Nationella utvärderingar i den finländska grundskolan – en lägesbeskrivning

1. Nationella utvärderingar i den finländska grundskolan – en lägesbeskrivning Chris Silverström Utbildningsstyrelsen 19.10..2012

2. Utvärderingar i grundskolan • Utbildningsstyrelsen genomför sampelbaserade nationella utvärderingar i olika skolämnen, oftast i årskurs 9.Ibland har också utvärderingar genomförts efter de s.k. etappmålen i de lägre årskurserna. I ämnena modersmål och litteratur samt matematik har utvärderingar genomförts relativt ofta. I övriga ämnen har utvärderingar inte genomförts riktigt lika ofta. • Utvärderingarna genomförs enligt en nationell evalueringsplan, som slås fast av undervisnings- och kulturministeriet, oftast för en femårsperiod. • I Finland finns alltså inga egentliga nationella prov i grundskolan som skulle gälla hela årskullen samtidigt (cirka 60 000 elever).

3. Syftet med de nationella utvärderingarna • De uppgiftsserier som används i de nationella utvärderingarna byggs upp i enlighet med läroplansgrunderna och principerna för det nationella utvärderingssystemet. Fokus ligger på vilka inlärningsresultat vårt utbildningssystem genererar, intei första handpå enskilda elevers resultat. Utvärderingarna är summativa till sin karaktär. • Utbildningsstyrelsens uppdrag är att samla in tillförlitlig information om elevernas inlärningsresultat med hjälp av förhandstestade uppgifter. Informationen används för jämförelser av jämlikheten inom landet (t.ex. regioner, kön, språkgrupper, kommuntyper) och som stöd för det nationella läroplansarbetet och utvecklandet av undervisningen. Tanken är också att kommunerna och skolorna utgående från resultatrapporterna ska kunna utveckla arbetet på lokal nivå. • I alla utvärderingar deltar både finsk- och svenskspråkiga skolor, vilket betyder att uppgifterna och anvisningarna översätts.

4. Nationella utvärderingar av inlärningsresultat 2010-2015 ●Modersmål och litteratur, klass 9, finska och svenska skolor (2010) ● Musik, bildkonst, slöjd, gymnastik, klass 9 (2010) ● Temaområden (2010) ● Matematik, klass 9 (2011) ● Biologi, geografi, fysik och kemi, klass 9 (2011) ● Historia och samhällslära, klass 9 (2011) ● Matematik, klass 9 (longitudinell uppföljning av klass 3 + klass 6) (2012) ● Engelska, franska, tyska, ryska och svenska, klass 9 (2013) ● Hälsokunskap, klass 9 (2013) ● Huslig ekonomi, klass 9 (2014) ● Modersmål och litteratur, klass 9, finska och svenska skolor (2014) ● Matematik, klass 9 (2015)

5. Planeringsgrupp (med specialister på ämnet)professorer/forskare erfarna lärareeventuellt andra aktörer (t.ex. representanter för lärarorganisationer) Utbildningsstyrelsens team som jobbar med utvärderingen projektledare projektsekreterare statistiker Uppgiftskonstruktörererfarna lärare från olika delar av landet och från olika slags skolor Uppgiftskonstruktioninför en nationellutvärdering

6. Centrala faser i ett utvärderingsprojekt • 1. Uppgiftskonstruktion och testning av uppgiftsförslag • 2. Val av skolor för samplet • 3. Insamling av resultat (provuppgifter + enkätsvar) och analys av dessa • 4. Resultatrapport till skolorna och kommunerna • 5. Den nationella rapporten publiceras. • Ofta genomförs ett projekt på 1,5 år. I vissa fall utvärderas flera ämnen samtidigt, t.ex. flera språk inom ramen för samma projekt.

7. Framtida utmaningar i vårt utvärderingssystem • Digitaliseringkundeförsnabbavårarbetsprocessochocksåförändraarbetetmedvårautvärderingsprov i skolorna. • Enkäternabörkunnaanvändaseffektivt. Det ärocksåviktigtattsatsamerpåbakgrundsvariablernaför attfåframvariablersomharsambandmedinlärningsresultaten. • Informationenomresultaten: Hurska vi göra för attresultatenskaanvändasmer? Beslutetomtimfördelningen för grundskolansnyaläroplanär ett braexempelpåattvårtarbeteanvänds för utbildningspolitiskabeslut. • Ocksåprojekt i inlärningsresultaten i ämnensomännuinteharutvärderats: samiska, finska/svenskasomandraspråk, romani, teckenspråk, vissaovanligarefrämmandespråk, livsåskådningskunskap – typiskt för dessaämnenärattfåeleverläserdemochkvantitativametoderärdärförsvårareattanvända

8. Digitalisering av prov • Uppgiftskonstruktionen: Redan nu har vi använt oss av en plattform för att våra externa provkonstruktörer på olika håll i landet ska kunna jobba med sina uppgiftsförslag utan att träffas. • Insamlingen av data: Nu uppgiftshäften och överföring av svar till optiska blanketter. Det här innebär stora satsningar på kopiering, postning av material i rätt antal och avläsning av informationen på de optiska blanketterna hos oss. I skolorna skulle överförandet av svar till optiska blanketter falla bort, liksom också postningen av materialet till oss. • De statistiska analyserna av elevernas svar samt resultat-rapporterna till skolorna och kommunerna skulle bli klara snabbare. Censorerna skulle få materialet snabbare. Projekt-ledaren skulle komma snabbare igång med att skriva sin nationella rapport.

9. Bakgrundsenkäter till elever, lärare + rektorer • I varjeprojektingår en bakgrundsenkättilleleven, en enkättillämneslärarenoch en tillrektorn. Frågoratttaställningtill i alla enkättyper: • Enkätensomfattning • Webbenkät/Optiskablanketter? Problemt.ex. medsvarsprocenten. • Flervalsfrågor (− ev. öppnafrågor?) • Frågorsomalltidingår i alla ämnen, särskiltelevenkäten (behov av lättomformuleringm.m.) • Frågorsomärviktigamedtankepå det ämnesomutvärderas • Vissafrågorställskanskeframförallt för att vi skakunnautredavilkensituationen i skolornaär, andraställs för att de ocksåkangehögakorrelationer i förhållandetillelevernasprovprestationer

10. Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter • Inte väldigt omfattande (två-tre A4-sidor i de flesta projekt), vanligen väldigt många flervalsfrågor. • Optisk blankett som kombineras med svarsblanketten för provuppgifterna för att enkätsvaren ska kunna användas som bakgrundsvariabler på individnivå. • Vissa frågor ingår alltid i alla ämnen: kön, modersmål, ämnesbetyg, planer efter grundskolan, attityder till ämnet, föräldrarnas utbildningsnivå, specialundervisning • En del frågor ingår ofta: innehåll/arbetssätt i undervisningen, stödundervsining, gruppstorlek, läxläsning, valfria kurser • Andra frågor är mer ämnesspecifika, t.ex. i främmande språk är kontakten med språk viktig, i modersmålet är litteraturläsning viktig och i gymnastik kan idrottande på fritiden ha betydelse • Dilemma: Behov av individuell bakgrundsinformation om eleverna, men kort tid att svara på enkäten, eftersom också provuppgifterna besvaras i samband med att eleverna fyller i enkäten och då måste den tid som anslås för provuppgifterna prioriteras. Digitalisering kunde lösa den här problematiken.

11. Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter, forts. Utvecklingsbehov: • De frågorsomalltidingår i alla ämnenkundeanvändas i ännuhögregrad för övergripande, tematiskaanalyser. Tidigarehar vi gjortsådanat.ex. i frågaombetygsvitsorden i förhållandetillresultaten i utvärderingsproven i olikaämnen. Vi harocksåtittatpåattitydernatillolikaämnen. Det härkundeföljasuppytterligare. • Ett annat behov: sambandmellanlärarensenkätsvarochhanseleversenkätsvar/provresultat− harhittillsanväntsbara i någraämnen, främstmatematikochnaturvetenskaper. • Dilemma: Hurhittabakgrundsfaktorersomförklarar de skillnadersom vi hittarmellaneleverna?

12. Elevenkäterna – ett exempel på våra enkäter, forts. • Vilkasambandmellanbakgrundsvariablerocheleversresultathar vi hittat? • Modersmålet svenska: attitydentillämnet (korrelation 0,47−0,63), • Modersmåletfinska: attitydentillämnet (0,31−0,50) • Biologi ochgeografi: attitydentillämnet (0,29−0,45), • Arbetssätt:fysik & kemi & biologi & geografi(över 0,40)–attgöraobservationeromfenomensomgällerämnena – experimentelltarbetssätt; matematik: elevernaförklarar för andrahur de harlöst en uppgift; historia: gemensamundervisningunderlärarensledning; modersmål (svenska): läsningav böckerpåfritiden (0,35), mycketskönlitteratur i modersmålsundervisningen (0,33) • Dessutomsambandmedföräldrarnasutbildningochelevensbetyg i ämnet.

13. Lärar- och rektorsenkäter • Ibland webbenkäter hos oss, men inte alltid. • Inte lika begränsat utrymme som i elevenkäterna. • Rektorn svarar på frågor om allmänna undervisningsarrangemang, t.ex. elevantal, gruppstorlekar, läroplanen, valfria kurser, stödundervisning, samarbete hem-skola, skolbyggnaden, material, kostnader. • Ämneslärarna får ofta frågor om t.ex. lärarbehörighet, utbildning, fortbildning, lärmiljö, uppgifter till eleverna, arbetssätt, läroböcker, betygsättning, läroplanen, uppfattning om faktorer som har betydelse för elevernas inlärning och skolans ledning.