240 likes | 386 Views
Penningpolitisk uppföljning April 2012. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden.
E N D
Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan. Källa: Riksbanken
Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Det råder osäkerhet även om utfallen för BNP eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 4. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 5. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken
Diagram 6. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period. Källa: Riksbanken
Diagram 7. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 8. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 9. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data Anm. Data före 1987 är länkad av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 10. KPIÅrlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 11. KPIFÅrlig procentuell förändring Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 12. BNP-gap och RU-indikatornProcent respektive standardavvikelse Anm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknat med en produktionsfunktion. RU-indikatorn är normaliserad så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 13. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100 Anm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken
Diagram 14. ArbetsmarknadsgapProcent Anm. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend för arbetade timmar. Källor: SCB och Riksbanken
Diagram 15. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken
Diagram 16. Oljepris, BrentoljaUSD per fat Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser. Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken
Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken
Tabell 2. InflationÅrlig procentuell förändring Anm. Prognosen för KPI avser den årliga förändringstakten i reviderade indextal (den så kallade inflationstakten). Denna överstiger förändringstakten i KPI under 2011. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser. Källor: SCB och Riksbanken
Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningProcent om ej annat anges, årsgenomsnitt Källor: SCB och Riksbanken * Procent av BNP
Tabell 4. Internationella förutsättningarÅrlig procentuell förändring om ej annat anges Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport. Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken
Tabell 5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter, om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna. Källor: SCB och Riksbanken
Tabell 6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges * Procent av arbetskraften Anm. Med potentiellt arbetade timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar enligt Riksbankens bedömning. Källor: SCB och Riksbanken
Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data * Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerat med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerat med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken