Hur vet vi vad som är rätt/fel? Vem lär oss det? Är svaren på vad som är rätt eller fel giltiga för alltid?

1. Hur vet vi vad som är rätt/fel? Vem lär oss det? Är svaren på vad som är rätt eller fel giltiga för alltid?

2. Etik och moral • ”Vi diskuterar ingen liten fråga, utan frågan om hur vi bör leva” Socrates • Etik är ett gammalt ämne (Ethos) • Försöker att förklara ”Vad är det goda? Vad är det rätta?”

3. Definitioner • Etik: Varför vi gör som vi gör. De argument som vi lägger fram för att motivera våra moraliska val. • Moral: Hur vi handlar i olika situationer. Moralen visar sig i våra handlingar.

4. Handlingen – process i tre delar • Innan man kan resonera kring en handling måste man klarlägga vad det är som har skett, sker eller kommer att ske. • Avsikten, uppsåtet – oftast avgränsad i tiden. • Fysisk aktivitet, agerande – se ovan. • Resultat, effekt eller konsekvens – inte alltid klart avgränsad i tid.

5. Inför valet av handling • Vid varje val finns det: • Någon, ett etiskt subjekt, som gör ett val/ en värdering. • Någon form av övergripande regler • Effekter av handlingen som utförs

6. Religion och etik • Historiskt sett har religionen varit den normerande källan för etiken. Etiska plikter och bud formuleras i skrifter mm. • Religioner ger sällan en enhetlig etik, tolkningsutrymmen finns. • Sekulariseringen – kyrka har förlorat sin position som normförmedlare.

7. Kristen etik • Enhetlig – JA/NEJ! Olika etik beroende på urval, bibelsyn, tidpunkt, kultur mm. • Jesus som föredöme – för de fattiga och de utstötta. Kärleksetik – Dubbla kärleksbudet (Mark 12:31), Gyllene regeln (Matt 7:12) – Relation till fiender (Luk 6:27)

8. Etik under historiens gång • Medeltiden: Kristna fick inte låna ut pengar mot ränta utan denna uppgift ålades judarna. Trots att förbudet fanns i GT och därmed gällde båda. • Slavhandel: Inte fel utan den vite mannens rätt och plikt... • Rasåtskillnad: • Sexuella normer:

9. Hinder för moraliskt ansvar • ”Det goda som jag vill det gör jag inte men det onda som jag inte vill, det gör jag” Paulus (Rom 7:19) • Empati och inlevelseförmåga är viktigt moralen. • Människans benägenhet att följa auktoriteter. Milgram

10. Tre alternativ/teorier • Frågan om en handling bedöms som etiskt korrekt kan besvaras utifrån olika utgångspunkter. • Regeletik • Konsekvensetik • Sinnelagsetik • Situationsetik

11. Pliktetik • Definition • Grunder för etiken • Historiska exempel • Problem Tillbaka

12. Regeletik - Definition • En handling är rätt om det är ens plikt att utföra dem, t.ex. att alltid försöka rädda liv. Direktförpliktande regler. • Det är handlingen i sig som står i centrum. • Det finns en färdig regelbok att följa. Reglerna grundas på något ”objektivt” (se nedan) Reglerna står på egna ben Tillbaka

13. Historiska exempel på pliktetik • ”En handling är rätt om jag kan vilja att maximen (principen) för mitt handlande kan bli upphöjd till allmän lag.” Kant • ”Behandla alla människor, inte som medel för egna syften utan som ändamål i sig själva.” Kant • ”Allt ni vill att människor ska göra mot er det ska ni göra mot dem” Jesus • ”Ömsesidigheten. Vad du inte själv önskar skall du inte tillfoga andra” Konfucius Tillbaka

14. Grunder för pliktetiken • För att religionen (Gud) säger så • För att mitt förnuft eller samvete säger så • För att min känsla eller intuition säger så Tillbaka

15. Problem med regeletik • Vad händer när två plikter kolliderar? På vilka grunder rangordnar man olika plikter? • Finns det universella regler som är giltiga för alla? JA/NEJ? Tillbaka

16. Etik i olika kulturer • Olika handlingar kan värderas olika i olika kulturer. • Religion, historia, kultur, geografi mm påverkar. • Exempel: Att supa sig full offentligt är acceptabelt i brännvinsbältet men ingen annanstans. Relationer mellan könen

17. Formandet av etiken/moralen • Vårt moraliska beteende lärs in genom socialisation. • Människan är en social varelse och tar till sig gruppnormer. • Skrivna regler och oskrivna regler styr våra liv. Vi förväntas följa dem. Vissa regelbrott bestraffas formellt, andra genom informella sanktioner t.ex. utfrysning, förändrad rangordning, dåligt samvete.

18. Konsekvensetik • Definition • Vem/vilka/när? • Utilitarismen Tillbaka

19. Konsekvensetik - definition • En handling är rätt om den leder till de bästa konsekvenserna, t.ex. maximal lycka eller minimerat lidande. • Handlingen har ”bättre” konsekvenser än andra handlingsalternativ. • Många olika handlingar kan ge samma mål. Tillbaka

20. Oklarheter i konsekvensetiken • Vems konsekvenser? • Vilka konsekvenser? • Konsekvenser när? Tillbaka

21. Vems konsekvenser? • Mina egna konsekvenser? – etisk egoism Är det rimligt att bara tänka på sig själv när man bedömer en handling? Etik bygger på omtanke om andra – omöjligt att tillämpa etisk egoism generellt. • Gruppens konsekvenser? • Konsekvenser för alla människor? Tillbaka

22. Vilka konsekvenser? • Utilitarism Största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Bentham/Mill Eller minsta möjliga lidande för största antal individer. Singer • Vad ger lycka? Lust, välbefinnande Undvikande av olust Tillbaka

23. Konsekvenser när? • Vid bedömningen om en handling är etiskt riktig blir det svårt att avgöra om tidsaspekten är obegränsad.En handling som har goda konsekvenser i ett kort perspektiv kan få negativa konsekvenser i ett längre perspektiv. Tillbaka

24. Problem med utilitarism • Svårt att få en överblick av konsekvenserna. • Mångas lycka mot få personers lidande – ingen spärr mot orimliga handlingar. • Hur mäter man lycka respektive lidande – inga objektiva måttstockar. Tillbaka

25. Sinnelagsetik • En handling är rätt om avsikten är god. • Tonvikt läggs på ett subjektivt engagemang hos den handlande. • Trosetik • Svårt att veta andra handlande subjekts bevekelsegrunder. Tillbaka

26. Situationsetik – sista utvägen? • Varje situation är så unik att det inte går att resonera kring den utifrån generaliserande modeller. • Antingen behöver man en detaljerad handbok, som kan besvara varje fråga (Liftarens guide till galaxen), eller måste den handlade stå helt fri från alla moraliska konventioner i sitt handlande. • Universella etiska resonemang blir omöjliga. Tillbaka