1 / 25

Ätstörningar

Ätstörningar. Ett informationsmaterial om kliniska riktlinjer för utredning och behandling. För de flesta av oss blir förhållandet till mat sällan hälsoproblem Men för vissa personer blir det annorlunda…. Definition.

Anita
Download Presentation

Ätstörningar

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Ätstörningar Ett informationsmaterial om kliniska riktlinjer för utredning och behandling

  2. För de flesta av oss blir förhållandet till mat sällan hälsoproblem Men för vissa personer blir det annorlunda…

  3. Definition Med ätstörningar avses en ihållande störning i ätbeteende eller viktkontrollerande beteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen ska inte vara sekundär till någon känd allmänmedicinsk åkomma (t.ex. hypotalamisk tumör) eller någon annan psykiatrisk störning (t.ex ångestsyndrom) Fairburn & Walsh, 2002

  4. Vad kännetecknar ätstörningar? • Gemensamt för ätstörningar är att självkänslan är överdrivet påverkad av kroppens vikt och form. • Ett stört förhållande till den egna kroppen med ett stort kroppsmissnöje och en stark rädsla för att gå upp i vikt. • Kontroll på kroppen för att kompensera låg självkänsla

  5. Vilka är ätstörningsdiagnoserna? • Anorexia nervosa • Bulimia nervosa • Ätstörning utan närmare specifikation

  6. Diagnostiska kriterier DSM IVAnorexia nervosa • Undervikt, 85 % av normalvikt • Viktfobi • Störd kroppsuppfattning. Självkänslan överdrivet påverkad av kroppens vikt eller förnekar allvaret med den låga vikten. • Utebliven mens (ej P-piller • Typ: enbart svält eller med hetsätningar och kräkningar

  7. Bulimia nervosa • Återkommande hetsätningar: 1) en avgränsad tidsperiod äts en onormalt stor matmängd • 2) kontrollförlust • Olämpligt kompensations-beteende, kräkningar, fasta. • Hetsätning och kompensationsbeteende förekommer i snitt 2 ggr/vecka i minst 3 mån. • Självkänslan överdrivet påverkad av kroppens vikt och form. • Typ: med eller utan kräkningar.

  8. Ätstörning UNS • Anorexi, men regelbunden mens. • Anorexi, men normalvikt. • Bulimi, men hetsätningarna inte lika ofta. • Normalvikt, men olämpligt kompensationsbeteende. • Tuggar och spottar ut maten

  9. Hetstätningsstörning • UNS typ 6, • Hetsätning 2 dagar/vecka i 6 mån • Minst 3 kännetecken: • Äter snabbare än normalt • Äter tills en obehaglig mättnadskänsla uppnås • Äter stora mängder utan att hunger. • Äter ensam pga skam • Känner sig äcklad, nedstämd. • Ingen kompensation

  10. Incidens • AN  10-40 nya fall / 100 000 unga kvinnor (12-25 år) och år (osäkert) • BN  5-65 nya fall / 100 000 unga kvinnor (12-25 år) och år (mycket osäkert) • Ätstörning UNS / Hetsätningsstörning – studier saknas • Många metodologiska problem med befintliga studier

  11. Förekomst och riskfaktorer • Debutålder: 12-18 år. • Kultur: Vanligast i västvärlden • Riskgrupper: Elitidrottare, diabetiker • Riskfaktorer: Kön, ålder, bantning.

  12. Tidiga tecken • Ändrade matvanor • Viktfixering • Överaktivitet • Rödsprängda ögon, • Munsår, halskatarr • Sömnproblem • Yrsel • Huvudvärk • Oregelbunden mens

  13. Avmagring Kalla händer och fötter Torr och sprucken hud Perifer cyanos Tunt hår Bradykardi Perifera ödem Skavsår Lanugobehåring Svullna spottkörtlar Minskad muskelkraft Magsmärtor, uppkördhet,förstoppning Försenad längdtillväxt Tand- tandköttskador Försenad pubertetsutveckling Symtom vid anorexi

  14. Viktfobi Kompensatoriska beteenden Stark önskan att gå ned i vikt Extrem upptagenhet av vikt- och kroppsform Självkänslan starkt kopplad till kropp och vikt Episoder av hetsätning samt upplevelse av kontrollförlust Negativ självbild Gemensamma symtom

  15. Normalvikt-undervikt-övervikt Normal mens-oregelb-amenorré Svullna spottkörtlar Skavsår på handrygg Munsår Muskelsvaghet Svullnad Frätskador på tänderna Buksmärtor, uppkördhet, gasbildn. Försämrad tarmperistaltik Lågt kalium Symtom vid Bulimia nervosa

  16. Riskfaktorer för sämre prognos • Hög insjuknandeålder • Extrem viktförlust vid anorexi • Störda familjerelationer • Anorektiska och bulimiska symtom samtidigt • Lång slutenvårdsbehandling • Psykiatrisk samsjuklighet • Lång tid mellan insjuknande och behandlings-start vid anorexi

  17. En känslig person En möjlig väg mot ätstörningar… Personlighet En mottaglig individ Ärftliga faktorer Tidiga erfarenheter Familj Att vara kvinna Kamrater Skola Låg självkänsla En besvärlig situation, utlösande faktor Separation, kränkande kommentar, ny miljö Det kulturella budskapet Smal= vacker, beundrad, någon ”Utvägen” Anorexi, bulimi Onda cirklar som upprätthålls av biologiska, sociala och psykologiska mekanismer Stress Bantning Fixering vid mat och vikt

  18. Predisponerande faktorer Familj och uppväxt Sociokultur Biogenetik Bantning Utlösande faktorer ”Viktfobi” - kontrollbehov Vidmakthållande faktorer Svält Hetsätning Bantning Kräkning Multifaktoriell orsaksmodell

  19. Psykiatrisk samsjuklighet/eller annan diagnos • Depression • Social fobi • Generaliserad ångest • Tvångssyndrom • Missbruk • Schizofreni • PTSD • Neuropsykiatriska syndrom • Personlighetsstörningar

  20. Kroppslig samsjuklighet/eller annan diagnos • Endokrinasjukdomar • Hyperthyreos • Binjurebarkinsufficiens (Addison) • Hypofysinsufficiens • Diabetes mellitus • Tarmsjukdomar • Celiaki • Morbus Crohn • Ulcerös kolit • Tumörsjukdomar • Långvariga infektioner

  21. Primärnivå • Primärvård, skolhälsovård, ungdomsmottagning • Här behandlas lindriga och okomplicerade ätstörningar • utan medicinska komplikationer • Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd, matdagböcker, självhjälpsmanualer, dietiststöd, på ungdomsmott. påbörjas psykoterapeutisk behandling • Patienten remitteras vidare om viktnedgången fortsätter trots insatt behandling

  22. Öppenvård • Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, specialiserad ätstörningsenhet • Här behandlas majoriteten av alla patienter med ätstörningar, även patienter med måttliga medicinska komplikationer • Behandling: somatiska kontroller, råd och stöd, matdagböcker, självhjälps-manualer, matstödsgrupper, farmakologisk behandling, psykoterapeutisk behandling, dietiststöd, sjukgymnastik

  23. Slutenvård • Barn o ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, Specialiserad ätstörnings klinik • Här behandlas patienter med svåra svälttillstånd och med allvarliga medicinska komplikationer som tidigare inte förbättrats i öppenvård. (även bulimiska patienter kan i undantagsfall behöva slutenvård) Slutenvårdsindikationer: BMI<14, puls<45, blodtryck<90/60, allvarliga elektrolyt-rubbningar, temp<35,5 Barn med snabb viktnedgång och total matvägran Patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som ej är samarbetsvilliga (LPT)

  24. Vad säger forskningen om behandling för anorexia nervosa? • Familjeterapi är bättre än individualterapi för unga nyinsjuknade anorexipatienter (Russell o Eisler) • Individualterapi bättre än familjeterapi för äldre patienter med längre sjukdomshistoria • Antidepressiv medicin(fluoxetin) har inte effekt på själva ätstörningen (Garner o Walsh) • All anorexi-behandling måste prioritera viktrestitution, psykoterapi skall alltid erbjudas i kombination med medicinsk omvårdnad och viktstöd

  25. Vad säger forskningen om behandling för bulimia nervosa? • KBT är den i dagsläget bästa terapiformen (Fairburn) • Antidepressiv medicin har effekt på bulimiska symtom men är inte lika effektiv som KBT (Goldstein) • Kombinationen antidepressiv medicin och KBT har i enstaka studier visat bättre effekt än enbart KBT • Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda behandlingsform • Interpersonell terapi (IPT) har i några studier visat lika god effekt som KBT men det tar längre tid att uppnå

More Related