1 / 57

FÖREBYGGANDE ARBETE

FÖREBYGGANDE ARBETE. Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad ulf.ljungberg@malmo.se. Vad ska vi förebygga?. Kriminalitet? Tonårsgraviditeter? Asocialitet? Skolmisslyckanden? Missbruk? Våld? Psykisk ohälsa? Fetma? Kanske ALLTIHOP ?. LUGN!.

waylon
Download Presentation

FÖREBYGGANDE ARBETE

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. FÖREBYGGANDE ARBETE Ulf Ljungberg Folkhälsoenheten, Malmö stad ulf.ljungberg@malmo.se

  2. Vad ska vi förebygga? • Kriminalitet? • Tonårsgraviditeter? • Asocialitet? • Skolmisslyckanden? • Missbruk? • Våld? • Psykisk ohälsa? • Fetma? • Kanske ALLTIHOP?

  3. LUGN! • Det finns en teori som behandlar hur vi fattar livsstilsval • Teorin om risk- och skyddsfaktorer

  4. Vad är risk- och skyddsfaktorer? • Attityder, förmågor, föreställningar, beteenden eller situationer som bedöms påverka uppkomsten av problem.

  5. Exempel på skyddande faktorer En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

  6. Exempel på riskfaktorer En grund för att växa, Knut Sundell & Martin Forster samt Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens, Birgitta Kimber

  7. Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9Stockholms län 2002 Sundell 2003

  8. Kombinationen av tre riskfaktorer % som har provat narkotika Sundell 2004

  9. RISKFAKTORER Hawkins, Catalano et al, 2002

  10. Risk- och skyddsfaktorer i familjen Tonårsgraviditet Risk- och skyddsfaktorer i kamratgruppen Bristandeskolanpassning Risk- och skyddsfaktorer i skolan Individuella risk- och skyddsfaktorer Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer i närmiljön Psykisk ohälsa Risk- och skyddsfaktorer i nationen Kriminalitet RISK- OCH SKYDDSFAKTORER STARKASTINDIVIDUELLARISKFAKTORER: - Impulsiviet- Svårigheter att reglera och hantera känslor- Svårigheter att skapa och bibehålla goda relationer med jämnåriga och vuxna Brounstein et al, 2001 Greenberg , 2007

  11. Traditionell ANT-undervisning • Har liten eller ingen effekt på ungas beteenden • Undantag 1: Majoritetsmissförstånd 12-13 • Undantag 2: Harm Reduction • Effekten kan till och med vara den motsatta Bremberg 2001

  12. Samband – nikotin och annat... • Näst intill alla alkoholister är rökare. • Nikotintillförsel ökar alkoholintaget. • Nikotin ökar känsligheten i hjärnans belöningssystem. • Nikotin försämrar impulskontrollen.

  13. HAR PROVAT NARKOTIKAPROCENTUELL FÖRDELNING EFTER RÖKNING 18-ÅRINGARLUND 2001 R Ö K E R C I G A R E T T E R

  14. Åk 9, varit berusad, 2006 Ja Ej svar

  15. Åk 9 pojkar, 2006Hur många gånger har du använt narkotika det senaste halvåret Malmöelevers levnads- och drogvanor 2006

  16. Mirakelmetoden- finns den?

  17. Den heter Tillgångsbegränsning

  18. Tillgångsbegränsning Pris 10 Monopol 8 Åldersgränser 8 Polis 5 Serverings-utbildning 5 Efterfrågebegränsning Folkhälsoarbete 4 Sjukvård (info) 3 Socialtjänst (info) 2 Skolinformation 2 Massmedie-kampanjer 2*Sven Andreasson Kostnadseffektivitetalkoholprevention*

  19. FÖRÄLDRARS BJUDVANOR OCH UNGDOMARS ALKOHOLKONSUMTION 18-ÅRINGARLUND 2001

  20. 3-årsperiod 5/6 1/3 Provarnarko- tika 1/6 75 %Slutardirekt,provar bara Efter 3 år harnästan allaungdomar i denna grupp slutat. ----------- Vid dagligt bruk upp till 50% av denna grupp kvar i tungt missbruk. Alla ungdomar 2/3 ProvarINTEnarko-tika Ca 2% av alla ungdomar kvar i tungt missbruk. FD Thomas Lundqvist, LU

  21. Tiden läker inte alla sår Tidiga Vuxen Barndom skolår Ungdomsår ålder Svagt socialt nätv. Kriminalitet Alkohol/droger Låg utbildning Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Psykisk ohälsa Tidig död Kriminalitet Alkohol/droger Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Skolk Tidig sexuell debut Låg skolmotivation Beteendeproblem Familjeproblem Kamratproblem Beteendeproblem Familjeproblem Sundell 2005

  22. Förebyggande insatser • Stärka skyddsfaktorerna runt barn och ungdomar • Minska antalet riskfaktorer

  23. Viktiga utgångspunkter • Går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. • Kunskapsbaserade metoderökar chansen att lyckas. • Skolan – en pusselbit bland flera.

  24. Vad menar vi med kunskaps-baserade metoder ? • Teoribaserade • Utvärderade i studier med interventions- och kontrollgrupp • Studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter • Anpassade till svenska förhållanden

  25. Effektiva metoder/program • Teori om risk- och skyddsfaktorer • Träningsmoment (t.ex. rollspel, hemövningar) • Utbildning till dem som leder programmen • Medel som säkerställer kvalitén, t.ex. en manual

  26. Fyra hörnstenar • Föräldrar • I klassrummet • Elevhälsan • Fritiden

  27. Hörnsten 1 - Föräldrar • Samarbete mellan skola och föräldrar • Föräldrastödsprogram

  28. Hörnsten 1 – FöräldrarSamarbete mellan skola och föräldrar • Stärker skolklimatet och barnens studieprestationer

  29. Hörnsten 1 – FöräldrarFöräldrastödsprogram • Värme och ramar • Samspel och kommunikation • Gränssättning kring alkohol och droger

  30. Hörnsten 2 - I klassrummet • Lärarens ledarskap • Socialt och emotionellt lärande • Skolnärvaro • Arbete mot mobbning

  31. Hörnsten 2 – I klassrummetSocialt och emotionellt lärande • Känslohantering • Problemlösning • Samarbete • Vänskap och relationer Payton J, Wardlaw D, Graczyk P, Bloodworth M, Tompsett C, Weissberg R. Promoting social and emotional learing: guidelines for educators. Journal of School Health 2000;70: s. 179-185.

  32. Hörnsten 2 – I klassrummetSe skolk som en larmsignal ”När barnen faller ut från skolan, är vägen kort till äldre, antisociala och kriminella vänner.” Citat av David P. Farrington, kriminolog på Cambridge University

  33. Hörnsten 2 – I klassrummetInsatser mot mobbning • Förebyggande arbete • Likabehandlingsplaner

  34. Hörnsten 3 - Elevhälsan • Hälsa och lärande går hand i hand • Motiverande samtal (MI)

  35. Hörnsten 4 - Fritiden • Fritidsaktiviteter med struktur där barn och ungdomar får utveckla ett intresse tillsammans med trygga kompisar

  36. Ex. förebyggande program

  37. En förebyggande policy i skolan • Främja • Förebygga • Upptäcka • Åtgärda • Följa upp

  38. POLICYN KAN BETRAKTAS SOM ETT UPPDRAG UPPFÖLJNING REVIDERING

  39. EN POLICY BÖR HA: • Tydlig struktur • Tydliga mål / visioner • Tydligt mandat - tyngd EN HANDLINGSPLAN BÖR HA: • Tydlig struktur • Tydlig koppling till policyn • Tydlig ansvarsfördelning och tidsram • Uppnåbara, mätbara mål

  40. PERSONAL MENTOR SKOLLEDNING ELEVHÄLSA • ELEVEN ÄR MINDERÅRIG OCH PÅVERKAD • Eleven kontaktas • Vårdnadshavaren kontaktas för att hämta eleven • Kontaktar social- tjänsten • Upprättar åtgärds- program Informeraskolledningen Personal upptäcker att elev är drogpåverkadi skolan • ELEVEN ÄR MYNDIG OCH PÅVERKAD • Skolledningen kontaktar polisen • Upprättar åtgärds- program • ELEVEN ÄR MINDERÅRIG • Vårdnadshavaren informeras • Upprättar åtgärds- program Informeraelevens mentor Informeraskolledning och elevhälsa Personal misstänker att elev missbrukar • ELEVEN ÄR MYNDIG • Vårdnadshavaren informeras om eleven gett samtycke • Upprättar åtgärds- program Informeraelevens mentor Informeraelevhälsan • Samtal med eleven Personal hyser allmän oro för elev

  41. Availability of drugs Poverty Social change Peer culture Occupation Cultural norms Policies Genetic disposition Victim of child abuse Personality disorders Family disruption and dependence problems Poor performance at school Social deprivation Depression and suicidal behaviour Riscfactors Environmental Individual WHO 2004

  42. Economic situation Situational control Social support Social integration Positive life events Good coping skills Self-efficacy Risk perception Optimism Health-related behaviour Ability to resist social pressure General health behaviour Protectivefactors Environmental Individual WHO 2004

  43. Öka antalet skyddsfaktorer och motverka antalet riskfaktorer Rikta mot alla former av drogbruk Lokal anpassning Målgruppsanpassning Stöd föräldrarna Tidiga insatser mot riksfaktorer Träna sociala och emotionella förmågor Fokusera särskilt på övergångsfaser Många inblandade aktörer på flera nivåer Använd många arenor Långvariga insatser Gott skolklimat Interaktiva metoder Good prevention NIDA, NIH, USA (2003)

  44. Vad kännetecknar effektiva preventionsprogram • Inget program handlade bara om ANT • Tränar sociala förmågor etc • Tillfällen för övning och rollspel • Involverade flera än barnet • Strukturerade (steg-för-steg) • Matchning • Omfattar existerande nätverk • Hela programmet implementeras • Utbildning av utbildare Samsha, 2002

More Related