Vårdvalsforum 10 november 2011

1. Vårdvalsforum10 november 2011

2. 09.00 Inledning 09.30 Hälsofrämjande insatser 10.00 Läkemedelsdialog och läkemedelsgenomgång, workshop 11.45 Lunch 12.45 ACG 13.15 Uppföljning 2012 14.00 Hemsjukvården, workshop inkl kaffe 15.45 Avslutning 1177, workshop – flyttas till storgrupp sjukvård 25/11 pga sjukdom Program

3. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Oscar Liljebäck Avdelningen för folkhälsa och sjukvård

4. Arbete i förändring Projekt Systematiskt arbete Några få Allas ansvar Tro Veta Tillfälligheter Behov

7. Hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringsbeslut. Rökning och snusning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor. Tillstånden inkluderar vuxna Personer med ohälsosamma levnadsvanor som möter hälso- och sjukvården får någon form av rådgivning om sin levnadsvana. Utveckla en allmän utbildning riktad till alla nivåer för att öka kunskaperna om levnadsvanornas betydelse för hälsoutvecklingen. Utveckla en fördjupningsutbildning för särskilda resurspersoner. Nya nationella riktlinjer

8. Utbildning levnadsvanor

9. TillgänglighetTelefontillgänglighet, kontakt samma dag 5 kronor/invånareBesök hos läkare inom 5 dagar, 15 kr/invånare LäkarkontinuitetAndel patienter >50 år som sökt vård mer än 3 gånger över en 12 månadsperiod som haft samma läkarkontakt, 20 kr/invånare LäkemedelsförskrivningAntibiotika 20 kr/invånare Senior AlertMål ej klart, 20 kr/invånare PreventionLevnadsvanor ska dokumenteras hos 30% av patienterna 18 år och äldre som besökt vårdcentralen, tobak 5 kr/invånare, fysisk aktivitet 5 kr/invånare, mat 5 kr/invånare, alkohol 5 kr/invånare Kvalitetsindikatorer 2012

10. Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan • Målgrupper: • Återkommande vid 40, 50 och 60 års ålder • Vårdcentralen ersätts • Vinster/effekter: • Når många (jämlikt, stor befolkningsnytta) • Epidemiologisk bevakning av levnadsvanor • Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer • Prevention av övervikt/fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes m.m. • Möjlighet till jämförelser med Västerbotten • Forskning (LSH-studien, Hälsolyftet) • Utbildning • 20-21 februari • 26-27 mars • 17-18 april

11. Nya nationella riktlinjer Fysisk aktivitet, tobak, alkohol, matvanor Rådgivning grund Basutbildning Fördjupningsutbildning Kvalitetsindikatorer Levnadsvanor ska dokumenteras hos 30% av patienterna 18 år och äldre som besökt vårdcentralen Hälsokurvan Ersättning för återkommande samtal vid 40, 50 och 60 års ålder Utbildningar Basutbildning 10/1, 18/1, 24/1 MI-utbildning 29/2-1/3, 18-19/4 Fördjupningsutbildning mars-april Hälsokurvan 20-21/2, 26-27/3,17-18/4 Sammanfattning

12. LäkemedelsdialogMårten Lindströmläkemedelssektionen, Landstingets kansli

13. Läkemedelsdialoger görs nu med kliniker på respektive sjukhus Vill nu erbjuda detta med vårdcentraler Läkemedelsdialog

14. Går igenom förskrivningsmönster Kvalitet/säkerhet och kostnader Frågor att arbeta vidare med, bl.a läkemedelsplan/ sammanfattning Läkemedelsdialog

15. Följande bilder visar exempel Källa: statistik från Apotekens Service AB (receptläkemedel) och master (listade invånare) Exempel på förskrivningsmönster

24. LäkemedelsgenomgångarMalin Holmqvist, leg. apotekareläkemedelssektionen, Landstingets kansli

25. Läkemedelsgenomgångar 2009

26. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel Procentandel av inv 80-w år med aktuell läkemedelsbehandling 2009

27. Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter Procentandel av inv 80-w år med aktuell läkemedelsbehandling 2009

28. Tio eller fler läkemedel regelbundet eller vid behov Äldreboenden: 86/153 = 56,2 % Jönköping: 29/51 = 56,9 % Värnamo: 34/51 = 66,7 % Höglandet: 23/51 = 45,1 % Geriatriken: 62/87 = 71,3 % Jönköping: 29/42 = 69,0 % Värnamo: 10/17 = 58,8 % Höglandet: 23/28 = 82,1 % Polyfarmaci

29. Andel patienter med antikolinergika Äldreboenden: 29/153 = 19,0 % Jönköping: 10/51 = 19,6 % Värnamo: 12/51 = 23,5 % Höglandet: 7/51 = 13,7 % Geriatriken: 7/87 = 8,0 % Jönköping: 4/42 = 9,5 % Värnamo: 1/17 = 5,9 % Höglandet: 2/28 = 7,3 % Läkemedel med antikolinerga effekter

30. Nationella läkemedelstrategin: Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Revidering av SOSFS 2000:1 Avsnitt om Läkemedelsgenomgångar Äldre och läkemedel 2011-13 I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs det krav på att samtliga äldre över 75 år, med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling, erbjuds minst en årlig läkemedelsgenomgång. Den äldre erbjuds även läkemedelsgenomgång under och efter sjukhusvistelse, vid nyinflyttning på särskilt boende eller inskrivning i hemsjukvård. På gång

31. En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt och involverar flera professioner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem och detta görs genom att det bakom varje läkemedelsordination finns en välgrundad och aktuell indikation Läkemedelsbehandlingen följer en tydlig ordination som är individanpassad efter ålder, kön, lever- och njurfunktion, aktuell sjukdomsbild etc. läkemedelsbehandlingen följer lokala och nationella aktuella riktlinjer gällande preparatval och doser till äldre. Definition och syfte

32. Läkemedelsgenomgångar ska i ordinärt boende initieras av vårdenhet, patientansvarig sjuksköterska eller den för patienten ansvarige läkaren enligt lokala överenskommelser och i särskilt boende: initieras av patientansvarig sjuksköterska. erbjudas regelbundet, minst 1 gång/år, till länets samtliga patienter över 75 år som har kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling. dessutom erbjudas vid inflyttning på särskilt boende, inskrivning i hemsjukvård samt vid behov efter sjukhusvistelse. genomföras enligt ett systematiskt arbetssätt och dokumenteras. Frekvens

33. Följande aktuella fakta ska finnas tillgängliga: uppgifter om vikt, kreatinin/ CystatinC, puls, blodtryck (även ortostatiskt om möjligt) diagnoser läkemedelslista, inklusive receptfritt och naturläkemedel symtomskattning, till exempel med hjälp av ”PHASE-20 - symtomskattningsskala för läkemedelsrelaterade symtom” och Trigger-lista ”Uppföljning av hur din patient/vårdtagare mår” när så är relevant riskbedömning för fallrisk - Downton Fall Risk Index (DFRI), trycksår - Modifierad Nortonskala och undernäring - Short form Mini Nutreal Assesment (SF MNA) när så är relevant Arbetssätt

34. Efter läkemedelsgenomgången ska: varje läkemedel ha en välgrundad och aktuell indikation. en individuell anpassning av läkemedelsval, beredningsform, dos och doseringstillfällen ha utförts. Socialstyrelsens ”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre” ska ha beaktats liksom icke-farmakologiska behandlingsmetoder. ändringar i patientens läkemedelsbehandling och plan för uppföljning och utvärdering ha dokumenterats i patientjournalen. patienten informeras om resultatet av läkemedelsgenomgången och få en aktuell läkemedelslista. Åtgärdskod KVÅ XV012 Läkemedelsgenomgång ska användas vid dokumentation i journal. Resultat

35. Uppföljning! Hur mår våra äldre? Förbättras läkemedelsanvändningen? 100% läkemedelsgenomgångar!

36. Lunch till 12.30

37. ACG Jonas Almgren controller vårdvalsenheten

38. Ersättningsmodell vårdval

39. Baseras på: Läkemedelskostnader Hemsjukvårdsbesök Mottagningsbesök Alla invånare i åldersgruppen ger samma ersättning oavsett faktisk sjuklighet. Ersättning för ålder

40. Svensk metod utvecklad av professor Jan Sundqvist. Mäter vårdbehov för dimensionering av primärvårdsresurser med utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden. Ett stort antal distriktsläkare har på skalan 0–9 angett hur de bedömer att sju variabler påverkar arbetsbelastningen och därmed fått fram vikter som används vid beräkningen av CNI. Care Need Index, CNI

41. Ålder över 65 år och ensamboende. Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa utanför EU, Asien, Afrika och Latinamerika). Arbetslösa eller i åtgärd 16–64 år. Ensamstående föräldrar med barn 17 år eller yngre. Person 1 år eller äldre som flyttat in i området. Lågutbildade 25–64 år. Ålder yngre än 5 år. CNI-variabler

42. Ersättning enligt ACG införs successivt 2012–2015 så att vårdenheterna får tid att anpassa sin verksamhet. Ersättningen baseras på alla diagnoser de senaste 18 månaderna. ACG justeras varje månad. ACG-modell för Jönköpings län

43. Nuvarande ersättning för ålder (85% av vårdpengen) ersätts med ACG: 2011 = 100% ålder 2012 = 75% ålder, 25% ACG 2013 = 50% ålder, 50% ACG 2014 = 25% ålder, 75% ACG 2015 = 100% ACG Införandet av ACG

44. Datauttag omfattande: Samtliga läkardiagnoser 18 månader tillbaka (detta uttag omfattar bara 17 månader) Alla vårdnivåer Z-diagnoser (administrativa) exkluderade Samtliga kroniska diagnoser sedan 1 juni 2010 Resultat

45. De svenska ACG-vikterna baseras på diagnoser och sjukvårdskonsumtionen för 400 000 invånare i Östergötland. De svenska ACG-vikterna innehåller viktning för hemsjukvården på de sätt Östergötland växlat med kommunerna och i Östergötland bestämda vårdnivå gränsdragningar mellan somatik och primärvård. Svenska vikter

46. Svårt att förutsäga effekterna på ersättningen på enhetsnivå när hemsjukvården övergår i kommunal regi den 1 januari 2013. Växling av hemsjukvården

47. Invånare med störst vårdtyngd

48. Fördelning i länet

49. Resursfördelning

50. Invånarnas val