1 / 17

VARFÖR SAMVERKA [ N ]?

VARFÖR SAMVERKA [ N ]?. Disposition Samverkansuppdragets utveckling – u ppdragsgivare och externa intressenters krav och förväntningar på svenska lärosäten Vad innebär uppdraget Södertörns högskolas mål och strategier för uppdraget

Download Presentation

VARFÖR SAMVERKA [ N ]?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. VARFÖR SAMVERKA[N]? • Disposition • Samverkansuppdragets utveckling – uppdragsgivare och externa intressenters krav och förväntningar på svenska lärosäten • Vad innebär uppdraget • Södertörns högskolas mål och strategier för uppdraget • Är vi på rätt väg –problemområden och utvecklingspotential

  2. Högskolelagen 1 kap. 2§ Ny ordalydelse 1 juli 2009 I högskolornas uppgift skaingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Lag (2009:45).

  3. Från information och kunskapsförmedling till samverkan och samproduktion av kunskap – utveckling och nulägesbeskrivning • Informationsplikt och enkelriktad kunskapsförmedling • 1940-talet Folkbildning för allmänheten betonades. • 1970-talet • Externa ledamöter i lärosätenas styrelser tillsätts. • Krav på lärosätena att verka för spridning av forskning och utvecklingsarbete. • 1980-talet Lärosätenas omvärldsnytta ska öka.

  4. 1990-talet Lärosätenas verksamheten ska ha direkt samhällsrelevans. Kunskapsutbytet mellan lärosätena och näringslivet betonades. Löntagarfonderna omvandlas till forskningsstiftelser med s.k. strategiska forskningsresurser. Vissa lärosäten får holdingbolag som skulle utveckla forsknings-resultat till kommersiella tillämpningar Teknikbrostiftelserna inrättas.

  5. Högskolelagen ändras 1997 till att föreskriva att lärosätena skall samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. • Lärosätenas ska skapa förutsättningar för nyttiggörande av kunskap • Fortbildning och vidareutbildning • Lärosätena fick i uppdrag att stärka demokratiutvecklingen • Högskolebiblioteken fick en betydelsefull roll • Breddad rekrytering utgör en del av uppgiften

  6. Under 2000-talet tillkommer nya uppgifter • Dubbelriktad kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte –synliggörande och nyttiggörande av kunskap • Forskning och utbildning ska bedrivas på sådant sätt att man tillsammans med det omgivande samhället utvecklar kunskaper och former för att dra nytta av forskningen. • Betoning på att samverkan ska ske med hela det omgivande samhället. Inte något exklusivt för näringslivet. • Små och medelstora företag är en fortsatt viktig målgrupp.

  7. Samverkansuppdraget ska omfatta grundutbildningen • Utbildningsutbudet och innehållet ska svara mot arbetsmarknadens efterfrågan. • Vikten av att studenternas kontakter med det omgivande samhället ska öka betonas. • Samverkansuppdraget ska ingå som en naturlig del av forskarutbildningen.

  8. Lärosätena ska utveckla interaktiva former för samverkan. • Lärosätena ses som en viktig motor för regional utveckling. • Flexibla studieformer för det livslånga lärandet ska utvecklas. • Vikten av att erbjuda uppdragsutbildning till yrkesverksamma betonas. • VINNOVA inrättas i syfte främja hållbar tillväxt och stödja behovsmotiverad forskning.

  9. Starkt fokus på tillväxt från mitten av 2000-talet • Kunskapsintensiva företag är i behov av ny kunskap för att kunna växa. • Möjligheter till externfinansierad forskarutbildning ska öka nyttoaspekten och samhällets behov. • Betonas att lärosätet bör bidra till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.

  10. Lärosätenas drivkrafter för kommersialisering måste förbättras. • Åtta s.k. innovationskontor inrättas 2010 • Entreprenörskap ska genomsyra hela det nationella utbildningssystemet från grundskola till högskola: • Lärosätena ska främja studenternas entreprenöriella förmåga och stärka deras kunskap om företagandets villkor.

  11. Högskoleverket har delat in samverkansuppdraget i tre huvudprocesser: 1. Arbetet med profilering, rekrytering och folkbildning/ forskningskommunikation Mål: samverkan för demokratiutveckling 2. Medverkan i kunskaps- och innovationssystemet för att ge stöd till start av bolag och kunskapsöverföring till befintliga verksamheter. Mål: samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt 3. Utformning av utbildningar för att möta arbetsmarknadens efterfrågan och att ge studenterna möjlighet till omvärldskontakter under sin utbildningstid. Mål: samverkan för bättre utbildning

  12. Samverkan innebär • dubbelriktad kunskapsöverföring, • ömsesidigt lärande och • gemensamt erfarenhetsutbyte

  13. Samverkan bidrar i omvärlden till • bildning och livslångt lärande • bättre och ökad kvalitet i befintliga verksamheter • ökad konkurrenskraft och affärsnytta för befintliga verksamheter • nya produkter, tjänster, processer  nya verksamheter • främjar rekrytering av kompetenta medarbetare med rätt färdigheter och förmågor

  14. Samverkan bidrar för lärosätena till • Ökad kompetens att samarbeta med företag, myndigheter och organisationer • Ökad insikt och bättre kunskap om externa aktörers behov av forskning och förutsättningar • Nya pedagogiska verktyg för kunskapsöverföring • Nya arbetssätt i undervisningen • Vidgade perspektiv på den egna verksamheten • Ökad kompetens inom det egna forskningsområdet

  15. Effekter av ökad samverkan för lärosätet • Stärkt koppling mellan teori och praktik • Nya utvecklings- eller forskningsprojekt • Nya uppdragsutbildningar • Förbättrad pedagogik • Mer kontakter mellan studenter och företag, myndigheter och organisationer • Stärkt attraktionskraft • Mer externfinansiering – nytt kvalitetsmått

  16. SH:s tre inriktningsmål för samverkan 2006-2009 • Att utveckla och fördjupa högskolans omvärldskontakter för en arbetslivsrelaterad utbildning • Att bidra till livslångt lärande och kompetensutveckling i omvärlden • Att utvecklas som medaktör i kunskaps- och innovationssystemet

  17. ÄR VI PÅ RÄTT VÄG – • Gör vi rätt saker? • Gör vi saker rätt? • Vad vill vi? • Med vem/vilka ska vi samverka? • När ska vi samverka? • Hur ska vi samverka?

More Related