Husförhör

1. Husförhör

2. Husförhör Prästen kunde göra nedsättande kommentarer Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkan av församlingsbornas bibelkunskaper, läskunnighet och kunskaper i Martin Luthers lilla katekes. De var också en av statsmakten ålagd socialt motiverad demografisk kontroll på lokalnivån. Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl 1686 års kyrkolag som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". År 1765 skärptes förordningen ytterligare och de som försummade husförhören straffades med böter. År 1888 upphävdes förordningen och då hade verksamheten övertagits av folkskolan som successivt vunnit terräng. Det året togs straffen bort definitivt, varför husförhören även officiellt blev frivilliga. I praktiken hade straffbestämmelserna redan tidigare blivit föråldrade. Frivilliga husförhör levde sedan kvar i de flesta delarna av Sverige till tiden runt sekelskiftet 1899-1900 och ersattes då av så kallade församlingsaftnar med föredrag och andra programpunkter. De kom även att kallas läsmöten och är en del av församlingsprästens undervisande och kontaktskapande verksamhet. Fortfarande i dag (2000-talet) förekommer frivilliga "husförhör" under mer gemytliga former, men nu med mer fokus på umgänget än på förhöret. Förhören, där vars och ens kunskaper betygsattes, hölls av Svenska kyrkans präster från 1686 fram till slutet av 1800-talet. Vid husförhöret kontrollerade också prästen att uppgifterna i församlingsboken stämde. Det finns präster som även skrev nedsättande detaljer om personer. Husförhörslängderna är ett mycket användbart hjälpmedel i släktforskning då det här framkommer vilka personer som bodde i samma hushåll och vart de flyttade. Husförhör ur skissbok av Kilian Zoll, Nordiska museet.

3. Husförhör Husförhörslängderna har visat sig att vara ett värdefullt uppslag för att hitta rätt personer och släktskap för just de som släktforskar. Nu har många sådana uppgifter blivit digitaliserade och bra tillgängliga för forskning Släktforskare

4. Husförhör Klass 8, Högre Flickskolan. Våren 1887. Klassföreståndarinna Fröken Hanna Rehnström. Övre raden från vänster: Tekla Swedlund, Gerda F. Fanny Liljedahl, Sofia Holmdahl, Hulda Björkman, Alma Lindahl och Ingrid Wiklund. Sittandes från vänster Sigrid Paues, Olga Modin, Maria Åkerson, Gestna Blyckert, Helna Berndtsson och Ebba Reuterskiöld. På golvet Maria von Friesen. Några personer som fått växa upp Med obligatoriska Husförhör. Klass 8 i Högre Flickskolan och Foto våren 1887. Först kring 1900 slutade man med de Tvingande husförhören.

5. Tekla Emilia Swedlund Tog Basketbollen till Gävle Tekla Emilia S (1871–1948) tog 1889 mogenhetsexamen som en av de första kvinnliga studenterna i Gävle. Hon fattade liksom brodern Gustaf tidigt intresse för gymnastik och ledde gymnastikövningar redan som elev vid högre flickskolan i Gävle. 1891 bildade Tekla S tillsammans med skolans föreståndare Karolina Själander Gefle kvinnliga gymnastikförening och utbildade sig till gymnastikdirektör vid GCI. Två år efter examen 1893 reste hon till USA, där hon arbetade som sjukgymnast Baltimore och Washington, bl a åt Mary Garrett, en av världens då rikaste kvinnor. Under den åtta månader långa utlandsvistelsen lärde S sig den då helt nya ”amerikanska leken ’Basket Ball’” (cit ur Halldén). Åter i hemstaden Gävle arbetade S tidvis som sjukgymnast och fick arbete som gymnastiklärare vid högre flickskolan, där hon introducerade den nya sporten ”med stormande bifall av både flickor och gossar, kvinnor och män”. S framstår som en öppen person. Under vistelsen i USA besökte hon kväkarnas möten och hon intresserade sig likaså tidigt för vegetarianism. S tog även med inspiration från Vita bandet initiativ till att samla kvinnor från olika arbetsplatser till regelbundna symöten och ge dem möjlighet att bo på vilohem, en aktivitet som 1922 institutionaliserades i Gefle stugförening. S var dess ordförande till året före sin död. X Tekla hamnade i USA och fick upp ögonen för Basketboll som sport och Hon tog med sig spelet till Gävle när Hon återvände. Det blev stormande bifall, man gillade sporten i Gävle.

6. Husförhör Komminister Per Bernhard Hasselrot, hans syster Nelly Hasselrot, kyrkoherde Axel Mattias Hasselrot. Prostinnan Fredrika Beckman, född Linnarson. Kontrakt prosten Claes Beckman, kyrkoherde i Adolf Fredrik i Stockholm Carl Rudolf Hasselrot, hans syster Helena Hasselrot. Torde ha tagits 1865, då pastor Beckman gifte sig med Fredrika Linnarson.

7. Husförhör 1686 års kyrkolag 1686 års kyrkolag (Kyrkio-Lag och Ordning) var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till 1992 års kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med kyrkoordningen. I Finland var lagen i kraft till år 1870. Förslaget att ersätta den gamla kyrkoordningen väcktes under Karl X Gustavs regering, men det lades fram två skilda förslag, av Olaus Laurelius och Erik Emporagrius. 1663 beslutades att båda förslagen skulle beaktas ytterligare, men det var inte förrän 1682 som prästståndet kunde enas om ett förslag, detta genom att sätta samman de båda förslagen. Det var 1686 års kyrkolag som ålade prästerskapet att genomföra årliga husförhör och föra kyrkoböcker över födda, vigda, döda. Dessa böcker utgör en världsunik. 1571 års kyrkoordning var den första fullständiga kyrkoordning och bekännelsetext som beslutades för kyrkan i Sverige under reformationen. Den trycktes av ärkebiskop Laurentius Petri 1571 och antogs på ett kyrkomöte i Uppsala 1572.

8. Husförhör Lilla katekesen Martin Luthers lilla katekes (Der Kleine Katechismus) är en katekes, skriven av Martin Luther och publicerad 1529. Den skrevs efter att Luther varit ute som visitatör och stött på en stor okunnighet om den kristna läran i byarna. Den lilla katekesen innehåller ett förord ("Enchiridion") och fem huvudstycken. De fem huvudstyckena behandlar 1) Tio Guds bud, 2) Trosbekännelsen, 3) Herrens bön, 4) Dopet och bikten, 5) Nattvarden, Husfaderns välsignelse, Bordsbönen och Hustavlan. När Lilla katekesen återgivs i psalmboken är den något förkortad, då avsnitten om Bikt, Husfaderns välsignelse, Bordsbönen och Hustavlan inte är med. Den lilla katekesen har förr i Sverige använts flitigt som lärobok för unga vid söndagsskola och konfirmation och används ofta än i dag runt omkring i världen.