Mervärdesskatt

1. Mervärdesskatt • En konsumtionsskatt som är EG-rättsligt styrd • De som är skattskyldiga har avdragsrätt • Ger staten • 2007 280 miljarder • 2008 307 miljarder • Kommuner är begränsat skattskyldiga • Har ändå avdragsrätt i kommunkontosystemet • återfår ca 40 miljarder årligen i detta system • Skapat 1991/2005 av konkurrensneutralitetsskäl • Ett motsvarande statligt system finns

2. Kommunkontosystemet • Den moms som inte hör hemma i skattesystemet återfås här • Några avdragsbegränsningar • Stadigvarande bostad • Anskaffning personbil • Representationsbegränsning • Finns (frånsett bostäder) inga regler om uttagsbeskattning • Från årsskiftet införs en konkurrensregel

3. Aktuella kommunala momsfrågor • Vad ryms i begreppet myndighetsutövning • En ny konkurrensregel från årsskiftet 2008 • Momshanteringen i planprocessen • En avtalsrelaterad möjlighet för två parter • Omvänd skattskyldighet för byggtjänster • Aktuellt från 1 juli 2007 samt ändring 1 jan 2008 • Kommunens allmänna platsmark – återställning av gata • Fastighetsmoms • Undvik frivillig skattskyldighet! • Vem ska äga?

4. Omvänd skattskyldighet • Omvänd skattskyldighet innebär att det är köparen och inte säljaren av en byggtjänst som ska redovisa och betala momsen. Samma princip som vid internationell handel • Säljaren utställer faktura utan moms • Köparen redovisar själv utgående moms på fakturans belopp.

5. När ska omvänd skattskyldighet tillämpas? • Två villkor måste vara uppfyllda för att omvänd skattskyldighet ska tillämpas • Försäljningen ska avse byggtjänster • Köparen ska i sin tur sälja byggtjänster

6. Byggtjänst till kommun • Kommuner utgör enskilda subjekt. Med kommun likställs även landsting. • En kommun kan utgöra ett byggföretag om det mer än tillfälligt tillhandahåller byggtjänster. Kommuner ska dock enligt kommunallagen inte bedriva byggverksamhet. • Undantagsvis kan det dock finnas kommuner som räknas som ett byggföretag p.g.a. t.ex. vidarefakturering av byggtjänster till ett kommunalt bolag. • Enligt SKV åligger det kommunen att informera sina leverantörer om sin eventuella status som byggföretag.

7. Momsen i exploateringsprocessen • Uppstår genom • Kommunal rätt/skyldighet att planlägga • Myndighetsutövning • Kräver grundkarta (kommunen verifiera) • Också myndighetsutövning

8. Allmän platsmark • Om planläggning med allmän platsmark • Kommunen skyldig att överta anläggningen • Här uppstår olika möjligheter till frivilliga avtal • Alternativt gatukostnadsutredningar

9. Ej allmän platsmark • Om planläggning utan allmän platsmark • Kommunen ändå möjlighet att vara delägare • Ibland också ansvara för drift- underhåll

10. Övertagande av anläggning • Allmän platsmark är för kommunalt eget behov • Inkluderar gatubelysning och dagvatten platsmark • Momsen avdragsgill vid rätt hantering • Va-anläggningar i övrigt är taxekollektivets betalningsansvar • Momsen ska belasta taxekollektivet -anslutningsavgifter • El-anläggning i övrigt är taxekollektivets betalningsansvar • Momsen ska belasta taxekollektivet -anslutningsavgifter

11. Vilka regelverk måste efterlevas • LOU • Enligt de sakkunniga är LOU tillämpligt • Skatteregler • Momsen avdragsgill i kommunens hand • Kommunalrättsliga • Myndighetsrollen

12. Om LOU efterlevs • I sådant fall är det kommunen som är beställare • Momsen är avdragsgill hos kommunen • Nettokostnaden i övrigt bör avtala bort • Gäller att avtala bort gatukostnadsutredning • Varför inte en frivillig uppgörelse • Exploatören acceptera frivilligt en kommunal debitering

13. Om LOU inte efterlevs • Kommunen och exploatören avtalar om • Exploatören fakturerar kommunen sina kostnader • Kommunen återsöker momsen • Kommunen debiterar nettokostnaden tillbaka • Ett alternativ är att exploatören uttagsbeskattar sig • Kommunen förvärvar/övertar anläggningen • Uttagsmomsen är möjlig att debitera kommunen • Kommunen återsöker momsen • Detta alternativ är bara en nödlösning

14. Livlina • germund.persson@skl.se • olof.moberg@skl.se • agneta.lewerth@skl.se • ronnie.peterson@skl.se