1 / 54

Harry Potters ursprung

Harry Potters ursprung. FD Maria Lassén-Seger. Vad är fantasy?. Vad är skillnaden mellan… fantasy och saga? fantasy och science fiction? fantasy för barn och vuxna? ”seriös” fantasy (”kvalitetsfantasy”) och ren underhållningsfantasy?. Vad är fantasy…forts. Är fantasy eskapism?

vic
Download Presentation

Harry Potters ursprung

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Harry Potters ursprung FD Maria Lassén-Seger

  2. Vad är fantasy? Vad är skillnaden mellan… • fantasy och saga? • fantasy och science fiction? • fantasy för barn och vuxna? • ”seriös” fantasy (”kvalitetsfantasy”) och ren underhållningsfantasy?

  3. Vad är fantasy…forts. • Är fantasy eskapism? • Vilket är fantasyns hemland? ETA Hoffman ”Nussknacker und Mausekönig” (1816) England • Hur lång är fantasy-traditionen? • Är fantasy en genre?

  4. Fantasylitteraturens typiska motiv Fantaseme = motiv typiska (unika) för fantasy • Rummet sluten värld (”high”/”heroic” fantasy) sekundär värld eller mytisk värld öppen värld implicerad värld (”low”/”domestic”/”comic” fantasy

  5. Fantasylitteraturens typiska motiv forts. • Tiden • Magiska/övernaturliga varelser, föremål och händelser Förflyttningen mellan världar eller i tid Magiska varelser, föremål eller händelser i primära världen Det främmande barnet • Småfolksvärldar Fantasy är till sin karaktär allålderslitteratur

  6. Motiv som förekommer i fantasy och i andra genrer • Kampen mellan gott och ont • Sökande efter personer eller föremål

  7. Edit Nesbits ”magiska kod” • Magin förklaras aldrig • Magin är begränsad • Den primära tiden står stilla medan man reser • Man kan inte påverka historiens gång • Vuxna märker inte följder av magin • Barn förstår språket vart än de reser

  8. Fem barn hittar ett troll Five Children and It (1902) • Bokens tid och miljö • Huvudpersonerna • Den magiska medhjälparen • Önskningarna

  9. Bilbo The Hobbit (1937) • Saga eller fantasy? • Bokens tid och rum • Kollektiv eller individuell huvudperson? • Fadersgestalten Gandalf • Kampen mellan gott och ont • Ringens betydelse • Tolkiens inflytande på senare fantasy

  10. Häxan och lejonet The Lion, The Witch and the Wardrobe (1950) • Bokens tid och rum • Landet Narnia • Huvudpersonerna • Kallelse • Aslan • Häxan • Kampen • Bokens intertexter • Berättarrösten

  11. There was a boy called Eustace Clarence Scrubb, and he almost deserved it. His parents called him Eustace Clarence and masters called him Scrubb. I can't tell you how his friends spoke to him, for he had none. He didn't call his Father and Mother "Father" and "Mother," but Harold and Alberta. They were very up-to-date and advanced people. They were vegetarians, non-smokers and teetotalers and wore a special kind of underclothes. In their house There was very little furniture and very few clothes on beds and the windows were always open. Eustace Clarence liked animals, especially beetles, if they were dead and pinned on a card. He liked books if they were books of information and had pictures of grain elevators or of fat foreign children doing exercises in model schools. C.S. Lewis: The Voyage of the Dawntreader (1952)

  12. Mio min Mio (1954) • Huvudpersonen • Miljö • Hjältesagans formel • Berättaren • Riddar Kato • Slutet?

  13. Häxan och lejonet Kollektiv huvudperson Handlingsorienterad Allvetande berättare Cirkulär resa Primärvärlden oviktig Lyckligt slut Absolut ondska Mio min Mio Individuell huvudpers Personorienterad Opålitlig jag-berättare Lineär resa Primärvärlden viktig Öppet slut Relativiserad ondska Jämför…

  14. Diskutera • Vad är skillnaden mellan en saga med manlig protagonist (Aladdin) och kvinnlig protagonist (Askungen) • Håller sig HP-böckerna till det manliga eller kvinnliga sagomönstret? • Kan HP-böckerna läsas som övergångsrit? • Barnlitteraturens grundmönster upprepas i varje HP-bok. Tycker du att Harry blir mognare för varje bok eller är han en statisk figur? • Prins Mio stannar i landet fjärran när hans prövning är över och i den sista Narnia-boken stannar barnen i Narnia. Var tror du J.K. Rowling lämnar sin hjälte i den sista boken? Gruppresentation och diskussion av Harry Potter-artiklarna!

  15. Slutarbetet • 4-5 sidor • deadline om en månad 18.6! • skickas elektroniskt till maria.lassen@abo.fi • välj en relevant bok för analys (rådfråga gärna mig) • läs facklitteraturen!!! Hänvisa och diskutera. • referera inte handlingen utan sträva till att skriva analytiskt • följande moment bör diskuteras: 1) barnlitteraturens särart och begreppet barnlitteratur UTIFRÅN den valda texten 2) den analyserade textens litteraturhistoriska och sociala sammanhang, inkl. hur den avspeglar sin tids syn på barn och barnläsning 3) genretillhörighet 4) barnlitteraturens grundläggande mönster i relation till den analyserade texten 5) personskildring 6) berättarteknik 7) ev. intertexter • ange tydliga referenser och källhänvisningar (minst 3 stycken!) Kontakta mig om du har frågor!

  16. Den nordiska fantasytraditionen Finlandssvensk saga och fantasy • Stark sagotradition (Topelius 1818-1898) • Nonsens, fantasi, absurdism • Konstsagans storhetstid = sagoskval • Tidig fantasy- och nonsenstradition Margit von Willebrand-Hollmérus Filurer i päls (1934) Solveig von Schoulz Nalleresan (1944) • 1945 Tove Jansson (1914-2001)

  17. Den nordiska fantasytraditionen …forts. Muminsviten 1945-1970: Småtrollen och den stora översvämningen (1945) Kometjakten (1946) / Kometen kommer (1968) Trollkarlens hatt (1948) Muminpappans bravader (1950) / Muminpappans memoarer (1968) Farlig midsommar (1954) Trollvinter (1957) Det osynliga barnet (1962) Pappan och havet (1965) Sent i november (1970)

  18. Den nordiska fantasytraditionen…forts. Farlig midsommar(1945) Trollvinter(1957) • ambivalenta texter • genre • idyll? • specifik finlandssvenskt? • illustrationerna

  19. Den nordiska fantasytraditionen…forts. Tove Janssons barnbokssyn: ”Den lömska barnboksförfattaren” (1961) identifikation, självbesatthet, symboler eskapism barnboken som allegori/naivitetens kamouflage

  20. Karaktärsskildring i barnlitteraturen • Kriterier för huvudperson titelperson person som introduceras först person som finns mest med fokaliserande person (genom vilken vi upplever händelserna) person som förändras eller utvecklas mest

  21. Karaktärsskildring… forts. • Den typiska barnbokspersonen barnet, tonåringen det föräldralösa, övergivna barnet trickstern, skälmen, busungen antropomorfa djur levande leksaker övernaturliga väsen föremål

  22. Karaktärsskildring… forts. • Kollektiv huvudperson identifikation/empati komplexitet (E.M. Forster Aspects of the novel, 1927) • Komplexitet platta personer runda personer • Utveckling och dynamik statiska personer dynamiska personer

  23. Karaktärsskildring… forts. • Ytterligare binariteter stängda/öppna litterära personer som paradigm • Litterära personers ontologiska status Mimetisk syn Semiotisk syn

  24. Karaktärsskildring… forts. • Personskildring beskrivning berättarens kommentarer andra personers kommentarer handlingar reaktioner på händelser förhållande till andra personer direkt och indirekt tal inre gestaltning Showing or telling = Gestalta eller berätta

  25. Karaktärsskildring i Harry Potter-böckerna? • Huvudperson? • Typisk barnboksperson? • Kollektiv huvudperson? • Platta, runda, statiska, dynamiska? • Stängda, öppna? • Produkt av sin tid? • Inflytande från Nesbit, Tolkien, Lewis? härmande eller kreativ?

  26. Fantasytraditionen fram till Jones och Pullman Postmodernismens kännetecken • Gränserna mellan hög- och lågkultur kollapsar • Berättelserna är inte linjärt konstruerade och koncists paketerade för att ge illusion av realism • Genrer blandas och parodieras • Läsaren provoceras och gäckas av texten • ”Master narratives” existerar inte längre som norm • Metafiktion

  27. Fantasytraditionen fram till Jones och Pullman Postmodernismens kännetecken • Gränserna mellan hög- och lågkultur kollapsar • Berättelserna är inte linjärt konstruerade och koncists paketerade för att ge illusion av realism • Genrer blandas och parodieras • Läsaren provoceras och gäckas av texten • ”Master narratives” existerar inte längre som norm • Metafiktion Fantasylitteraturen i förändring

  28. Fantasytraditionen fram till Jones och Pullman…forts. Diana Wynne Jones: Det levande slottet / Howl’s Moving Castle (1986) • bokens tid och rum • huvudperson och berättarperspektiv • uppdraget och kampen • flickjaget • slutet

  29. Fantasytraditionen fram till Jones och Pullman… forts. Philip Pullman: Guldkompassen / Northern Lights (1995) / The Golden Compass • bokens tid och rum • huvudperson och berättarperspektiv • uppdraget och kampen • barn och vuxna • slutet • kontroverser

  30. Harry Potter-böckerna två världar enkel huvudperson (”hjälte”) allvetande perspektiv vuxna svart-vita lyckligt slut? Jones och Pullman multipla världar komplexa huvudpersoner (naivt) barnperspektiv vuxna ambivalenta ambivalent slut Rowling vs Jones och Pullman

  31. Berättarperspektiv Verklig författare Implicit författare – Berättare – Narrat – Implicit läsare Verklig läsare Story – Discourse Fabel/intrig – Berättarteknik Vad? Hur?

  32. Berättarperspektiv…forts. • Tredjepersonsberättelse allvetande berättare begränsad allvetande berättare objektiv (dramatisk) berättare introspektiv berättare • Förstapersonsberättare = jag-berättare retrospektiv synvinkel simultan synvinkel

  33. Berättarperspektiv…forts. • Vem talar? (berättarröst) • Vem ser? (synvinkel, fokalisering) Vem talar: distans 1) Extradiegetisk (utomfiktional) berättare 2) Intradiegetisk (inomfiktional) berättare Vem talar: närvaro 3) Homodiegetisk berättare autodiegetisk berättare 4) Heterodiegetisk berättare metadiegetisk berättare

  34. Berättarperspektiv…forts. 1+4 Extradiegetiska-heterodiegetisk = allvetande berättare 1+3 Extradiegetisk-homodiegetisk = retrospektiv berättare 2+4 Intradiegetisk-heterodiegetisk 2+3 Intradiegetisk-homodiegetisk

  35. Berättarperspektiv…forts. Synvinkeln Bokstavlig Överförd Vem ser: fokalisering Nollfokalisering Extern fokalisering Intern fokalisering

  36. Harry Potter, den moderna psykologiska barnromanen och ungdomsboken Maria Gripe: Elvis Karlsson • berättarteknik • barn och vuxna • identitetssökande • döden • barnbok?

  37. Harry Potter, den moderna psykologiska barnromanen och ungdomsboken…forts. Katherine Paterson: Bron till Terabithia / Bridge to Terabithia (1977) • berättarteknik • en bok ”för att tala med barn om döden”? • att vara annorlunda • pojk- och flickskap • barn och vuxna • döden • mognadsprocess

  38. Harry Potter, den moderna psykologiska barnromanen och ungdomsboken…forts. Peter Pohl: Janne, min vän (1985) • genre • tid och rum • berättarteknik • personskildring • ”förklädd flicka”-motivet • slutet

  39. Harry Potter, den moderna psykologiska barnromanen och ungdomsboken…forts. Melvin Burgess: Vild och vacker / Lady: My Life as a Bitch (2001) • genre • tid och rum • berättarteknik • personskildring • barn och vuxna • metamorfosen • kontrovers? subversiv? • slutet

  40. Harry Potter, den moderna psykologiska barnromanen och ungdomsboken…forts. J. K. Rowling: Harry Potter-böckerna • tid och rum • huvudperson och karaktärisering • berättarperspektiv • barn och vuxna • socialt och politiskt budskap, kontroverser? • marknadsföring • läsare och tilltal

  41. Litterär kompetens är att… • placera böckerna i relevanta sociala, kulturella och litterära sammanhang • känna igen litterära konventioner, t.ex. fiktionalitet och de litterära personernas ontologiska status • känna igen genrekonventioner • förstå temporalitet och kausalitet som berättelsens oumbärliga komponenter • skilja mellan fabeln/intrigen (vad som berättas) och berättartekniken (hur det berättas) • förstå bildspråk, ironi och andra avancerade sätt att använda språket • kunna identifiera intertextuella sammanhang

More Related