1984 Storebror Stalin och lillebror Putin

1. är en roman av den brittiske författaren och journalisten George Orwell, som skrevs 1948 och publicerades den 8 juni 1949. Romanen handlar om ett samhälle styrt av en oligarkisk kommunistisk diktatur. Provinsen Airstrip One (före detta Storbritannien) i landet Oceanien är i ständigt krig, under konstant övervakning av regeringen, och med hjärnkontroll av allmänheten. Storebror ser dig! 1984 (roman) 1984 anses vara 1900-talets mest kända engelskspråkiga roman och en av seklets största litterära klassiker. 1998 placerade Modern Library 1984 på plats 13 av de 100 bästa romanerna från 1900-talet.

2. Eric Arthur Blair, mer känd genom författarnamnet George Orwell, född 25 juni 1903 i Motihari, Bihar, Brittiska Indien, död 21 januari 1950 i Camden i London, var en brittisk författare och journalist. Hans verk kännetecknas av ett skarpt intellekt och en genialisk kvickhet, en djup medvetenhet om social orättvisa och ett starkt motstånd till totalitarism, samt en förkärlek till språklig klarhet och en tro på direktdemokratisk frihetlig socialism. 1984 Storebror baserades på Josef Stalin Romanen 1984 brukar betraktas som Orwells magnum opus, ett verk han skrev under året 1948 och som publicerades året därpå. Han vände på siffrorna 48 i 1948 (då han färdigställde romanen) för att skapa titeln, som återspeglar årtalet då romanens futuristiska, dystopiska handling utspelar sig. Romanen handlar om en totalitär framtida stat som bygger på konstant övervakning, historierevisionism och indoktrinering. Orwell baserade denna science fiction-lika värld på det stalinistiska Sovjetunionen. Staten styrs av diktatorn "Storebror" (Big Brother) som Orwell baserar på Josef Stalin själv, och även dennes ärkefiende Lev Trotskij återfinns i handlingen som den regimkritiska Goldstein. Bokens protagonist, Winston Smith, är en vanlig tjänsteman som arbetar med att förfalska och skriva om "felskrivna" artiklar. Winston tvivlar dock på partiets storhet och skulle helst se en annan värld, vilket leder in honom på förbjudna tankar.

3. Stalinism Stalinism är en form av totalitär diktatur som Josef Stalin instiftade. Det råder delade meningar om när stalinismen upphörde som ideologi i Sovjetunionen – en ståndpunkt är att det skedde i och med Chrusjtjovs "hemliga tal" vid den tjugonde partikongressen 1956, medan andra hävdar att stalinismen upphörde först i och med perestrojkan. Det förekom ansatser att lansera Stalin som en intellektuell ledare. Stalin höll till exempel universitetsföreläsningarna Leninismens grunder (1924) och Om Leninismens frågor (1926). Stalin sade sig vara inspirerad av marxismen och leninismen, men vissa, borgerliga och socialistiska debattörer hävdar att Stalins realsocialism snarare kan jämföras med fascism än socialism. Den politiska styrande klassen, "nomenklaturan", fick flera privilegier och likheter med feodala vasallsystem och därmed "så länge de var i nåd" inte drabbades av sin egen politik. Kom de i onåd fick de och deras familjer, vänner och bekanta finna sig utrensade, deporterade och/eller mördade. Stalins realsocialism tog sig uttryck i terror och deportationer av oliktänkande, inte minst av andra företrädare av socialism eller kommunism.

4. Sovjet Ryssland Sovjetunionen, formellt Socialistiska rådsrepublikernas union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Tsarryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991. Sovjetunionen var en enpartistat som dominerades av kommunistpartiet. Även om Sovjetunionen nominellt var en union bestående av sovjetrepublikerna (som från 1956 var 15 stycken.

5. Putinismen Putinism, ryska politiska dogmer förknippade med den politik Vladimir Putin har fört i Ryssland under sin tid som president (1999-2008) och (2012-). Begreppet har nära förbundits med det år 2001 grundade partiet Enade Ryssland. Politiken har främst förknippats med ett antal huvudpunkter: En pragmatisk, men antiradikal social reformpolitik, med höjda minimilöner, i synnerhet inom offentliga arbeten, samt satsningar på ökad sysselsättning inom offentlig sektor. Ja till blandekonomi och nationaliseringar av naturtillgångar. Enligt vissa skolor har åtgärder i den ryska ekonomin under Putins tid som president, exempelvis hanteringen av Yukos, lett till en förskjutning mot ett system som normalt beskrivs som statskapitalism. Militär upprustning och en utrikespolitik grundad på idén om samexistens, mot eftergivenhet gentemot USA, där man avvisar utökat amerikanskt inflytande i ryska intressesfärer. länder. Nej till EU- och NATO-utvidgning österut. Stöd till politiska rörelser i forna sovjetrepubliker som återknyter till idén om ett Storryssland. Nej till nyliberalism och andra klart västliga, ekonomiska och politiska ideologier. Trots det idelogiska avståndstagandet från nyliberalism har liberala ekonomiska reformer genomförts under Putins tid som president, exempelvis kraftigt sänkta inkomst- och bolagskatter samt införandet av en proportionell inkomstskatt, s.k. platt skatt. I februari 2008 uttalande Putin sitt stöd för sänkta skatter i syfte att främja företagandet i Ryssland. Under Putins tid som president har det samlade skattetrycket i Ryssland varit lägre än i de flesta Europeiska En stark presidentmakt, med ökad centralism och i viss mån auktoritära rättigheter gentemot Duman, det ryska parlamentet, samt lokala församlingar. Ja till guvernörsposter som utses centralt av Rysslands president, istället för de lokalvalda ämbetsmän som var en del i det mer federala system som rådde under Jeltinstiden. Åtgärder mot de ryska s.k. oligarkerna var en huvudpunkt i Putins valrörelse 2000. Enande av det multikulturella Ryssland. Ett stärkande av rysk nationell identitet, ryska värden och rysk kultur. Detta var en av huvudpunkterna i Putins valrörelse 2012.

6. Putin som andra Diktatorer hot om dödande och krig Ryssland vill att Ukraina och väst går med på att förhandla om Ukrainas framtid, men på ryska villkor. Rysslands långsiktiga mål är att få tillbaka inflytandet över Ukraina, och mer kortsiktigt handlar det om diplomati. Ryssland vill ha en dubbelseger: Man vill besegra både väst och Ukraina utan kompromisser. KGB utbildade Putin har sedan länge beordrat mord Globalt och utan hänsyn till andra länders gränser. Putin har inga höga tankar om gränser bara sina egna gränser. Var dessa går vet han bara själv. Morden är utförda och kanske kan ligga kring 1 000 st, oliktänkande kring Putins tankar om det kan föras ut bland andra stävjas med mord. Kring 400 journalister har mördats. De som får fängelse har oftast råkat ut för en fantasibrottslighet som Ryssland hittar på. Ett krig skulle bli dyrt för Ryssland på många sätt. Det enda president Vladimir Putin skulle vinna på ett krig är ökad kontroll av Ukraina. Över hälften av Rysslands lättåtkomliga militär är koncentrerad vid Ukrainas gräns. De har omringat landet. Om kriget startar vilka reaktioner: Västländerna skulle vara förstelnade till en början. Det är osannolikt att kriget sprider sig till övriga Europa – åtminstone i form av ryskt militärt avancemang. Men det är svårt att säga hur långt Ryssland är villigt att gå.

7. Putins mål att återskapa det som var. Före 1989 fanns 15 sattelitstater i Sovjet Belarus intaget Krim intaget Ukraina på gång att intas