Läranderesultat och examinationsformer

1. Läranderesultat och examinationsformer Åsa Lindberg-Sand LUND UNIVERSITY Centre for Educational Development 2008

2. Läranderesultat av olika slag: 3.Förväntade läranderesultat. Ett läroplansbegrepp – beskriver mål för utbildning: ”lärandemål” eller ”förväntade studieresultat” 3 2.Läranderesultat som innebär beskrivningar av kvalifikationer eller kompetens efter olika slag av lärandeprocesser (både informella & formella) 2 1. Läranderesultat som fenomen. De uppstår & uppnås i alla mänskliga verksamheter och lärandeprocesser. Kan beskrivas och begreppsliggöras på många olika sätt. Primära som menings-sammanhang för både 2 & 3. 1 Åsa Lindberg-Sand

3. Beskrivningar har blivit viktiga… • I det framväxande utvärderings- och bedömningssamhället ställs allt högre krav på att resultat av olika verksamheter kan beskrivas. • Det är en förutsättning för att de ska kunna mätas, värderas och kvalitetssäkras. • Idag ställs krav på att lärare i högskolan i mycket större utsträckning än tidigare i skrift ska kunna formulera lärandemål och kriterier och beskriva bedömningsformer. Åsa Lindberg-Sand

4. I det globaliserade kunskapssamhället har läranderesultat utvecklats till hårdvaluta Trots att de är mjukvara… Många vill idag vara med och bestämma över hur de ska formuleras.

5. Och plötsligt är hela Europa… • The quality assurance of programmes and awards are expected to include development and publication of explicit intended learning outcomes. • Students should be assessed using published criteria, regulations and procedures which are applied consistently. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. (2005). Åsa Lindberg-Sand

6. Student assessment procedures are expected to: • be designed to measure the achievment of the intended learning outcomes… • have clear and published criteria for marking… • where possible, not rely on the judgement of single examiners… • be subject to administrative verification checks to ensure the accuracy of the procedures… (ett urval ur ENQA 2005 Åsa Lindberg-Sand

7. Två förhållanden: • Mänskliga kunskaper och färdigheter hör till de ömtåligaste och mest svårfångade formerna av ”resultat”. • Sverige har hittills haft en mycket decentraliserad och osynlig bedömningskultur i högskolan, med liten tonvikt på extern insyn i hur lärandemål, bedömning och betyg hanteras. Åsa Lindberg-Sand

8. Examinationen har fått en utvidgad betydelse i två riktningar: • Som en del i det internationella samhällets metasystem för att åstadkomma samordning och ”fri marknad” vad det gäller kunskap/kompetens (dvs ”globalisering”). • Som en del i den sen/postmoderna individualiseringen som innebär a) åt var och en ett unikt CV, samt b) utveckling av självvärdering och självkontroll som en del av det livslånga lärandet. Åsa Lindberg-Sand

9. Läranderesultat Learning outcomes = Läranderesultat Faktiska Förväntade Bedömda Målformuleringar Examination Kriterier Till viss eller stor del okända! Åsa Lindberg-Sand

10. Läranderesultat kan beskrivas på mycket olika sätt: • Kunskap, bildning, kompetens, kvalifikation, expertis, skicklighet, förmåga, förtrogenhet, kunnande, know-how, förhållningssätt, värderingsförmåga, bedömning, kreativitet, redlighet, dygd, vishet, klokhet, tankeförmåga, reflektion. • Det spelar stor roll för högre utbildning vilka synsätt vi utgår från när vi ska beskriva förväntade läranderesultat. Beskrivningarna ska ge uttryck för vilka resultat vi verkligen vill åstadkomma tillsamman med våra studenter. Åsa Lindberg-Sand

11. Hur får/kan man beskriva lärandemål??? • En genomgång av ett antal anvisningar både svenska och internationella, visar på att flertalet förordar uppdelade och endimensionella lärandemål, ofta med utgångspunkt i 50-60-talens beteendemål • Det finns en stark spänning mellan anvisningarnas krav och det sätt som läranderesultat beskrivs i andra sammanhang tex i EQF eller examensordningen. Där är de integrerade och mångdimensionella. Åsa Lindberg-Sand

12. Utformning av mål på beteendenivå från Universitetspedagogik, 1968: • ”Om vi återvänder till vår uppdelning av beteenden i en stimulus- och en responsdel så kan vi konstatera att i akademisk undervisning är de flesta beteenden av verbal karaktär. Det betyder att stimulus – respons motsvaras i stor sett av fråga – svar.” (Ibid. s. 22-23) Åsa Lindberg-Sand

13. Detta är en fråga (som alltid: om makt) men också om kunskapssyn Och vilka kunskapsformer vi kan tillåta oss (får lov?) att beskriva läranderesultaten i.

14. Och vad menas med kunskapsform? • Fakta, förståelse, färdighet & förtrogenhet (Grundskolans läroplan) • Kunskap & förståelse, färdighet & förmåga, värderingsförmåga & förhållningssätt (HF) • Knowledge, skills and competence (EQF) Åsa Lindberg-Sand

15. Från en fokusering av Individen som bärare av kunskap Kunskap som tillstånd Stabil kunskap Fokala Till en fokusering av: Kollektiv, sociala system och institutioner som bärare av kunskap Kunskap som del av handling och problemhantering Kunskapens förändring, utveckling och instabilitet Relationella Bertil Rolf (1998) har på ett enkelt sätt beskrivit förändringarna i kunskapssyn som tre sammanvävda processer: Åsa Lindberg-Sand

16. Deklarativ Faktabaserad Entydigt Ofta kognitivt Ofta minnesbaserat Kombination av flera olika aspekter – t ex kunskaper & förmåga Situationsberoende Kroppsligt förankrat Gruppberoende ”Redskaps”beroende Endimensionella eller mångdimensionella Åsa Lindberg-Sand

17. På väg mot beskrivningar av mer mångdimensionella läranderesultat?

18. Typiska läranderesultat från examensordningen: • Visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. (Magisterexamen) • Visa förmåga till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt gentemot rättssystemet (Juristexamen) • Visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt (Juristexamen) Åsa Lindberg-Sand

19. Läranderesultat i EQFs referensram – tre olika kunskapsformer: • Kunskap: (Jfr HF: Kunskap och förståelse) • resultat av lärande avseende fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett kunskaps- eller verksamhetsområde. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kunskap som teoretisk eller faktabaserad. • Färdigheter: (Jfr HF: Färdighet och förmåga) • förmågan att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs färdigheter som kognitiva (användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande) och praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap). • Kompetens: (Jfr HF: Värderingsförmåga och förhållningssätt) • visad förmåga att använda kunskap, färdigheter samt personliga, sociala och metodologiska färdigheter i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad eller personlig utveckling. I den europeiska referensramen för kvalifikationer beskrivs kompetens i termer av ansvar och självständighet. Åsa Lindberg-Sand

20. Åsa Lindberg-Sand

21. Att tänka över… • Bedömningsformerna avgör ofta mer än målen vilka kunskapsformer som prövas. • Då det är svårt att formulera riktigt goda mål bör examinationens utformning också (praktiskt) kunna visa vilka läranderesultat kursen syftar till • Enkla, endimensionella mål kan inte vara något självändamål • Risk för torftighet om enkla mål prövas med ”endimensionella” bedömningsformer. Åsa Lindberg-Sand

22. The Cognitive Domain: Knowledge Comprehension Application Analysis Synthesis Evaluation The Affective Domain: Receiving/Attending Responding Valuing - acceptance, - preference - commitment Organisation Characterisation* – by a value or value complex Bloom utvecklade tre taxonomier: Åsa Lindberg-Sand

23. The Psychomotor Domain Imitation Manipulation Precision Articulation Naturalisation Grundtanken är att göra en klar åtskill-nad mellan de tre kunskapsformerna Progression kan bara beskrivas inom en kunskapsform Uttrycks genom verbformen. Åsa Lindberg-Sand

24. (Missförstår) Pre­strukturellt Uni­strukturellt Multi­strukturellt Relationellt Utvidgat abstrakt KVANTITATIV FAS KVALITATIV FAS SOLO-taxonomin Structure of Observed Learning Outcomes (Biggs & Collis, 1982) Åsa Lindberg-Sand

25. Förhållningssätt mer än utvidgad abstrakt förståelse? • Inte bara ett huvud med olika teorier eller ställningstaganden inom ett utvidgat abstrakt fält. • Utan en ”kropp”, en hel människa, som måste handla i en viss situation… förhålla sig, ta ansvar. Åsa Lindberg-Sand

26. Mål Beskrivningar av kvalifikationer Lärandeprocesser Lärandeprocesser Läranderesultat Lärandeprocesser Lära Lärandeprocesser Åsa Lindberg-Sand

27. Åsa Lindberg-Sand