Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register

1. Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register Thomas Wallby BHV-samordnare Uppsala län Doktorand Pediatrisk epidemiologi Inst för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet

2. Innehåll Vad är register? Nationella register och registersystem Kvalitetsregister Regionala BHV-register Nationella sammanställningar av amningsdata Individbaserade amningsdata i regionala register Microdata och makrodata och användbarhet Forskningstillämpning

3. En guldgruva för forskare Svenska folkbokföringen 1686 Sveriges första folkräkning 1749 Statistiska centralbyrån 1858 Personnummer infördes 1947 Administrativa individdataregister som grund för statistiska register Nordiska länderna världsledande

4. Register • Komplett förteckning över objekt i en grupp objekt eller en population • Varje objekt ska ha en unik identitet • För samtliga objekt ska data kunna • uppdateras • utökas med nya variabler

5. Nationella register SCB ansvarar för den officiella statistiken Fyra basregister Befolkningsregistret Aktivitetsregistret Fastighetsregistret Företagsregistret Longitudinell databas LISA

6. Nationella register Socialstyrelsen Medicinska födelseregistret Patientregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret

7. Kvalitetsregister • 89 kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård • Diabetes, mödrahälsovård, hjärtsjukvård • Administreras av SKL • Avsedda att utveckla kvalitén i vården och medge jämförelser över landet • Fn inget nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård

8. Regionala BHV-register BHV-data Örebro Basta Uppsala

9. Nationella sammanställningar Barnhälsovården tillhandahåller idag data för nationella sammanställningar över Allmänna vaccinationsprogrammet för barn Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Amning Data från Uppsala och Örebro län baserar sig på individdata över hela populationen Övriga län rapporterar data baserade på manuellt aggregerade data över barn med journal på BVC

10. Fördelar med individdata En unik identitet Samkörning Utökade analysmöjligheter Longitudinella analyser och jämförelser över tid Förbättrat resursutnyttjande

11. Basta - utveckling 1995 Datamodellering och krav- specifikation 1996 Programkonstruktion 1997 Pilotprojekt - systemutveckling 1998 Systemutveckling - testfas 1999 Systemet i operativ fas 2000 Utveckling av webbaserad Basta- klient

12. Basta • Är en statistik- och informations-databas • Inmatning sker vid källan (BVC) mot central server • via landstingets nätverk • Är kopplat till befolkningsregistret • Central systemadministration • Valideringsövervakad

13. Basta variabler • Kontaktstatistik • mottagning/hembesök • sjuksköterska/läkare • Telefon • föräldragrupper • Vaccinationer • Språk, hörsel, syn • Allergirisk • Amning Remiss/konsultation Barnsjukdomar Långv. hälsoproblem Föräldrars rökning Tillväxt Hem från BB Första barn Tolkbehov EPDS

14. Amning Instruktion: Du ska ta ställning till hur barnet ammades vid de sex nyckelåldrarna: 1:a veckan, 2, 4, 6, 10 och 12 månader. För varje nyckelålder markerar Du en av rutorna "Ammat enbart", "Ammat delvis", "Ej ammat / Slutat amma" eller "Uppgift saknas". Även om barnet slutade amma vid 6 månader ska Du kryssa även under 9 och 12 månader. OBS! att Du ska fylla i amningsuppgifterna även på barn som flyttat in från ett annat län.

15. Amningsdefinition • Enbart ammade - Barn som har fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller • läkemedel (t.ex. AD-vitamin). • Delvis ammade - Barn som förutom bröstmjölk även har fått moders-mjölksersättning, välling eller annan kost. • Ej ammade - Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget eller slutat amma.

16. Amning X X X X X X För varje kolumn (ålder), fyll i hur barnet ammades vid den tidpunkten OBS! Även om barnet slutat amma vid 10 månader ska uppgift fyllas i vid 12 månader.

17. Validitet i Basta Amningsdata i Basta stämmer i hög grad med data i BHV-journalen 95 % Vid 12 månader bättre data i Basta än i journalen 90 %

18. Andel enbart respektive delvis ammade barn efter barnets ålder- Riket, barn födda 2009

19. Amning per län vid 4 resp 6 månader- Barn födda 2009

20. Amning hel+del, Uppsala län

21. Amning hel+del 4 månader

22. Amning hel+del 6 månader

23. Amning hel+del 4 månader

24. Amning hel+del 6 månader

25. Amningsanalyser • I Basta • Amningsdata med god täckning fr 1998 • Kön • Hemgångsdag från BB • Förstabarn • Hembesök • Tillväxt • Direkt tillgängliga

26. Amningsanalyser • Externa datakällor • Sociodemografiska/medicinska data som oberoende eller kontrollvariabler • Data måste köpas och kopplas • Variabler skapas • Tar tid/kostar pengar

27. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county 2009 1) Population och variabler 12 197 ettåringar, f. 1997-2001 i Uppsala län Exkluderade: tvillingar, för tidigt födda Utfallsvariabler amning vid 1 vecka, 6 månader och 12 månader Exponeringsvariabler mors födelseland disponibel inkomst • 1) Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): 1799-1804. Bildkälla: www.alltombarn.se/bebis/1.13439/handlar-amnin...

28. Resultat Varken inkomst eller födelseland påverkade initiering av amning Inkomst determinant för amning vid 6 månader Födelseland påverkade amning vid 12 månader Bildkälla: www.alltombarn.se/bebis/1.13439/handlar-amnin...

29. Amning vid 6 månader

30. Amning vid 6 månader

31. Amning vid 6 månader

32. Amning 12 månader

33. Sammanfattning Mycket individbaserade data i nordiska register Goda möjligheter till samkörning för forskningsändamål Individbaserade populationsdata över amning finns i Örebro och Uppsala minst 10 år Flertal vetenskapliga arbeten publicerade på dessa data

34. Publikationer Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): 1799-1804 Ostlund A, Nordström M, Dykes F, Flacking R. Breastfeeding in preterm and term twins--maternal factors associated with early cessation: a population-based study. J Hum Lact. 2010 Aug;26(3):235-41; quiz 327-9. Epub 2010 Feb 5. Flacking R, Wallin L, Ewald U. Perinatal and socioeconomic determinants of breastfeeding duration in very preterm infants. Acta Paediatr. 2007 Aug;96(8):1126-30. Epub 2007 Jun 18. Flacking R, Hedberg Nyqvist K, Ewald U. Effects of socioeconomic status on breastfeeding duration in mothers of preterm and term infants. Eur J Public Health. 2007;17:579-584 Flacking R, Dykes F, Ewald U. The influence of fathers' socioeconomic status and paternity leave on breastfeeding duration: a population-based cohort study. Scand J Public Health. 2010 Jun;38(4):337-43. Epub 2010 Feb 10.