1 / 27

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier. 2010. Urvalskriterier. Kriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande kriterier Läge och areal Förekomst av hotade arter

amena-morrow
Download Presentation

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010

  2. Urvalskriterier • Kriterier • För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) • Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering • Kompletterande kriterier • Läge och areal • Förekomst av hotade arter • Ekonomiska och sociokulturella kriterier

  3. Urvalskriterier • Stöder besluten • Hjälper att välja de bästa områdena • Ska inte tillämpas strikt • Regionala synpunkter viktiga • Det valda objektet ska fylla minst ett kriterium

  4. Urvalskriterier • Förekomst av hotade arter • Nätverk och kopplingar • strävan till mosaik och koncentrationer • Ekonomiska och sociokulturella kriterier • tryggande av mångfalden kan främja näringen • landskap, rekreation och kulturvärden kan vara kompletterande urvalskriterier

  5. Strukturdragen • Död ved: lågor, högstubbar, stående döda träd, hålträd, vindfällen • Stora gamla lövträd: aspar, björkar, sälgar, rönnar • Ädla lövträd • Grov brandskadad ved • Karaktär av lund eller skogskärr, källpåverkan, sipperytor, karaktär av sumpskog eller rikkärr • Grundvattenpåverkan, kalkpåverkan, näringsrik berggrund • Vattenhushållningen i naturtillstånd eller restaurerbart tillstånd • Trädbestånd med varierande struktur, öppningar i kronskiktet

  6. Död ved

  7. METSO-livsmiljöer • Lundar • Moskogar med rikligt inslag av död ved • Skogar kring småvatten • Trädbevuxna torvmarker • Lövsumpskogar och svämskogar • Solexponerade åsar • Skogar vid landhöjningskusten • Trädbevuxna vårdbiotoper • Skogar på kalkberg • Skogbevuxna berg, stup och blockfält

  8. Närmiljö till bäck

  9. Klass I och II • Konkreta mätare: död ved, beståndets ålder • Riktgivande rekommendationer • Klass I och II lämpar sig ofta för permanent eller långvarigt skydd • Klass II kan lämpa sig som naturvårdsobjekt

  10. Klass III • Objekt som utvecklas åt rätt håll • Lämpar sig för naturvård och återställande • Läget avgörande: nära klass I, II eller skyddsområde • Lämpliga för skogsbrukets miljöstöd eller naturvård

  11. Lundar • Lundar med gamla träd, torrakor och lågor • Lundar med ädla lövträd • Lundar längs bäckar, strandlundar, lundar på kalkområden, åslundar eller lundar på landhöjningskusten

  12. Moskogar med stort inslag av död ved • Brunna områden med grova träd • Hotade arter • OMT 100 + år, MT 140 + år, VT, CT 160 + år • OMT-MT 10 kubikmeter död ved/ha • VT-CT 5 kubikmeter död ved/ha

  13. Skogar kring småvatten • Till småvatten hör källor, bäckar, rännilar samt tjärnar och små sjöar, även glosjöar • Strandskog mot sjöar, bäckar o.dyl. • Källområden med omkringliggande skog • Försumpade skogar, grundvattenpåverkade

  14. Skogar kring småvatten som kräver naturvård • Småvattenmiljöer och grundvattenpåverkade skogar som lämpar sig för restaurering • Exempelvis källprojekten på skogscentralerna • Bäckrestaurering

  15. Restaurerad källa

  16. Trädbevuxna torvmarker • Kärr och myrar är trädbevuxna torvmarker • Orörda trädbevuxna torvmarker och torvmarkernas randskogar • Mosaiker av livsmiljöer • Torvmarker där det förekommer livskraftiga förekomster av hotade arter

  17. Randskog

  18. Lövsumpskogar och svämskogar • Skogar vid å- och älvstränder som är utsatta för regelbundna översvämningar • Lövsumpskogar och svämskogar vid sjöstränder • Aldominerade lövsumpskogar vid havsstränder

  19. Solexponerade åsmiljöer • Torra, ljusa och bördiga åsskogar • Skogar på åssluttningar som brunnit • Solexponerade åsmiljöer där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter som endast förekommer i sådan miljöer • Andra åsmiljöer och moar som är betydelsefulla för arter som lever på solexponerade sluttningar

  20. Skogar på landhöjningskusten • Successionsserier i naturtillstånd i skogarna och torvmarkerna på landhöjningskusten • Enhetliga successionsserier viktigast

  21. Landhöjningsskog

  22. Trädbevuxna vårdbiotoper • Skogsbeten, hagmarker och lövängar • Hagar och skogsbeten med stor artmångfald • Trädbevuxna vårdbiotoper där det finns livskraftiga förekomster av hotade arter • Kräver ofta vård

  23. Skogar på kalkberg • Skogar på kalkberg och kalkrik mark • Skogar på ultrabasiska berg och ultrabasisk mark

  24. Trädbevuxna berg, stup och blockfält • Gamla hällmarksskogar i naturtillstånd • Skogar i omedelbar närhet av stup och blockfält där trädbeståndet har en sådan struktur eller utgörs av sådana arter som är betydelsefulla för mångfalden

  25. Gammal skog på berg

More Related