Effekterna…

1. 22 Effekterna… • Realekonomin påverkas negativt. • Banker och andra finansinstitut kommer att se om sina hus. • Restriktivitet på lånemarknaden. • Allvarliga likviditetsstörningar. • Finansiering med längre löptid står högt upp på alla låntagares önskelista. • Den relativa räntenivån för långfristig och säker finansiering kommer att öka. • Oron i sig försämrar tron på framtiden och påverkar nedväxlingen i konjunkturen.

2. 23 Effekterna… • Fallande sysselsättning. • Minskad konsumtion • Ingripanden från riksbanker och statsmakter kommer att fortsätta. • Garantiprogrammet för svenska banker kommer att driva upp deras priser på lån. (CDS m.m.) • Inte säkert att det finns finansiering till alla kommunala satsningar. • En aktuell SKL-undersökning visar att mer än 25 % av deras medlemmar upplever att bankerna har blivit stramare i sin kreditgivning

3. 24 Garantiprogrammet

4. 25 Bankernas kortfristiga finansiering av den svenska kommunsektorn

5. 1. Har din kommun/landsting/region haft svårt att beviljas nya lån eller refinansiering av gamla lån under finanskrisen september–oktober 2008? 26 Källa: SKL, Finansenkät, november 2008

6. 1. Har din kommun/landsting/region haft svårt att beviljas nya lån eller refinansiering av gamla lån under finanskrisen september–oktober 2008? 27 Svaren visar att cirka 100 kommuner och landsting under de senaste månaderna har behövt nya lån eller refinansiering av gamla lån; 25 procent av dessa uppger att bankerna blivit stramare i kreditgivningen. Källa: SKL, Finansenkät, november 2008

7. 28 Lärdomarna… • Många finansiella kriser har sin upprinnelse i politiska beslut. • Se över lån med kort räntebindning som kan bli uppsagda med kort varsel. • Svenska kommuner och landsting måste bli bättre på riskhantering. • Lender of the last resort.

8. 29 Tidsperspektiv

9. 30

10. 31 SOU 2008:38 om EU, allmännyttan och hyrorna • Översyn av reglerna för kommunala bostadsföretag utifrån EG-rättens statsstödregler. • Enligt utredaren är det sannolikt att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll strider mot EG-rättens konkurrensregler. • I hyreslagstiftningen föreslås att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas och att hyressättningsreglerna ändras. Bruksvärdessystemet ska bestå, men inom dess ramar föreslås en ändring av bruksvärdesregeln för att skapa förutsättningar för en väl fungerande hyresbostadsmarknad.

11. 32 SOU 2008:38 om EU, allmännyttan och hyrorna • Utredaren presenterar två modeller för att den svenska ordningen ska bli förenlig med EG-rättens statsstödsregler. • I den ena modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen affärsmässiga. Det innebär att de ska drivas utan vad som EG-rättsligt ses som stöd.

12. 33 SOU 2008:38 om EU, allmännyttan och hyrorna • Detta betyder EG-rättsligt inte bara att kommunerna inte får ge direkta bidrag till sina bostadsaktiebolag utan också att bolagen på sikt ska ge så hög vinst som möjligt med hänsyn till de risker som kommunerna väljer att ta i verksamheten. Affärsmässigheten kan dock vara långsiktig. Denna modell är förenlig med EG-rätten. • I den andra modellen är de kommunala bostadsaktiebolagen självkostnadsstyrda. Enligt utredaren är det osäkert om – men inte uteslutet att – denna modell skulle godtas vid en EG-rättslig prövning.

13. 34 Ändrade regler för kommunala moderbolags ränteavdrag • Kommunala bolag får inte göra avdrag för räntekostnader för lån som har erhållits från kommunen för att förvärva aktier i dotterbolag om det föreligger en intressegemenskap mellan långivare och låntagare. • Moderbolaget måste vända sig till extern långivare för att finansiera aktieköpen. • Om Kommuninvest inbegrips i »intressegemenskapen» är inte klarlagt.

14. 35 Ändrade regler för kommunala moderbolags ränteavdrag • Trots en intressegemenskap kan ränteavdrag medges om det finns affärsmässiga motiv. • Kommuninvest arbetar med förhandsbesked beträffande skattemässiga konsekvenser innan allmänt erbjudande om finansiering sker till medlemmarna. • Kommunsektorn säger nej till lagändringen bl.a. då kommuner ej ägnar sig åt skatteplanering och då denna försvårar kommunernas internbanksmodell . • Lagförslaget trädde i kraft den 1 januari 2009.

15. 36

16. 37 Borgen och regress • Omarbetad borgenskonstruktionen utifrån Kommuninvests utveckling. • Borgensförbindelsens omfattning tydliggörs. • Stadgarna tydliggör medlemmarnas ansvar vid inträde och eventuellt utträde. • Medlemmarnas inbördes ansvar tydliggörs (regressavtalet). • Den enskilda kommunens ansvar tydliggörs i årsredovisningen. • Arbetet sker tillsammans med Redovisningsrådet.

17. 38 Förslag till ändrad lydelse i medlemmarnas årsredovisningar gällande borgensåtagandet • I DAG: • Medlemmarna har ett ansvar gentemot Kommuninvests motparter för samtliga bolagets åtaganden (följer av borgensförbindelsen). • Detta borgensåtagandet är begränsat till det belopp som den enskilde medlemmen har lånat hos Kommuninvest. • I MORGON: • Medlemmarna har ett ansvar gentemot Kommuninvests motparter för samtliga bolagets åtaganden (oförändrad lydelse). • Detta borgensåtagande är begränsat till den enskilde medlemmens andel av Kommuninvests samtliga åtaganden. Detta belopp bestäms utifrån medlems insatskapital i förhållande till det totala andelskapitalet.

18. 39 Det egna kapitalets storlek – en jämförelse Eget kapital i % av summa tillgångar i senaste delårsrapport 2008

19. 40 Det egna kapitalets storlek i relation till olika förlustnivåer

20. 41 Fyra vägar för kapitalutökning • Nyemission av aktier • Uppbyggnad av kapitalet med vinstmedel • Sekundärkapitaltillskott såsom exempelvis förlagslån • Ägartillskott