negativ förstärkning än vid positiv förstärkning = Evolutionspsykologiska grunder: det viktigaste för människan har varit att lära sig undvika fara

41. Exponering • Terapeuten hjälper klienten att bemöta de situationer, tankar, känslor och fysiologiska reaktioner som han/hon undviker • Klienten konfronteras med den svåra situationen/objektet gradvis och på ett kontrollerat sätt • Behandlingen inleds med att klienten har hög grad av kontroll, vilket reduceras successivt under behandlingen

42. Hur går exponering till? • Man gör en lista över svåra situationer som rangordnas enligt svårighetsgrad • Man väljer var konfrontationen inleds • Klienten uppmanas att närma sig situationen/objektet/känslan/tankarna och stanna kvar med det tills ångesten har minskat eller försvunnit • Sessionen avslutas inte förrän ångestnivån har minskat ordentligt eller försvunnit helt

43. Ångestkurvan vid exponering Reaktionen börjar minska Konfrontationen inleds Viljan att undvika ökar Upprepning leder till utsläckning

44. Att träna chokladsug • 1. Tänk på din favoritchoklad och enbart observera de reaktioner som tankarna framkallar. Acceptera dem, de går över, Köp inte choklad genast efter denna övning. Upprepa övningen flera gånger. • 2. Gå in i en mataffär (eller stå framför kioskfönstret). Observera och undersök godishyllorna från långt håll. Enbart lägg märke till reaktionerna som observationen framkallar. Köp inte choklad eller andra sötsaker. Upprepa detta några gånger. • 3. Gå in i en mataffär. Observera och undersök godishyllan från nära håll. Du kan också tänka på ätandet av choklad. Enbart lägg märke till reaktionerna som observationen framkallar. Acceptera dem, de går över. Köp inte choklad. Upprepa detta flera gånger. • 4. Gå in i en mataffär. Köp en liten choklad. Gå hem och ta en liten bit choklad, lägg den på bordet och ställ resten i skåpet. Åt chokladbiten mycket sakta, koncentrerat och njut av den. Enbart lägg märke till reaktionerna. Acceptera dem, de går över. Ta inte en bit till. Upprepa samma sak följande dag.

45. Sociala färdigheter: Kartläggning • Diskussion • Strukturerad intervju • Observationer i terapisituationen • Frågeformulär: man svarar på frågorna • Sociala färdigheter -blankett • Självobservationer

46. Intervju • Vad har du för problem med andra? • Vad är du inte nöjd med när det gäller ditt beteende? • I hurdana situationer förekommer dessa? • Vad gör du, vad gör andra? • Har du inte uppnått dina mål?

47. Sociala färdigheter: Hur man förändrar dem • Diskussion • Instruktioner testas • Modeller (visas) – testas • Man tränar tillsammans i terapisituation • Man tränar i grupp • Man tränar utanför terapisessionen (t ex ute på stan)

48. Beteende-aktivering vid behandling av depression • Betydelse eller funktion av en depressiv persons många beteenden och aktiviteter är att undvika obehaglig inre eller yttre omvärld (Ferster, 1973) • Genom att undvika situationer och objekt förlorar individen möjligheten att få feedback och hans/hennes beteende bidrar inte till lösning av problemet

49. Behavioral activation • Det är inte viktigt att komma underfund med depressionens exakta orsak, eftersom det rör sig bara om antaganden • Det som kan påverkas är situationen som klienten befinner sig i dagens läge • Man hjälper klienten att ändra på de saker som går att ändra

50. Behavioral activation • Man beskriver och går igenom klientens situation (nuvarande problem och deras historia) • Centrala problem beskrivs utförligare, t ex vad klienten verkligen menar när han/hon säger sig vara deprimerad eller har ångest • Man urskiljer känslorna som har samband med depressionen (nedstämdhet, trötthet) och aktiviteterna (sover länge, stannar hemma) • Man försöker förstå beteendets funktion, dvs. hur känslorna och aktiviteterna hänger ihop