1 / 15

Infektionssjukdomar hos människan

Infektionssjukdomar hos människan. Sofia Ygberg, läk KS Solna, forskare Inst för Kvinnor och Barns Hälsa KI. DISPOSITION (idag och imorgon). INTRODUKTION & ALLMÄNBILDNING VARFÖR BLIR VI SJUKA? VACCINATIONSPROGRAMMET DIAGNOSTIK (INTERAKTIV DEL!) HIV HEPATIT MÄSSLING MALARIA TBC

vic
Download Presentation

Infektionssjukdomar hos människan

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Infektionssjukdomar hos människan Sofia Ygberg, läk KS Solna, forskare Inst för Kvinnor och Barns Hälsa KI

  2. DISPOSITION (idag och imorgon) INTRODUKTION & ALLMÄNBILDNING VARFÖR BLIR VI SJUKA? VACCINATIONSPROGRAMMET DIAGNOSTIK (INTERAKTIV DEL!) HIV HEPATIT MÄSSLING MALARIA TBC PNEUMOKOCKER MRSA H1NI SMITTSKYDDSLAGEN QUIZ (I MÅN AV TID)

  3. INTRODUKTION & ALLMÄNBILDNING

  4. Mikrobernas framväxt • Van Leeuwenhoek beskrev bakterier för första gången 1674. Använde ett egentillverkat mikroskop. • Edward Jenner upptäckte 1796 att en mjölkerska som hade haft kokoppor var immun mot smittkoppor. • John Snow (1813-1858). Sägs vara grundare av epidemiologin. Arbetade med att spåra kolerautbrott i London 1854. • Louis Pasteur (1822-1895). Jäsning orsakas av mikroorganismer ( tvärtemot den då rådande spontanteorin). Isolering av flera vanliga bakterier. Vaccin mot mjältbrand, svinkoppor, rabies.

  5. Kochs (1843-1910) Postulat • Organismen måste finnas i alla sjuka patienter men inte i några friska. • Måste kunna isoleras och växa i kultur. • Infekteras en frisk individ med organismen måste den infekterade bli sjuk. • Man måste kunna isolera samma organism från den nyss infekterade värden. • Dimitrij Ivanovski isolerade 1892 tobaksmosaiksviruset. De var också detta virus man såg i elektronmikroskop 1931, och sedan lyckades kristallisera 1955.

  6. Pandemier • Digerdöden 1300-talet - bakterieinfektion orsakad av Yersinia pestis - decimerade Sveriges befolkning med 1/3; spreds via loppor från råttor • Smittkoppor - Pox virus - under 1700-talet orsakade smittkoppor 10% av dödsfallen bland vuxna och 30% hos barn • ”Spanska sjukan” 1918-1919 - Influenza A virus - 21 milj människor dog total, 35 000 i Sverige • HIV - 33 miljoner smittade; 30 miljoner dödsfall hittills

  7. VARFÖR BLIR VI SJUKA? • Infektiösa agens • Värden; förmåga att förhindra och tillfriskna • Vävnaden; förmåga att reparera skador • Vävnadstropism

  8. Infektiösa agens • BAKTERIER • VIRUS • PARASITER • PRIONER • SVAMPAR

  9. BAKTERIER • Encelliga utan cellkärna. De flesta kan växa självständigt. Förökar sig genom delning. Växer i konkurrens med andra bakterier. • Beskrivs klassiskt utifrån form, förmåga att växa i avsaknad/närvaro av syre, samt cellväggsstruktur (Gram 1883-1885). Kan klassificeras närmre utifrån bla. biotypning och serotypning. • Ytter om detta finns ett flertal nyare metoder som bygger på molekylärbiologiska principer. Dessa används främst inom epidemiologi och smittspårning.

  10. Bakteriens cellvägg och Gramfärgning • Anledningen till att bakterierna tar åt sig färg på detta sätt är att de har en skillnad i • uppbyggnaden av sina cellväggar. • Gram positiva bakterier har en tjock cellvägg som innehåller teikonsyra. • Gramnegativa bakterier har ett andra cellmembran med LPS utanför peptidoglykanen. • Den G- lipidrika cellväggen, gör att den violetta färgen tappas vid sköljning med alkohol. • Den G+ cellväggen är lipid fattig, och tätnar snarast av alkohol, och färgen stannar • För att se de G- i ljusmikroskop kontrastfärgar man med Safranin.

  11. Ytterligare karakteristika • Storlek 1-2 mikrometer • Isolatets lokalisation (urin, blod, sår, feces…) • Form • Vad kan det röra sig om för infektion, och är detta normalt eller onormalt ?

  12. Vanliga patogener • GRAM POSITIVA KOCKER: Stafylokocker, Streptokocker • GRAM POSITIVA STAVAR: Mycobakterier, Bacillus, Listeria, Clostridier • GRAM NEGATIVA KOCKER: Meningokocker, Gonokocker, Moraxella • GRAMNEGATIVA STAVAR: E. coli, Enterobacter, HI, Legionella, Campylobakter, Shigella, Salmonella • SPIROKETER: Treponema, Borrelia • Resten: Mycoplasma, Chlamydia

  13. Bakteriella virulensfaktorer • måste vidhäfta cellväggen • förstör omgivande vävnad genom • sekretion av enzymer (lipaser, proteaser) • utsöndrar toxiner • enterotoxin (kolera) • neurotoxin (Cl botulinum) • endotoxin; lipopolysaccarid i G- cellväggen, orsakar feber, inflammation och chock • strategier för att undvika immunsystemet, tex kapsel runt membranet, protein som hindrar bindning till komplement • intracellulär tillväxt

  14. Behandling • Symtomatisk • Antibiotika -riktade mot cellväggen: penicillin, cephalosporin, karbapenemer -stör proteinsyntesen:tetracycliner, aminoglykosider, kloramphenicol, linezolid - stör cellmembranet: PolymyxinB - stör nukleinsyrasyntes: kinoloner, metronidazol, rifampicin - stör bakteriens ämnesomsättning: trimetoprim, sulfonamid

More Related