SAIMA 1844-1846 Grundare Johan Vilhelm Snellman

1. SAIMA1844-1846Grundare Johan Vilhelm Snellman

2. Första numret • Torsdag 4 januari 1844 (165 år sedan) • Utnämnda till kronofogden • Vidga • Döda • Lediga tjänster • Domar • Arvsanspråk • Testamente • Äktenskapsjäf

3. Tidningen Saima • Grundad av J.V. Snellman år 1844. • Tidning på svenska för de bildade. • Delades ut som bilaga till Finlands Allmänna Tidning redan 1843. • Utkom en gång i veckan, på torsdag. • Snellman presenterade sina idéer i Saima • Hanville stärka det finska språket. • Visa hur outvecklat Finland var.

4. Tidningen Saima forts. • Saima banbrytare för vår moderna tidningspress • Saima trycktes i Kuopio. • Distribuerades främst i Helsingfors. • Upplaga på omkring 700 exemplar. • Näststörsta tidningen i Finland.

5. Innehåll • Utbildning • Kvinnofrågor • Industrialiseringen • Näringsfriheten • Ekonomiska problem • Skolfrågor • Pressfriheten • Skönlitterära texter • Främsta ämnet var nationalitetsfrågan • Snellman skrev själv 80% av innehållet

6. Produktion 1846 1844 • 52 nummer • 210 sidor • 3 m text / vecka • 5,5% annonser • Pris: hel årgång 2 Rubel Silfver • 51 nummer • 210 sidor • 3,3 m text / vecka • 20,1% annonser • Pris: hel årgång 3 Rubel Silfver

7. Saima läggs ner • Ansågs vara för radikal och samhällskritisk. • Publiceringar som ifrågasatte större organsiationer. • Förbjöds därefter av myndigheterna efter två år, 1846 pga. samhällskritiken

8. Johan Vilhelm Snellman • Saimasgrundare • Född i Stockholm 12 maj 1806 • Föräldrar sjökapten Kristian Henrik S. och Maria Magdalena Roering (dog när S. 8 år) . Härstammade från Österbotten. • Student vid Uleåborgs trivialskola (lägrelärdomsskolorfrämstinriktadepåprästutbildning)Inskrevs 1822 vid Åbo akademi. Plan att studera teologi, men prästvigning först vid 22 år, ägnade sig åt humanistiska studier. Filosofi huvudämne. • Publicist, filosofochstatsman. Målmedveten, stridbar och viljestark, också sträng och oförsonlig. Lät inget hinder stå i vägen för det viktiga målet: finsknationella tankens seger. En av statsmännen som lade grunden för självständiga Finland. • Snellmansdagen, finskhetens dag 12 maj

9. Fortsatta studier • 1831 sin fil.kand.examen i Hfrs. 1835-1839 docent vid HU. Hans föreläsningar lockade inte många åhörare, men uppskattad österbottniska studenterna, var deras kurator 1834—36. • Var med att grunda Finska litteratursällskapet 1831.

10. Fennomani”vurm, lidelsefull kärlek” • Under Åbo-tiden introducerades S. till A.I. Arwidssons fennomanska idéer. Finskhetsrörelsen utvecklades i mitten av 1800-talet och kämpade för en finskspråkig kultur och att finskan skulle bli jämbördig med svenskan • Snellman första att formulera den fennomanska doktrinen (lärosats som stöder ett visst praktiskt handlande)

11. Livet innan Saima • Ovilja att kompromissa, svårigheter vid universitetet. Kansler förbjöd honom att hålla föreläsningsserie "Om den akademiska frihetens sanna natur och väsen", • 1839 studieresa. Reste i tre år, blev av den största betydelse för hans filosofiska tänkande. • Först Stockholm. Umgicks med flera författare . Skrev flitigt i tidning Freja, ett organ för de radikala svenska författarna. • Från Stockholm till Tübingen, 1840—41. Studier i filosofi • Hemvägen stannade S. åter i Stockholm, utredigerades 1842 Läran om staten. • 1842 Efter hemkomsten rektor för Kuopio högre elementarskola, vid sidan av skolarbetet skrev tidningarna Maamiehen ystävä och Saima (1844—46).

12. Snellmans idé med Saima • Landets framtid var enligt S. beroende av att dess finskspråkiga befolkning blev medveten om sin egenart och sina kulturella förutsättningar. Landet få en egen nationallitteratur och språk få en erkänd ställning i samhället. • Om inte den svensktalande bildade klassen gjorde den finskspråkiga kulturens sak till sin, var Finlands framtid ytterst osäker. Ryskan skulle då förr eller senare ersätta svenskan som landets officiella språk.

13. Text från första numret • ”…Saima haralldelessammaskäl för sittuppträdandesomlandetsöfvrigaTidningar” • ” Såär det ocksålättafgjordt, hvaddennaTidningkommerattinnehålla, nemligen: ”Just ingenting”, och det villsäga: alltdetsammasomträffas i andraTidningar.” • ”…Saima ärsinnadatturdessaTidningarlånasåmycketsommöjligt, mednogautsättande af hvilkenredaktion för hvarjegångbragtdettaintet i dagen – antingensåsomlånellersåsomegenuppfattning.” • ” Man kundeanse för öfverflödigtattsålundabesitta just Ingentingin dupplo. Menmedgesmåste, omeljestännu 0x2=0, attgenomdettafördubblandeintetöfverflödåstadkommits; ochatt Saima ickeäröfverflödigkansåledesantagas vara mathematisk, såsom en vissmanplägaruttryckasig”

14. Livet efter Saima • 1854 Flytt till Hfors • Återvände som journalist till Litteraturblad • 2 år senare professor vid HU i sedelära och vetenskapernas system • 1863-1868 senator • Ledsagade beslut för myntreformen 1856 som gav Finland egen valuta • Dog 1881, 75 år

15. Källor: Uppslagsverket Finland (1985). Oscar Nikula, fil. dr, professor (12 oktober): http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/TEXTER/PERS/snellmjvu.htm Suomen Lehdistön Historia, Tommila & Salokangas. Del 6, sid. 326-328. Historiska tidningsbiblioteket (12 oktober): http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/showPage.html?conversationId=1&action=entryPage&id=467452 Wikipedia (12 oktober): http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Vilhelm_Snellman (Bildentillhandahålls av WikimediaCommons, medallmänrättdåupphovsrättenharupphört.)