Värmebehandlat trä

1. Värmebehandlat trä • Utvecklingscentrum för värmebehandling LTU/SLU EU Mål2 Lst. AC/BD 3 år 6 MSEK • Stenvalls Trä AB UTE-trä AB Fjällbonäs Trävaru AB Lundbergs Trä AB HT wood

2. Processen • Torkning • Värmebehandling i vattenånga vid 150 – 230 oC 1-3 tim • Avkylning / konditionering WTT process, DK: Thermowood, SF: • Överhettad vattenånga 180 – 212 oC • Thermo-S och Thermo-D • Process vid atmosfärstryck • Mättad vattenånga 150 – 180 oC • Autoklavteknik 4 – 10 bar

3. Hemicellulosa • Hemicellulosan binder vatten och kopplar cellulosa till lignin • Hemicellulosan(ca 30 % av veden) bryts ner till enkla socker under bildande av ättiksyra (Hydrolys) i fuktig miljö • Nedbrytningen startar redan under 100 oC

4. Cellulosa • Cellulosan svarar i första hand för styrka i trä • Cellulosan(ca 50 % av veden) relativt intakt upp till ca 200 oC. Ättiksyran förstärker dock nedbrytningen.

5. Lignin • Lignin ( ca 30 % av veden) är ”limmet” i veden främst mellan cellerna • Ligninär termoplastiskt och bryts delvis ned och rekombinerar från ca 120 oC

6. Extraktivämnen (kåda i barrved) • Extraktivämnen kan innehålla både näring och fungicier (pinosylviner i furukärna) • Extraktivämnen ( ca1-8 % av veden) består av terpener, fetter, vax och fenoler • Extraktivämnen förångas vid värmebehandling

7. Färg • Antar brun färgton • Ytan grånar i solljus (UV) • + Färg kan styras med temperatur i process FURU • Maillard reaktioner (jfr stekning) • Karamellisering (jfr knäck) • Lignin (jfr svartlut) 120 140 160 180200 220 C

8. Densitet • Minskar med ca 5 – 15 % • Partiell nedbrytning (främst hemicellulosan) + Bättre värmeisolering ca 20 %

9. Jämviktsfuktkvot • Ungefär halverad • Färre bindningsplaster för vatten • (hemicellulosa-minskar)

10. Formstabilitet • Sväller och krymper mindre (ca hälften) • Hemicellulosan partiellt nedbruten, mindre vatten binds + Mindre fuktbetingade rörelser ( färgfilm belastas mindre)

11. Fuktdynamik • Långsammare ångabsorbtion • Fritt vatten absorberas snabbt i splintved (FURU) • Fritt vatten absorberas långsamt i kärnved (FURU) och i kärnved och splintved (GRAN, BJÖRK) - Fuktutjämning och torkning av vattenbaserat lim (PVAc) går långsammare

12. Biologisk beständighet Beständighetsklass enl EN 350-1 Thermo S 190 oC Furu, gran 4 (Något beständig) Thermo D 212 oC Furu, gran 2 / 3 (Beständig, måttligt beständig) Jfr Träskyddsklass A / B AB Brunröta

13. Emissioner • Total VOC minskar • Nya emissioner tillkommer (Ättiksyra, furfuraler) • Karaktäristisk något bränd doft avklingar vid ytbehandling

14. Brand • Kortare tid till antändning • Mindre rökutveckling • Mindre värmealstring

15. Styrka/styvhet • Böjhållfasthet minskar tydligt, särskilt vid vb över 200 oC • Död kvist i planka ger kraftig minskning • Tryckhållfasthet längs fibern ökar med vb temperatur • Slagseghet minskar med vb temperatur • Klyvhållfasthet minskar med vb temperatur • Skjuvhållfasthet minskar med vb temperaur • Seghet minskar, sprödhet ökar • Hårdhet /Brinell/ rel oförändrad

16. Bearbetning • Ökad sprödhet bör beaktas vid - hyvling (presstryck på matarvalsar) - spikning/skruvning (förborrning nära ände) • PVAc limning (längre press- och härdningstid) • Finare putsdamm

17. SUMMARUM + ÖKAD BIOLOGISK BESTÄNDIGHET + FÖRBÄTTRAD FORMSTABILITET + MINSKAD HYGROSKOPICITET + FÄRGSTYRNING I PROCESS + MILJÖVÄNLIG TEKNIK - MINSKAD STYRKA