Presentation brukarundersökning 2013

1. Presentation brukarundersökning 2013 Social resursförvaltning 8 oktober 2013 Camilla Sagerström/Susanna Norrby

2. Förändringar i årets undersökning • Två av de tre frågor som NKI/Helheten beräknades på 2011 har utgått i årets enkät. • Årets NKI/Helheten beräknas enbart på en fråga. Det är inte längre ett index som redovisas, därför används enbart begreppet Helheten. Helheten beräknas därför annorlunda i år, vilket kan påverka utfallet på frågan. • En bakgrundsfråga har utgått: Hur länge har du bott i Sverige? • Ett nytt verksamhetsområde har tillkommit: Integration och funktionsstöd. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

3. Bakgrund och metod • På majoriteten av frågorna får brukarna bedöma frågan utifrån en tiogradig skala enligt nedan. • Skalsteg 8-10 redovisas med grön färg i stapeldiagrammen, skalsteg 5-7 redovisas med grå färg och skalsteg 1-4 redovisas med röd färg i stapeldiagrammen. • ”Ingen åsikt” finns också med som svarsalternativ i enkäten och redovisas i procent bredvid stapeldiagrammen. • Ibland har brukarna inte besvarat frågan alls. Detta redovisas som ”Ej svar” i procent bredvid stapeldiagrammen. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

4. Resultat brukarenkät Deltagande: Svarsfrekvens 45 % 65 % 60 % 57 % Antal svarande 1327 1309 1351 Mer och fler nöjda brukare: NKI 77 77 80 82* andel nöjda brukare 72 % 74 % 77 % 79 % Förbättrad situation: 74 % 73 % 74 % 75 % * Helheten 2008 2009 2011 2013

5. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Svarsfrekvens – verksamhetsområden & enheter Svarsfrekvensen för Social resursförvaltning totalt är fortsatt hög, men den är något lägre i år än 2011 (60 %). Svarsfrekvensen för SFI har ökat med en procentenhet. För Behandlingsenheten och Mini-Maria har svarsfrekvens ökat markant. Svarsfrekvensen för BO har minskat markant från 60 % till 48 %. Samtliga enheter utom Ungdoms- och familje-boende har en lägre svars-frekvens än 2011. IFS har en mycket hög svarsfrekvens. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

6. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Svarsfrekvens - samtliga 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

7. Förändring helheten (f.d. NKI) - enheter Nöjdheten (Helheten) för Social resursförvaltning totalt är högre än 2011. Hur stor inverkan förändringen av frågan som utgör Helheten har, är svårt att säga. Om man ser till andelen nöjda i procent på frågan (stapeldiagram), har andelen nöjda brukare ökat från 77% till 79 %. Överlag är förändringen sedan 2011 liten vad gäller nöjdheten totalt bland verksamhets-områden och enheter. De enheter som sticker ut är Långsiktigt boende där nöjdheten ökat mest på Helheten och Akutboende där nöjdheten sjunkit mest. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

8. Kvalitetsfaktorernas förändring på totalnivå Precis som tidigare är kvinnor genomgående mer nöjda än män, liksom brukare mellan 19-24 år, brukare med en eller två föräldrar födda i Sverige och brukare som har svenska som huvudspråk hemma. Brukare som har kontakt med verksamheten 5-9 gånger senaste året och fler än 10 gånger är mer nöjda. De med daglig kontakt är genomgående mindre nöjda. Fortsatt genomgående höga indextal. Förändringarna jämfört med 2011 är små, men flertalet kvalitetsfaktorer har något lägre indextal. Då kvalitetsfaktorerna Förtroende och Delaktighet är av speciellt intresse för Social resursförvaltning, kommenteras de nedan: Båda kvalitetsfaktorerna Förtroende och Delaktighet har ett något lägre index i år. Den grupp där både förtroendet och känslan av delaktighet minskat mest är bland brukare som har ett annat huvudspråk än svenska hemma. Förtroendet har minskat i större utsträckning bland brukare i åldern 65-85 år. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

9. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Hur stor andel upplever förbättring? - Totalt ”Hur har din situation ändrats i och med kontakten med oss?” 75 % Den andel som upplever att situationen har förbättrats i och med kontakten med verksam-heten ligger i stort sett på samma nivå som 2011. Andelen som upplever en förbättring har ökat med en procentenhet. 74 % 73 % 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

10. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Hur stor andel upplever förbättring? – Verksamhetsomr. ”Hur har din situation ändrats i och med kontakten med oss?” 80 % Känslan av upplevd förbättring är högre i kontakten med SFI än med BO och IFS. 68 % 69 % 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

11. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Kränkande behandling Totalt, n=1351 85 % svarar nej på frågan om man har blivit behandlad/bemött på ett sätt så man har känt sig kränkt av personalen. Det är en något lägre andel än 2011 (87 %). 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

12. SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013 Samband kränkande behandling Bas: De som har känt sig kränkt av personalen, n=163 Bland de som någon gång/flera gånger känt sig kränkt av personalen, har behandlingen/bemötandet i större utsträckning haft samband med Kön eller Etnisk tillhörighet. Andelen som känt sig kränkt p.g.a. av Kön och Etnisk tillhörighet har ökat sedan 2011. 6 % (2011) 14 % (2011) 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

13. Prioriteringsplanen - så här läser ni den I denna kolumn visas de frågor som är inkluderade i undersökningen. Den övre delen visar de frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Den nedre delen visar enhetens/undergruppens styrkor. Här anges andelen nöjda på Helheten (skalsteg 8-10 på helhetsomdömet) för enheten/undergruppen. Om ni vill jämföra ert resultat med andra, är det detta värde ni använder. Högst upp finns de frågor som bör prioriteras eftersom de har stor påverkan på brukarnas nöjdhet och det är här enheten/undergruppen har störst förbättringspotential. Här ser man frågornas effekt på totalnöjdheten. Här anges andelen nöjdapå respektive fråga. Det är de gröna staplarna i graferna (skalsteg 8-10). Längst ned i denna kolumn finns enhetens/ undergruppens relativa styrkor. Behåll dem! Om minst 20 procent av brukarna är missnöjd med en fråga visas en röd symbol och andelen missnöjda. Vid högt missnöje rekommenderar vi att ni överväger insatser för att minska missnöjet. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

14. Prioriteringsplanen -så här läser ni den • Prioriteringsplanen visar snabbaste och enklaste vägen till ännu fler nöjda brukare • Analysen görs på frågenivå och alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på enhetens/undergruppens helhetsbedömning (Helheten, fd NKI). • Era prioriterade förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Genom att prioritera insatser riktade mot dessa frågor får ni bäst effekt på brukarnas totala nöjdhet. Om ni väljer att istället prioritera frågor som står längre ner på listan kommer ni att behöva anstränga er mer för att nå samma effekt. • Längst ner finns era relativa styrkor. Behåll dem! • Oavsett hur hög andel nöjda brukare en enhet/undergrupp har, så finns det alltid något överst att arbeta med. Alla har styrkor och alla har utvecklingsmöjligheter. • För att få fler nöjda brukare är det viktigt att förändra. Är det svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan? Titta då efter... • strategiska fokusområden • frågor som hänger ihop i ett sammanhang • omfattande missnöje (röda symboler) • snabb effekt eller enkelt att åtgärda • Arbeta med en eller flera frågor, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013

15. Prioriteringsplanen - bakgrund och uppbyggnad • Prioriteringsplanen är ScandInfos analys av vad ni bör prioritera för att öka andelen nöjda brukare. Analysen görs på frågenivå för respektive resultatenhet och undergrupp. • Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet/undergrupp till en annan, eftersom förutsättningarna ser olika ut. • Varje prioriteringsplan är en sammanvägning av fyra aspekter: • Prestation: andelen nöjda (andelen som svarar 8-10) på frågan om helheten (helhetsbedömningen) i enkäten. Beroende på vilken nivå en enhet/undergrupp utgår från har insatser i olika frågor olika effekt på helhetsbedömningen. • Förbättringspotential: vi tar hänsyn till hur mycket resultatet kan förbättras på varje enskild fråga genom att jämföra med alla andra enheter/undergrupper, för att se vilken nivå som är möjlig att nå. • Viktighet: handlar om hur stor påverkan den enskilda frågan har på helhetsomdömet (en sambandsanalys mellan varje enskild fråga och helhetsomdömet). Ett starkare samband medför att en fråga blir viktigare att prioritera. • Relevans: vi tar hänsyn till hur många som svarar på varje enskild fråga. Om många väljer att inte bedöma en fråga/egenskap innebär det att frågan är mindre viktig och bör då prioriteras i lägre utsträckning. 15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 2013