310 likes | 565 Views
Kvalitetsregister för ECT. Regionmöte 140903. Nationella kvalitetsregister. Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. Lärande och förbättringsarbete Mål: nytta i yrkesvardag
E N D
Kvalitetsregister för ECT Regionmöte 140903
Nationella kvalitetsregister • Ett Nationellt Kvalitetsregister innehåller individbaserade uppgifter om problem, insatta åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvård och omsorg. • Lärande och förbättringsarbete Mål: nytta i yrkesvardag • Möjliggör analys av vad som åstadkoms i sjukvården, uppföljning, jämförelser inom och mellan enheter (ledning och kunskapsstyrning)
2014: 81 olika register • Byggs upp av professionen • Ekonomiskt stöd och styrning via central organisation (stat, kommun, landsting) http://www.kvalitetsregister.se
Kvalitetsregister ECT – historik • 2008 • Regionalt register Uppsala-Örebro regionen • 2011 • Nationellt register, Nationell styrgrupp • Registerhållare prof Lars von Knorring • 2012: • Avsiktsförklaring eller inledd rapportering vid 53 av 56 enheter i landet • Vissa enheter rapporterar direkt till ReQua utan utdata-möjlighet • De flesta enheter rapporterar fortfarande på pappersblanketter • Stockholm och Gotland använder journalkoppling sedan 2012 • 2013: • första årsrapporten med hög täckningsgrad, KCP och ReQua läggs ned. Alla enheter i Sydöstra registrerar nu aktivt! • 2014: • INCA tas i bruk, Västra Götalandsregionen har huvudansvar.
Kvalitetsregister ECT Registerhållare Lars von Knorring lars.von_knorring@neuro.uu.se 018-611-52 43 Akademiska sjukhuset Inst. för Neurovetenskap, Psykiatri 751 85 Uppsala Registerkoordinator Tove Elvin ect@psykiatriregister.se 019-602 58 84
Styrgrupp Regionala samordnare Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Ann-Charlotte Fridenberger Norra sjukvårdsregionen Tage Johansson Stockholms sjukvårdsregion Ulrica Fagerberg-Lavén Västra sjukvårdsregionen Christina Edvardsson Sydöstra sjukvårdsregionen Anna Jakobsson, Linköping Södra sjukvårdsregionen Kristina Duberg Uppsala-Örebro sjukvårdsregion • Axel Nordenskjöld, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro, Överläkare, Norra sjukvårdsregionen • Tonny Andersen, Norrlands universitetssjukhus, Överläkare Stockholms sjukvårdsregion • Johan Lundberg, St. Görans sjukhus, Stockholm, Överläkare • UllviBåve, St. Görans sjukhus, Stockholm, Överläkare (suppleant) Västra sjukvårdsregionen • Mikael Landén, Göteborgs universitet, Överläkare • Kristoffer Södersten (suppl.), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Sydöstra sjukvårdsregionen • Pia Nordanskog Psykiatriska kliniken, Linköping Södra sjukvårdsregionen • Martin Hulten, Psykiatriska kliniken, Trelleborg, Chefsöverläkare ECT-sjuksköterska • Niclas Bengtsson, sjuksköterska, Norrlands universitetssjukhus
Regionalt arbete – regionmöten för ECT-personal och registrare • 5 regionmöten sedan våren 2012. Deltagare från alla 8 kliniker. • 20-25 deltagare vid varje möte • Konkret arbete med registreringen, uppstart, fortlöpande arbete, • Återkopplingar statistik med efterföljande diskussion. • Föreläsare från Umeå, Örebro, jurist, forskningsansvarig PREFECT-studien, koppling Cosmic – register (Kalmar pilot) mm • ECT-fortbildning
Regional arbete - övrigt • Ssk Anna deltar i regelbundna telefonmöten med övriga samordnare i landet och delger information samt är ”bollplank” för era medarbetare via telefon, mail mm • Jag deltar i styrgruppsmöten ca 1 g/termin med efterföljande arbete vad gäller revideringar av frågebank, sprida information mm • Vår målsättning har varit att vi som samordnare har en stödjande funktion
Resurser • I nuläget ingen central ersättning eller samordnad resursfördelning inom regionen. • Kostnad för tex regionmöten, arbetstid för registrering på varje enhet och regional samordningsfunktion går på respektive klinikbudget.
Staten riktar stimulansmedel för att möjliggöra arbetet med kvalitetsregister Jönköping ca 6,6 miljoner Kalmar Östergötland ca 8,4 miljoner
Men landstingen beslutar själva hur de använder dessa medel Från: Lundgren Lena Skickat: den 15 januari 2013 20:31Till: Bengtsson Bengt-Olof; Röst Jan-Erik; Kristiansen ElisabethKopia: Forsmark Anna-Karin; Bjäresten Josefin; Svahn Sebastian; Gustafsson Jaan; Sand HenningÄmne: statsbidrag avseende bla nationella kvalitetsregister Hej Ni har skickat en fråga om hur ovan nämnda statsbidrag hanteras av LiÖ. Så gott som samtliga statsbidrag som vi kan förvänta oss få till LiÖhamnar på Finansförvaltningen och tas med i beräkningarna i treårsbudget och finansplan. Statsbidragen är alltså inräknade i de medel som bl a hälso- och sjukvårdsnämnden får att fördela inkluderande de medel som de senaste åren används för att stärka prioriterade områden. Inom Barn- och ungdomspsykiatrin har det möjliggjort engångssatsning med 7,5 mkr under 2012 för Barnhälsor och från 2013 har det tillförts 7,5 mkr i ramhöjande ersättning för Barnhälsor samt ytterligare 10 mkr till mellanvård för unga upp till 25 år. Vänliga Hälsningar Lena
Vad kan vi läsa ut av registret? Indikationer, antal ECT, kön och åldersfördelning, effektskattningar med MADRS och CGI, livskvalitetsmätning med EQ-5D, biverkningsrapportering inkl subjektiv minnespåverkan, laddningsdoser, elektrodplaceringar, samtidig medicinering, vårdform under ECT (öppen/sluten, HSL/LPT), index respektive fortsättnings- och underhållsECT mm
Lite statistik och återkoppling • Egen kliniks statistik via INCA • Årsrapporter
Hur vi registrerar • Pappersblanketter går fortfarande bra, men INCA är ett enkelt sätt och vi kan få statistik direkt, på enhetsnivå på fråga • Utveckling av sammankopplade registersystem och datajournal pågår • Vid varje enhet tar detta arbetstid för någon/några som ska sköta registreringarna
Vad behöver vi utveckla? • Uppföljning med skattningar. Vi ligger fortfarande för lågt. Några enheter rapporterar stora svårigheter att hinna med registrering öht. Organisationsfråga • Indikationer – rätt ECT till rätt patient (vi ligger rel högt på ”icke etablerad indikation”), bz efter ECT, vidmakthållande av effekt efter ECT – litium • Implementering i klinisk vardag
Implementering i klinisk vardag • Hur når vi medicinskt ansvariga avseende det vi kan lära av registret för att förbättra medicinsk kvalitet? • Deltagande i regionmöten? • Spridning av årsrapporter och diskussion? • Organisation av ECT-verksamhet och medicinskt ansvar? (se SPF´s kliniska riktlinjer)
Vad behöver vi hantera ytterligare framöver? • Sexmånadersuppföljning – kommer att införas • SoS ”Vägledning kring minnesstörningar vid ECT” kommer att inverka här • SPF kliniska riktlinjer ska omsättas i praktiken • PREFECTstudien
PREFECT studien • Retrospektiv studie – kontaktar patienter som finns i registret, telefonintervju + blodprover • Prospektiv studie • Blodprov före, före 6:e behandlingstillfället och i uppföljningsfas • Serum – inflammatoriska markörer – centrifugering • Helblod – DNA • Finns i en kortare variant, ”Lite”, ett prov i samband med ECT, DNA.
Frågor • Vad kan verksamhetsledning bidra med för att underlätta fortsatt aktivt deltagande i kvalitetsregister ECT? Vad gäller uppföljning/skattningar - Östergötland • Vad behöver ni i er verksamhet för att få en 6-månadersuppföljning att fungera? Hur skulle den bäst se ut? • Hur ska vi som regionsamordnare arbeta fortsatt • Samordnad finansiering eller fortsatt Linköpingsansvar? • Regionmöten med högre deltagande från medicinskt ansvariga för att nå implementering av förbättringsområden? • Deltagande i PREFECT. Vilja? Hur sprida informationen?
2.2 Andel av ECT-serier där en etablerad indikation dokumenterats, tabell
2.4 Andel serier där uppföljning vad gäller förekomst av biverkningar, komplikationer eller händelser i samband med ECT är dokumenterat, tabell
3.1 Andel täta behandlingsserier där fortsättnings- eller underhålls-ECT planeras
4.1 Andel täta serier, med indikation F331-333 eller F313-315, där man planerar litium-behandling efter ECT
4.3 Andel täta serier där man planerar bensodiazepin-behandling efter ECT
5.1 Andel täta serier där man har skattat CPRS-minne före och efter ECT
Förändring i CPRS-minne efter ECT 2012 2013
7.4 Andel av dem som skattat MADRS eller MADRS-S efter ECT som har fått 10 poäng eller mindre, tabell