Genomgripande störning i utvecklingen eller utvecklingsstörning?

1. Genomgripande störning i utvecklingeneller utvecklingsstörning? En föreläsning av Eve Mandre, speciallärare, fil.dr

2. Vilka personer talar vi om? • De som har utvecklingsrelaterade störningar – avvikande utveckling sedan barndomen • De finns under rubriken Pervasive Developmental Disorder i diagnosmanualen DSM-IV • Vi kallar det neuropsykiatriskt…

3. Varför så många diagnosticerade? • Samhällsförändringar • Gamla diagnoser omvärderas • Psykiatrisering av bristande/annorlunda funktionsförmågor • Nya kunskaper om hjärnans funktion

4. Funktionsförmåga • finns i ett kulturellt och samhälleligt sammanhang • funktionsförmågan är bra eller dålig i förhållande till något • kognitiva trösklar kan vara höga, dvs. omgivningen är otydlig eller mångtydig

5. Gårdagens samhälle • Hade yttre strukturer och regler • Få och tydliga valmöjligheter • Skola med katederundervisning • Högskola med faktapluggande och tentor • Tjänster gavs på betyg och meriter • Man följde reglerad befordringsgång

6. Dagens samhälle • Inre strukturer, inre gränser • Många valmöjligheter • Problemlösande och kunskapssökande skola • Personliga kvalifikationer lika viktiga som betyg och meriter • Osynliga hierarkier i arbetslivet • Få utvägar för den som inte passar in

7. Annorlunda psykologisk utveckling • Vi försöker i allmänhet förstå människor med avvikande beteende utifrån de normalpsykologiska kunskaper vi har • Vi utgår från att de flesta människor har ungefär samma sätt att fungera psykologiskt som vi själva • En hjärna som processar information på ett annorlunda sätt lär sig annorlunda • Annorlunda lärande ger annorlunda världsbild och beteende

8. Människorna bakom diagnoserna • Ingrid: MBD, reaktiv psykos, PTSD, ??? • Freja: ouppfostrad/bortskämd, hysteri, en sällsynt form av schizofreni, autism, Tourette • Emil: schizofreni, autism? Utvecklingsstörning? • Jiri: schizoid personlighetsstörning, paranoid schizofreni, Aspergers syndrom

9. Personlighets- och tankeutveckling utan social dimension ger annorlunda person- lighet med egen omvärldsuppfattning Personer med psykoser och andra psykiatriska diagnoser har haft en period av normal personlighets-och tankeutveckling Varför känns de främmande inom vuxenpsykiatrin?

10. Kunskapsbrister • Är basala – sådant som ”alla” förväntas veta i vuxen ålder • Hög IQ betyder inte att det finns baskunskaper om ”så funkar världen” • Hög IQ kan ge en hög självuppfattning trots basala brister i vardagskunskap Bosse

11. Normalutveckling under förskoleåldern • Det nyfödda barnet är socialt från födelseögonblicket • Orienterar mot det mänskliga ansiktet och rösten • Härmar ansiktsuttryck redan under första levnadsveckan

13. Gemensam uppmärksamhet • Jag ser vad du ser… • Jag känner vad du känner… • Du och jag har något gemensamt… • Så börjar imitationen… • Så börjar en kontakt och kommunikation…

15. Begreppsbildning från ca 8 månader: • Barnet läser av andras känslor och reaktioner • Begreppen kommer att innehålla känsloaspekter och andras perspektiv • Barn som inte kan läsa av andras känslor får en dimension mindre i språk/tankeutvecklingen

16. 1-åringen • Är redan socialt skicklig och kan skilja mellan kända personers intressen, reaktionssätt, humor m.m. • Övar perspektivbyte • Kan förstå enkla principer och generalisera (dock inte medvetet) • Börjar lära av egna erfarenheter

17. 2-åringen • Försöker härma allt som vuxna och andra barn gör • Härmar språket utan att förstå • Har gott detaljminne • Skapar en världsbild ur detalj som läggs till detalj • Börjar lära sig hur världen funkar …

18. 3 åringen • VET hur världen funkar, kan själv • Den verkliga världen får inte ändras • Rutiner är viktiga och får inte ändras • Kan börja möblera om verkligheten i leken • Börjar kategorisera och förstå helheter och system • Orsak och verkan är subjektiva konstruktioner

19. Början på en inre monolog: • Egocentriskt tal bearbetar världen och hjälper tankarna på traven • Talet stoppar impulsivitet, skapar inre modeller av verkligheten • Inre tal bearbetar, organiserar, planerar • Inre tal orienterar mot framtiden

20. Tanken utvecklas: • Från det egna perspektivet till att förstå andras perspektiv • Från här och nu till värderade och planerade handlingar • Från detalj till helheter • Från egna förklaringar till sociala och kulturella

21. Tänkande i komplex (manus) • Konkret och situationsbundet utgår från det egna perspektivet • Har subjektiva förklaringar till hur saker fungerar • Använder objektiva språkliga begrepp men använder begreppen på ett subjektivt sätt • Svårt att ändra sina föreställningar om hur något ”är”

22. Tänkande i begrepp • Förstår att det går att tolka världen ur olika perspektiv • Kan tänka om utifrån ny information • Kan skapa ny kunskap genom att sätta ihop kunskap från olika källor • Omformulerar och uppdaterar sin världsbild genom ny kunskap • Kan uppdatera sin självbild utifrån andras bemötande

23. Att handskas med känslor – en läroprocess • Motoriska uttryck är normala tills språket och tanken tar över • Känner igen känslor, kopplar ihop med inre tillstånd, hittar känslord – normalt sker det i en dialog • Bearbetar känslor genom tankar och språk – kräver en viss mognad hos hjärnan • Utbrott/våldsamt beteende är inte alltid aggressiva – de kan vara relaterade till en omogen hjärna

24. Behandlingen består av lärande och förutsätter: • Att det baseras på individens förståelse av omvärlden • Är individualiserat – lärande är alltid individuellt • Att det inte utgår från metoder för hela diagnosgrupper • Att man känner till pedagogiska grundprinciper

25. Habituering – första steget • Blicken vänjer sig… • Tanken vänjer sig… • Hjärnan konstaterar “det här är inte nytt…jag har sett/gjort det förr” Freja

26. Betingning • Beteendemodifikation som bygger på habituering/betingning som pedagogisk metod • Överinlärning • Krävs ingen egen insikt • Kunskapen kan inte generaliseras • Emil, Ingrid

27. Hjälpmedel • Scheman • Instruktioner • Bilder • Tidshjälpmedel

28. Eriks dagsschema • 7.00 Stiga upp • Duscha • Bädda sängen. • 8.00 Frukost • 8.30 Morgonsamling • 9.00-11.00 PC • 11.30 Lunch • 13.00-15.00 Bowling eller Gymnastik • 17.00 Kvällsmat • 19.00 Fika

29. Duschinstruktioner • Lägg smutsiga kläder i tvättkorgen • Ställ dig duschen en stund och blöt håret • Stäng av vattnet • Häll schampo i håret • Arbeta med hela händerna i håret 5 minuter • Skölj ur schampot noggrant ur håret

30. Tvätta kläder i tvättmaskin • Sortera tvätten: • Skilj på mörka och ljusa kläder • Lägg kläderna i tvättmaskinen • Skilj på 40 och 60 grader • Ta rätt mängd tvättmedel och sköljmedel • Stäng luckan • Starta tvättmaskinen

31. Kognitiva kanter? • En stund • 5 minuter • Noggrant • Häll shampo i håret • Torka ordentligt • Rena/smutsiga kläder • Rätt mängd tvättmedel

32. Scheman, instruktioner, strukturer • Behövs för inlärning • Avvecklas en bit i taget när något är inlärt • Måste regelbundet utvärderas • Leder till automatiserade rutiner som kan bli mer eller mindre självgående

33. Situationsbundet lärande • Inlärning av hela koncept • Manus för visst beteende i viss situation • Kunskapen kan inte generaliseras • Sociala berättelser • Seriesamtal • Tomas

34. Lärande genom egna insikter • Nya fakta ändrar något i tänkandet • Kan skapa och omskapa kunskap • Principer kan abstraheras och användas i nya sammanhang på ett medvetet sätt • Kan tänka sig möjligheter • Självbilden kan uppdateras • Kognitiv terapi är möjlig…

35. Mer att läsa: • www.arkiv.certec.lth.se/autism: 1.Från observation till specialpedagogisk design. Pedagogikens möte med psykiatrin (lic.uppsats) 2.Vårdmiljö eller lärandemiljö. Om personer med autism inom vuxenpsykiatrin (doktorsavhandling) • Att skapa verkligheter. Pedagogik för det omöjliga. Kan beställas genom evemandre@gmail.com