1 / 74

MIKROEKONOMISK TEORI MED TILL MPNINGAR

2. Marginalnyttoteori. Bakgrund till efterfr

talen
Download Presentation

MIKROEKONOMISK TEORI MED TILL MPNINGAR

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


    1. 1 MIKROEKONOMISK TEORI MED TILLÄMPNINGAR INDIVIDENS PREFERENSER OCH VAL

    2. 2 Marginalnyttoteori Bakgrund till efterfrågan Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys

    3. 3 Marginalnyttoteori Marginalnyttoteori Total och Marginalnytta Lagen om avtagande marginalnytta Nyttomaximering Konsumentöverskott

    4. 4 Marginalnyttoteori Nytta är ett begrepp som kvantifierar tillfredsställelsen som en individ upplever av sin konsumtion. Totalnytta är ett mått på den totala tillfredsställelsen som man upplever av att konsumera flera enheter av en vara eller tjänst.

    5. 5 Marginalnyttoteori Marginalnytta: Anger förändringen i totalnytta som konsumtionen av ytterligare en enhet resulterar i. Lagen om avtagande marginalnytta: Ju mer man konsumerar av en vara, ju lägre är marginalnyttan.

    6. 6 Marginalnyttoteori Total- och Marginalnytta: exempel:

    7. 7 Marginalnyttoteori Den totala nyttan, U, är en funktion av antalet enheter av varan x som konsumeras: U(x) Marginalnyttan, MU, är också en funktion av antalet enheter av varan x som konsumeras: MU(x) Marginalnyttan är derivatan av totalnyttan med avseende på x: MU(x) = dU/dx, vilket också kan skrivas som MU(x) = U’(x)

    8. 8 Marginalnyttoteori Marginalnyttofunktionen är lutningen av totalnyttofunktionen:

    9. 9 Marginalnyttoteori Marginalnyttan och totalnyttan, exempel: U(x)=-x2+10x ? MU(x)= U’(x) =-2x+10

    10. 10 Marginalnyttoteori Marginal nyttan och totalnyttan, exempel: U(x)=-x2+10x ? MU(x)= U’(x) =-2x+10

    11. 11 Marginalnyttoteori Marginalnyttan och totalnyttan, exempel: Observera att U’(x) är ett mått på MU bara i punkten x.

    12. 12 Marginalnyttoteori Marginal och totalnyttan:

    13. Marginalnyttoteori Totalnyttan beräknas som integralen av marginalnyttan, d.v.s. som arean under marginalnyttofunktionen. Den totala nyttan vid kvantiteten Q ges av det färgade området

    14. 14 Marginalnyttoteori Nyttomaximering innebär att givet en viss inkomst (budget) väljer konsumenten den kombination av varor och tjänster som maximerar totalnyttan. Antagande: Det finns ett antal varor: x1, x2, ….., xN med priser P1, P2, …..,PN . Individend har restriktioner i form av begränsade tillgångar, I. Hela inkomsten konsumeras, dvs inget sparande.

    15. 15 Marginalnyttoteori Nyttomaximering: Ett villkor för att totalnyttan skall vara maximal, dvs ett villkor för optimal konsumtion är att: MU1 / P1 = MU2 / P2 = MU3 / P3.. . ( MUx / Px , marginalnyttan per krona är densamma för alla varor) (Detta intuitiva resonemang skall senare visas med en mer utvecklad begreppsapparat)

    16. 16 Marginalnyttoteori Bevis av villkoret för optimal konsumtion: Antag att Conny spenderar hela sin inkomst på folköl och jordnötter. Vi kan illustrera detta längs en x-axel:

    17. 17 Marginalnyttoteori

    18. 18 Marginalnyttoteori

    19. 19 Marginalnyttoteori

    20. 20 Marginalnyttoteori

    21. 21 Marginalnyttoteori Nyttomaximering: Antag att vi är i jämvikt, dvs MU /P lika för alla varor, x. Vad händer om priset på x1 ökar? P1 går upp ? MU1 / P1 går ner. För konstant budget måste konsumtionen omfördelas så att x1 minskar. Resultat: P1 går upp ? x1 minskar. Genom att härleda efterfrågan för alla priser kan vi härleda efterfrågekurvan.

    22. 22 Marginalnyttoteori Konsumentöverskott (k.ö.) definieras som skillnaden mellan betalningsvilja och pris.

    23. 23 Marginalnyttoteori Konsumentöverskott (k.ö.):

    24. 24 Marginalnyttoteori Konsumentöverskott (k.ö.):

    25. 25 Marginalnyttoteori Konsumentöverskott (k.ö.):

    26. 26 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgetlinjen Indifferenskurvan Optimal konsumtion Budgetförändringar Prisändringar Inkomständringar

    27. 27 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgeten begränsar den mängd konsumtionsalternativ en individ har att välja bland. Mängden möjliga konsumtionsalternativ beror på priserna och individens inkomst och kan illustreras med en budgetlinje.

    28. 28 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys För två varor, x och y, kan budgetlinjens ekvation (budgetvillkoret) skrivas som: Px x + Py y £ I Eftersom det inte finns något sparande: Px x + Py y = I ? y = I / Py - (Px / Py ) x

    29. 29 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgetlinjen, y = I / Py - (Px / Py ) x, kan ritas:

    30. 30 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Alla kombinationer som ligger på budgetlinjen har samma kostnad

    31. 31 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgetlinjen utgör gräns mellan möjliga och omöjliga varukombinationer:

    32. 32 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgetlinjen,

    33. 33 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Budgetlinjens lutning kan beräknas som derivatan av y med avseende på x i funktionen y = I / Py - (Px / Py ) x . ?Lutningen = Dy / Dx = dy / dx = -(Px / Py )

    34. 34 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Om priset ändras då ändras också budgetlinjens lutning, Px /Py.

    35. 35 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Om priset ändras då ändras också budgetlinjens lutning, Px /Py.

    36. 36 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Om inkomsten ändras då skiftar budgetlinjen, men lutningen förändras inte.

    37. 37 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys En indifferenskurva anger de varukombinationer som alla ger samma nytta. Exempel: 100 g jordnötter och en burk läsk kan ge mig samma nyttan som två burkar läsk och ingen jordnötter. Antagande: det finns två varor x och y; Båda varorna har positiv marginalnytta.

    38. 38 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Alla kombinationer som ligger på samma indifferenskurva ger samma nytta.

    39. 39 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Alla kombinationer som ligger på samma indifferenskurva ger samma nytta.

    40. 40 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys En indifferenskurva till höger (högre upp) motsvarar högre nytta.

    41. 41 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys En indifferenskurva lutar alltid nedåt

    42. 42 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Marginella substitutionskvoten (MRS) anger hur många y konsumenten är beredd att byta mot en x.

    43. 43 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Marginella substitutionskvoten (MRS):

    44. 44 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Om indifferenskurvan är icke-linjär, varierar MRS längst kurvan.

    45. 45 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Om indifferenskurvan är icke-linjär, varierar MRS längst kurvan.

    46. 46 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Marginella substitutionskvoten (MRS) kan beräknas utifrån nyttofunktionen: MRS = MU(x)/ MU(y) Bevis (Överkurs): För varje indifferenskurva har vi en konstant nyttonivå U(x,y) = Konstant (eller U(x,y) = K). Total differentiering av U(x,y) med avseende på y och x ger

    47. 47 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys MRS är avtagande pga avtagande marginalnytta

    48. 48 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys MRS är avtagande pga avtagande marginalnytta

    49. 49 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys En indifferenskurva buktar mot origo.

    50. 50 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut varorna är till varandra:

    51. 51 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut varorna är till varandra:

    52. 52 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut varorna är till varandra:

    53. 53 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut varorna är till varandra:

    54. 54 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Indifferenskurvans utseende beror på hur nära substitut varorna är till varandra:

    55. 55 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Konsumenten vill nå en så högt belägen indifferenskurva som möjligt, givet budgetrestriktionen.

    56. 56 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Konsumenten vill nå en så högt belägen indifferenskurva som möjligt, givet budgetrestriktionen.

    57. 57 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Konsumenten vill nå en så högt belägen indifferenskurva som möjligt, givet budgetrestriktionen.

    58. 58 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Vi kan nu förbättra vårt tidigare intuitiva resonemang:

    59. 59 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Härledning av efterfrågekurvan:

    60. 60 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Härledning av efterfrågekurvan:

    61. 61 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Härledning av efterfrågekurvan:

    62. 62 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Prisförändring : Pris-konsumtionskurvan för x visar optimal konsumtion av x då priset på x varierar, medan priset på y är konstant

    63. 63 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Inkomstförändring: Effekten av ändring i individens inkomst på individens konsumtion kallas för Inkomsteffekt.

    64. 64 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Inkomstförändring

    65. 65 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Inkomstförändring :

    66. 66 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Inkomstförändring : Inkomst-konsumtionskurvan visar optimalt konsumtionsval vid olika inkomster.

    67. 67 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Priseffekten kan delas upp i två olika effekter: Substitutionseffekt: När priset på en vara ökar, ökar benägenheten att byta till den andra varan. Inkomsteffekt: När priset på en vara ökar, blir konsumenten realt fattigare och kan inte köpa samma mängd av varan som tidigare.

    68. 68 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    69. 69 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    70. 70 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    71. 71 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    72. 72 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    73. 73 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

    74. 74 Konsumtionsmöjligheter och indifferensanalys Substitutions- och inkomsteffekt:

More Related