1 / 36

Modellbaserad Ljudkodning

Modellbaserad Ljudkodning. Kodning av tal Kodning av musik MPEG-4 Audio toolbox. Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1). S(t). t. Genereringsmodeller. Signalmodeller. Syn/hörsel-modeller. spatio/temporal modeller maskeringsegenskaper. 3D-objekt belysning

raheem
Download Presentation

Modellbaserad Ljudkodning

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. ModellbaseradLjudkodning • Kodning av tal • Kodning av musik • MPEG-4 Audio toolbox

  2. Kodning av bild och ljud bygger på modeller (Fö.1) S(t) t Genereringsmodeller Signalmodeller Syn/hörsel-modeller • spatio/temporal modeller • maskeringsegenskaper • 3D-objekt • belysning • kameraprojektion • ljudgenerering • determ. modeller • statistiska modeller Modellbaserade kodningsmetoder Perceptionsbaserade kodningsmetoder vågformskodning

  3. I. Talkodning Tal - kvalitetsnivåer ”Broadcast quality”: AM-radio, ca 10 kHz, (>64 kbit/s) ”Network (toll) quality”: fast telefoni, ca 3 kHz, (16-64 kbit/s) ”Communication quality”: mobiltelefoni, (4-16 kbit/s) ”Synthetic quality”: talsyntes (< 4 kbit/s) Jämför generell audio ”HiFi”: FM-radio, CD, ca 20 KHz (128-700 kbit/s)

  4. Talkodning – Historik Vågformskodning (PCM, DPCM) • 1926 - PCM – föreslogs oberoende av Paul M. Rainey och av • Alex Reeves (AT&T Paris) år 1937. Installerades i USAs telenät 1962 • 1952 - delta modulation, differential PCM • 1957 - -law kvantisering introduceras - standardiseras för telefoni 1972 • (8 KHz * 8 bits = 64 Kbit/s, logaritmisk kvantisering) (G.711) • 1974 – Adaptiv DPCM (G.726) Modellbaserad kodning • 1939 – ”Channel Vocoder” (talsyntes) • 1984 – LPC/CELP vocoder (de flesta kodningsstandarder för tal- • signaler idag använder någon variant av CELP)

  5. Talgenerering • lungor (lungs) • luftrör (trachea) • stämband (vocal cords) • luftväg mun (oral tract) • luftväg näsa (nasal tract)

  6. Talsignalen - vokaler

  7. Talsignalen - konsonanter

  8. Modellbaserad talkodning Avancerade talkodare baserar sig på modeller av hur talet genereras: Brus- generator Vocal tract Puls- generator pitch Voiced/unvoiced

  9. Exempel på ”Vocal tract filter” Fast filterbank (bandpassfilter) g1 BP1 g2 BP2 gn BPn

  10. 1939 – “Channel vocoder” Första modellbaserade talsyntetisatorn utvecklas av Homer Dudley på AT&T labs - VODER

  11. Första publika presentationen av ”VODER”

  12. Noggrannare modellering av talsignalen • Elements of the speech signal: • spectral resonance (formants, moving) • periodic excitation (voicing, pitched) + pitch contour • noise excitation (fricatives, unvoiced, no pitch) • transients (stop-release bursts) • amplitude modulation (nasals, approximants) • timing

  13. Vokaler - characterised by formants; generally voiced; Tongue & lips - effect of rounding. Examples of vowels: a, e, i, o, u, ah, oh. Vibration of vocal cords: male 50 - 250Hz, female up to 500Hz. Vowels have in average much longer duration than consonants. Most of the acoustic energy of a speech signal is carried by vowels. F1-F2 chart Formant positions

  14. Styrbart ”vocal tract filter” Styr-parametrar x V(z) y • ”OVE” formant synthesis (Prof. Gunnar Fant,KTH), 1953

  15. LPC (”Linear Predictive Coding”) Kombinera exitationsmodellen enligt tidigare (brus/pulsgenerator) med styrbart filter. Obs: ej att förväxlas med vanlig prediktiv kodning (DPCM)! LPC är en modellbaserad metod medan vanlig prediktiv kodning är en vågformskodningsmetod.

  16. Blockschema - LPC kodare

  17. Representation av styrbart ”vocal tract” filter 1. LPC-parametrar (ai, G): 2. PARCOR (partial correlation coefficients) kan beräknas rekursivt från ai (se Sayood sid 507). Lämpar sig bättre att kvantisera än LPC-parametrarna. 3. LSF (Line spectrum frequences) utgår från inversfiltret 1/V(z)

  18. Parameterestimering(se kursens hemsida för mer detaljer) • Signalen delas lämpligen upp i korta segment (ex.vis 20 ms). • För varje segment estimeras vocal tract parametrarna (ai, G) samt pitch och V/UV-tillståndet. Filterparametrarna kan fås genom att minimera en felvarians (jmf beräkning av optimal prediktor). • V/UV-estimeringen baseras på energi- och frekvensinnehåll. • Pitch-frekvens fås genom att söka efter periodiciteter (typiskt 20-160 samples).

  19. Ex. Kodning av parametrarna (LPC10, 1984) V/UV: 1 bit Pitch: 6 bitar Vocal tract: 46 bitar (10+1 parametrar) Synk.: 1 bit _____________________________ Tot: 54 bitar => 2.4 kbit/s

  20. kodbok V(z) CELP (”Code excited linear prediction”) • Byt ut V/UV-exiteringen mot en tabell som innehåller ett stort antal förlagrade exiteringssignaler (jfr VQ): 2. Sök efter bästa exiteringssignalen genom att pröva samtliga. Här ges möjlighet att även applicera modell av hörselsinnet.

  21. Prestanda: • 16kbit/s: MOS=4.2, • Delay=1.5 ms, 19 MIPS • 8 kbit/s: MOS=4.1, • Delay=35 ms, 25 MIPS • 2.4kbit/s: MOS=3.3, • Delay=45 ms, 20 MIPS Code Excited Linear Prediction Coding (CELP) Kodning: • LPC analys ->V(z) • Definiera ett perceptuellt filter W(z). Detta skall tillåta ökat brus vid formant- • frekvenserna (maskering!) • Syntetisera talet genom att testa varje kodbokssekvens i tur och ordning • Beräkna optimala förstärkningen som minimerar den perceptuellt • viktade felenergin i varje ram • Välj kodbokssekvensen som ger lägsta felet • Skicka LPC parametrarna och kodboksindex • Avkodning: • Ta emot LPC parametrarna och kodboksindex • Återsyntetisera talet via V(z)

  22. Exempel på CELP-kodare G.728: V(z) är ett stort FIR filter (M=50) Kodboken innehåller 127 sekvenser, GSM: Kodboken består av regelbundna pulståg med variabel frekvens och amplitudvärden. MELP: (Mixed exitation linear prediction). Kodbok kombinerad med brusgenerator.

  23. Sammanfattning: kodare avsedda för telefoni (8kHz sampling rate)

  24. II. Kodning av musik • Principer: • Generell ljudkodare (MP3, AAC…) • Modifierad generell kodare (SBR, HILN,…) • Syntetiskt ljud (SAOL, SASL, MIDI) De flesta av dessa metoder har utvecklats genom MPEG-4 samarbetet.

  25. MPEG-4 utvidgningar av AAC • TwinVQ (Transform-domain Weighted Interleave) • förbättrar musikåtergivning vid låga datatakter(6-18 kbit/s). • PNS (Perceptual Noise Substitution) • Tillåter att”bruslika” partier kodas parametriskt. • LTP (Long-term prediction) • Tillåter ”tonande” partier att bli kodade med högre noggrannhet och till lägre datatakt.

  26. HILN – ”Harmonic and Individual Lines and Noise” HILN, kodare för låg datatakt (4-16 kbit/s) • Harmoniska och individuella toner plus brus • ”delbandskodare” Endast en frekvens per delband

  27. Generellt naturligt ljud AAC BSAC TwinVQ HILN (parametric) Naturligt tal CELP HVXC (parametric) Synthetiskt ljud TTS SAOL SASL Sammansättning Mixing Re-sampling 3D-rendering III. MPEG-4 Audio toolbox

  28. Perceptual w. filter LPC filter Codebook index k gk s(n) e(n) xk(n) MPEG-4 CELP-kodare MPEG-4´s talkodare • Talkodare för hög datatakt (CELP, 5-24 kb/s) • Talkodare för låg datatakt (HVXC, < 4 kb/s) • Text-to-speech (TTS, talsyntes)

  29. HVXC – Harmonic Vector eXitation Coder • HVXC – talkodare för låga datatakter • 8 kHz sampling, 2 – 4 kbit/s. • Under 1.2 kbit/s i variable rate mode. • Kombination av LPC och CELP-kodning baserad på utfallet av FFT-analys. Vektor-kvantisering av enveloppen för spektrat.

  30. HVXC - blockschema

  31. General audio(AAC, TwinVQ) Parametric audio(HILN) Parametric speech(HVXC) High quality speech(CELP) MPEG-4: Kodning av ljud Quality CD FM AM Telephone Cellular 2 4 8 16 32 64 kbit/s

  32. Kodning av ljud: Demo

  33. Syntetiskt ljud • TTS – Text-To-Speech • MPEG-4 definerar ett interface, inte särskild TTS funktion • SAOL - Structured Audio Orchestra Language • SAOL beskriver hur olika instruments skall genereras • SASL - Structured Audio Score Language • SASL beskriver vilket instrument som skall spela • MIDI är en delmängd av SASL • Demo: • Orkester: Initialt 80 kB instrumentbeskrivningar (SAOL) • Därefter: 1 kbit/s (SASL)

  34. Sammansättning av olika ljudobjekt - Demo • Initiala rösten genereras av TTS. • Aktuella rösten är kodad med parametrisk talkodare (HVXC). • Bakgrundsmusiken är kodad som syntetisk audio. • Även efterbehandlingen är specificerad, med användning av Structured Audio tools. • Ljudet som spelas upp är kodat vid 16 kbit/s.

  35. AudioSource AudioSource En scengraf AudioMix Mixa ljudet Lägg till efterklang AudioFX Tal(CELP-coder) Handklappning(SA decoder)

  36. AudioFX AudioFX AudioMix AudioMix AudioFX AudioDelay AudioSource AudioSource AudioSource Piano Bass (SA) Finger snaps

More Related