1 / 118

Penningpolitisk rapport Juli 2012

Penningpolitisk rapport Juli 2012. Diagram 1.1. BNP i olika regioner Årlig procentuell förändring. Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken.

teo
Download Presentation

Penningpolitisk rapport Juli 2012

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Penningpolitisk rapportJuli 2012

  2. Diagram 1.1. BNP i olika regionerÅrlig procentuell förändring Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken

  3. Diagram 1.2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken

  4. Diagram 1.3. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  5. Diagram 1.4. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken

  6. Diagram 1.5. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken

  7. Diagram 1.6. Statsobligationsräntor, 10 års löptidProcent Källa: Reuters EcoWin

  8. Diagram 1.7. Arbetskostnad per producerad enhet Index, 1999 = 100 Källa: OECD

  9. Diagram 1.8. BNP i Sverige, euroområdet och USAKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken

  10. Diagram 1.9. Inflation i euroområdet och USAÅrlig procentuell förändring Anm. För euroområdet avses HIKP och för USA KPI. Källor: Bureau of Labor Statistics och Eurostat

  11. Diagram 1.10. Arbetslöshet i euroområdet och USAProcent av arbetskraften Källor: Nationella källor och Riksbanken

  12. Diagram 1.11. Bostadsinvesteringar i USAMiljarder USD Källa: Bureau of Economic Analysis

  13. Diagram 1.12. BNP i världen och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Källor: IMF och Riksbanken

  14. Diagram 1.13. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

  15. Diagram 1.14. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  16. Diagram 1.15. Export och svensk exportmarknadÅrlig procentuell förändring Anm. Exportmarknad avser att mäta importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Den beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Källor: SCB och Riksbanken

  17. Diagram 1.16. Fasta bruttoinvesteringar och BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  18. Diagram 1.17. Hushållens disponibla inkomst, konsumtion och sparkvotÅrlig procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst Anm. Sparkvoten är inklusive kollektivt försäkringssparande. Källor: SCB och Riksbanken

  19. Diagram 1.18. Hushållens förmögenhet och skulderProcent av disponibel inkomst Anm. Det finns ingen regelbunden publicering av officiella data för hushållens totala förmögenhet. Serien avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Första kvartalet 2012 är huvudsakligen utfall, från och med andra kvartalet 2012 baseras värdena på Riksbankens egna bedömningar. Källor: SCB och Riksbanken

  20. Diagram 1.19. Antal arbetade timmar och sysselsattaMiljontal respektive tusental, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  21. Diagram 1.20. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  22. Diagram 1.21. RU-indikatorStandardavvikelse Anm. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källa: Riksbanken

  23. Diagram 1.22. BNP- och arbetsmarknadsgapProcent Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken

  24. Diagram 1.23. Löner enligt nationalräkenskaperna och enligt konjunkturlönestatistikenÅrlig procentuell förändring Anm. Konjunkturlönestatistiken de senaste 12 månaderna är preliminär och revideras vanligen upp. Den streckade gula linjen i diagramet visar Riksbankens bedömning av det slutliga utfallet enligt statistiken. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

  25. Diagram 1.24. Kostnadstryck i hela ekonominÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

  26. Diagram 1.25. KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  27. Diagram 1.26. KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  28. Diagram 1.27. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

  29. Diagram 1.28. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken

  30. Diagram 2.1. BNP i euroområdetKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Källor: Nationella källor och Riksbanken

  31. Diagram 2.2. BNP i omvärldenTCW-vägd, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

  32. Diagram 2.3. Inflation i omvärldenTCW-vägd, årlig procentuell förändring Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

  33. Diagram 2.4. Styrränta i omvärldenTCW-vägd, procent, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källor: Nationella källor och Riksbanken

  34. Diagram 2.5. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100, kvartalsmedelvärden Anm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner. Källa: Riksbanken

  35. Diagram 2.6. ExportKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  36. Diagram 2.7. Fasta bruttoinvesteringarKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  37. Diagram 2.8. Hushållens konsumtionKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  38. Diagram 2.9. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  39. Diagram 2.10. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

  40. Diagram 2.11. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  41. Diagram 2.12. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

  42. Diagram 2.13. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  43. Diagram 2.14. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

  44. Diagram 2.15. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

  45. Diagram 2.16. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

  46. Diagram 2.17. Alternativa reporäntebanorProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

  47. Diagram 2.18. TimgapProcent Källor: SCB och Riksbanken

  48. Diagram 2.19. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

  49. Diagram 2.20. KPIÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Källor: SCB och Riksbanken

  50. Diagram 2.21. KPIFÅrlig procentuell förändring, kvartalsmedelvärden Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

More Related