Barns uppv

1. Barns uppv�xtvillkor i ett �ldrande samh�lle; den nordiska modellens framtid Joakim Palme Institutet f�r Framtidsstudier

3. Barns och ungdomars villkor �r en spegling av framtiden. Uppv�xts�ren f�r konsekvenser l�ngt fram i livet, b�de genom direkta avtryck och genom de val som vi g�r. Barns och ungdomars villkor inbjuder till ett dynamiskt perspektiv p� social f�r�ndring. Barns villkor �r viktiga i sig men ocks� d�rf�r att de �r blivande vuxna

4. Studiet av uppv�xtvillkor g�r det angel�get att identifiera de faktorer som strukturerar m�nniskors livschanser: Det klassiska sociologiska perspektivet tar utg�ngspunkt i socialklasserna. Genusorienterad forskning har uppm�rksammat k�n som en viktig f�rklaringsfaktor. Forskningen tar fasta p� att etnicitet har f�tt �kad aktualitet f�r att f�rklara v�lf�rdsskillnader.

5. Historia

6. Rowntrees fattigdomscykel

7. Brytningstider i socialpolitiken Lenskis perspektiv:Oj�mlikhet skapas av ekonomiska strukturer och politiska konflikter Varje skede i framv�xten har pr�glats av detta; politisk mobilisering som respons p� strukturf�r�ndring Universalismens genombrott 1930-talets kris och befolkningsfr�gan Socialt medborgaskap efter kriget Inkomstrelaterad socialf�rs�kring Modern familjepolitik Ett samh�lle med �ldrande befolkning?

8. Den nordiska modellen

9. Den nordiska modellen Universella f�rm�ner Inkomstrelaterad socialf�rs�kring Riktade bidrag till l�ginkomsttagare V�lf�rdstj�nster-decentraliserade-separerade fr�n kontanta f�rm�ner Individuella sociala r�ttigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tv�f�rs�rjar-familjen �r modellen

10. Modellens meriter L�g livscykelfattigdom Minskad oj�mlikhet H�g syssels�ttning H�gt kvinnligt deltagande Starkt st�d f�r v�lf�rdsstaten Incitament och kostnadskontroll?!

11. Omf�rdelningsparadoxen Robin Hood Enkel j�mlikhet Inomgruppssolidaritet Matteus evangeliet: ge till dem som har Vilken strategi omf�rdelar mest? Paradoxalt nog s� verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de s�mst st�llda, desto s�mre blir vi p� att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen L�t inte de fattiga st� ensamma!

12. Familjepolitiken

13. Familjepolitiska modeller

14. Familjepolitisk generositet i olika modeller

15. Familjepolitiskt st�d och fattigdom bland barnfamiljer

16. Familjepolitik, kvinnligt f�rv�rvsarbete, barnfattigdom och fertilitet

17. J�mlikhet och effektivitet Generella system � minskar fattigdom och utanf�rskap Transaktionskostnader � l�ga med universella system Portabilitet � bra f�r flexibilitet Fattigdomsf�llor undviks Investeringar i h�lsa och utblidning ger produktiv arbetskraft Stabila institutioner �t tillv�xtv�nliga Utformning av programmen avg�r, inte utgiftsniv�erna i sig

18. V�lf�rd

19. V�lf�rd Individers resurser som g�r det m�jligt att styra och kontrollera livsvillkoren Flera dimensioner: h�lsa, arbete, inkomst, utbildning, social f�rankring och trygghet Institutioner som individuella resurser: stat, marknad, familj, 3e sektorn Of�rd: socialpolitiskt uppfordrande, sv�rare att enas om vad som utg�r det goda livet

20. V�lf�rdsinstitutioner Resurs f�r individen - brukare F�rs�kring inf�r framtida behov Investering i framtiden Tillg�nglighet och kvalitet Stat, kommun, marknad, tredje sektorn, familjen

21. Utbildning och tillv�xt:Makromodell Statistiskt signifikanta samband 14 EU l�nder 1950-2000 Utbildningssatsningar har en positiveffekt p� BNP/capita BNP/capita har en positiv effekt p� utbildningsniv�n i befolkningen men en negativ effekt p� BNP andelen som g�r till utbildning Utbildningssatsningar har negativ p�verkan p� fertiliteten However, if we abstain from interpreting coefficients we cannot establish the sign a simpler view is obtained.However, if we abstain from interpreting coefficients we cannot establish the sign a simpler view is obtained.

22. Utbildning och humankapitalbildning Utbildning �r en investering i framtiden Skolprestationer: niv�er och f�rdelning Social bakgrund and skolprestationer Livsl�ngt l�rande startar �r 1 F�r�ldrars f�rv�rvsarbete och skolprestationer K�nsskillnader i skolprestationer och h�llbar politik

23. Resultat i l�sf�rst�elsetest bland elever, medelv�rde och standardavvikelse

25. Kommitt�n V�lf�rdsbokslut SOU 2001:55 Barns och ungdomars v�lf�rd SOU 2001:79 V�lf�rdsbokslut f�r 1990-talet

26. Ungdomar �kad arbetsl�shet �kade ekonomiska problem �kning av tidsbegr�nsade anst�llningar S�mre h�lsa

27. Rowntrees fattigdomscykel

28. Kunskapsluckor om v�lf�rd och v�lf�rdspolitik Exempel Individernas resurser- krisens avtryck p� ungdomar och marginella grupper

29. Social rapport 2006 Huvudpunkter Deltagande och etablering p� arbetsmarknaden Boendesegregation Unga vuxna � deltagande och etablering p� arbetsmarknaden, fattigdom Utsatta barn och unga Huvudslutsats En polarisering av den sociala v�lf�rden har �gt rum Majoriteten av befolkningen har f�tt det b�ttre samtidigt som 6 � 7 procent inte f�tt del av den f�rb�ttrade utvecklingen

30. Arbetsmarknaden i ett f�rs�rjningsperspektiv K�rnarbetskraft Instabil arbetskraft Omfattande arbetsl�shet Omfattande sjukskrivning Alternativ f�rs�rjning

31. Arbetsmarknadsutveckling 92-02 Befolkningen 20-64 �r

32. Arbetsmarknadsutveckling 92-02 Befolkningen 20-24 �r

33. Utveckling av andel i k�rnarbetskraften f�r tre kohorter ungdomar med alternativ f�rs�rjning

34. Utveckling av andel i k�rnarbetskraften f�r tre kohorter studerande ungdomar

35. l�per stor risk att vara fattiga � och risken har inte minskat �ver tid l�nga studietider och h�gre arbetsl�shet har �kat risken f�r fattigdom f�r de flesta fattiga studerande r�r det sig dock oftast om ett �verg�ende problem Unga vuxna

36. Barn i familjer med l�ngvarigt ekonomiskt bist�nd eller med l�ga inkomster Barn med psykiskt sjuka f�r�ldrar Barn i social dygnsv�rd (familjehem el institution) Ungdomar som placerats i institutions- eller familjehemsv�rd under ton�ren

37. L�ngvarigt ekonomiskt bist�nd � men inte l�g inkomst � �r en riskmark�r f�r ogynnsam utveckling hos barnen G�ller �ven barn med psykiskt sjuka f�r�ldrar � h�g risk i familjer med psykiskt sjuk f�r�lder och �socialbidrag� men moderat risk om psykiskt sjuk f�r�lder inte har �socialbidrag� Barn i familjehems- eller institutionsv�rd l�per h�g risk f�r ogynnsam utveckling p� l�ng sikt Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsv�rd under ton�ren p� grund av beteendeproblem har s�rskilt stora risker f�r ogynnsam utveckling p� l�ng sikt

38. Andelen barn och ungdomar med ogynnsam utveckling

39. L�ngvarigt ekonomiskt bist�nd � en riskmark�r f�r... att f�r�ldrarna �r utanf�r arbetsmarknaden somatisk och psykisk oh�lsa, missbruk, familjev�ld m.m. i familjen ackumulering av olika riskfaktorer inom samma familj stigmatisering, socialt utanf�rskap? �kad samh�llelig �vervakning? svaga sociala n�tverk

42. Pojkar

43. Pojkar � placerade p.g.a. beteendeproblem

44. M�ste det vara s� h�r? utv�rderade preventionsprogram, s�rskilt riktade mot riskgrupper systematisk anv�ndning av de fungerande resurser vi har kvalitetsh�jning av socialtj�nsten satsningar p� utv�rderade insatser

45. L�ngsiktiga konsekenser av uppv�xtvillkor Stockholm Birth Cohort (SBC)Analyser B�ckman/Nilsson

46. I fokus: 25 �ringar som varken arbetade eller studerade � �unga utanf�r� Vi har f�ljt unga utanf�r �ver tid och studerat deras framtida f�rs�rjningssituation Registerstudie, totalunders�kning av stockholmare Tala om hur definitionen av unga utanf�r ser ut!Tala om hur definitionen av unga utanf�r ser ut!

47. Att st� utanf�r � en riskfaktor i sig? Andra faktorer under uppv�xten som spelar in: h�lsa, betyg, familjeproblem, ekonomiska problem, brottslighet. Men, utanf�r/inaktiv tydligaste riskfaktor. Andra faktorer under uppv�xten som spelar in: h�lsa, betyg, familjeproblem, ekonomiska problem, brottslighet. Men, utanf�r/inaktiv tydligaste riskfaktor.

48. Allts� Svag f�rankring som ung vuxen inneb�r �kad risk f�r marginalisering l�ngt senare i livet Att vara ung utanf�r �r en riskfaktor i sig, d.v.s. �ven efter kontroll f�r andra faktorer Samtliga f�delsekohorter visar liknande m�nster

49. Men samtidigt� Flertalet f�r �nd� en f�rankring Vad skiljer d� de unga utanf�r som kvarst�r utanf�r fr�n de som f�r en f�rankring?

50. Unga utanf�r som kvarst�r utanf�r j�mf�rt med dem som f�r en f�rankring? Har mer �n tre g�nger s� ofta vuxit upp i en familj med omfattande socialbidrag Har n�stan dubbelt s� ofta varit f�rem�l f�r beslut i BVN Mer �n dubbelt s� h�g brottsbelastning N�stan dubbelt s� h�g sjukfr�nvaro i skolan

51. Framtiden

52. Framg�ngskoncept eller historisk parentes?

53. Norden och Europa Europa �ldrande befolkningar, fallande f�delsetal �kande skilsm�ssor och ensamf�r�ldraskap J�mst�lldhetsfr�gan F�r�ndrat arbetsliv Sent intr�de och tidigt uttr�de i arbetslivet Arbetsl�shet och social utslagning Legitimitet Norden under press Oh�lsa och arbetskrafts-deltagande? Valfrihet vs. segregation? Legitimitet, reformer och f�rtroende? Finansiering och skattebaser Finns det grund f�r bred uppslutning kring reformer?

54. Tv� genomgripande processer medf�r fundamentalt f�r�ndrade f�ruts�ttningar f�r det svenska skattessystemet globaliseringen av ekonomin, med �kad r�rlighet f�r skattebaserna den �ldrande befolkningen, med �kat tryck p� omf�rdelning mellan generationerna

55. Dilemmat

56. Rethinking socialpolitik i �ldrande samh�llen Debatten har f�tt ett ensidigt fokus p� pensionsreformer och sparande Hur socialpolitiken interagerar med fertilitet, utbildning och arbetsutbud (den ramtids skattebasen) �r av avg�rande betydelse Vi beh�ver reformera de sociala trygghetssystemen s� att de blir ekonoiskt, socialt och politiskt h�llbara

57. Historisk reformstrategi: �ka antalet skattebetalare Incitament; individuell beskattning och r�ttigheter, universella f�rm�ner och inkomstrelaterade socialf�rs�kringar vs. behovspr�vning Humankapital; Investeringar i utbildning, livsl�ngt l�rande V�lf�rdstj�nster; Barnomsorg - �ldreomsorg Syssels�ttningsm�jligheter; m�l och prioriteringar i makroekonomisk politik, rehabilitering i socialf�rs�kringssystemet Kvinnornas utt�g p� den svenska arbetsmarknaden

58. Hur �kar man skattebasen i framtiden? P� l�ng sikt (20-70 �r) �ka f�delsetalen! P� medell�ng sikt (10-50 �r) F�rb�ttra och snabba upp utbildningen! P� kort sikt (-10 �r) Arbetskraftsinvandring! Summering: Investera i humankapital! �

59. Os�kerheter= m�jligheter till p�verkan Utvecklingen av de �ldres arbetsutbud Invandringen och invandrarnas f�rv�rvsfrekvenser De ungas f�rv�rvsfrekvenser Utbildning Etablering Hur v�l ers�tter ungdomar de �ldre? F�delsetalens utveckling

60. Pensionera senare jobba mera Livsl�ngden har �kat kraftigt Utbildningstiden har �kat kraftigt Arbetslivets l�ngd och m�ngd har minskat �men vad �r egentligen utrymmet?

61. Syssels�ttning resp i arbete

62. F�rsenat barnaf�dande Barn under vuxenstudier: Ekonomiskt sv�rt, men praktiskt F�rl�ngda studietider Bostadsel�ndet Allt sv�rare att hitta och finansiera en familjebostad i unga �r Ungdomsarbetsl�sheten Allt senare etablering av sj�lvf�rs�rjande vuxenindivider

63. Den europeiska sociala modellen

64. Den europeiska sociala modellen Barrosso: �Den europeiska sociala modellen handlar om social inkludering och j�mlikhet i m�jligheter.� Nordisk strategi Human kapital respons to p� �ldrande samh�lle Medelklass inkludering Universalism Genus: Omsorg och arbete Flexibelt arbetsliv Migration f�r utveckling J�mlikhet i villkor Fokus p� barn och unga

65. Den europeiska sociala modellen Barrosso: �Den europeiska sociala modellen handlar om social inkludering och j�mlikhet i m�jligheter.� �ppna koordineringsmetoden (OMC) Lissabon strategin om syssels�ttning H�llbara pensionssystem Sjukf�rs�kring Social inkludering Varf�r inte? Familjepolitiken och barns och ungdomars r�ttigheter

66. Vad europ�erna tycker att deras regeringar borde g�ra f�r att �ka barnaf�dandet Minska arbetsl�sheten, flexibel arbetstid, barnomsorg Barnbidrag, skatterabatter Kostnader f�r barnens utbildning, boende F�r�ldraf�rs�kring etc K�lla: Eurobarometer

67. F�rv�ntade konsekvenser av barnaf�dande - EU15

68. Politik och vetenskap

69. Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina v�rderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samh�llet b�r gestalta sig i framtiden. H�r �r alla lika goda experter, varje individ har sin sj�lvklara r�tt att vara vision�r.

70. Verkligheten s�tter gr�nser f�r vad som faktiskt l�ter sig g�ras. Vi beh�ver st�ndigt f�rb�ttra kunskapsunderlaget om de begr�nsningar som i praktiken karakt�riserar v�ra f�ruts�ttningar att forma framtiden. F�rst d� kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.

71. Framg�ngsrik politik m�ste vara socialt, ekonomiskt och politiskt h�llbar

72. Slutsatser The road to hell is paved with good intentions V�gen till helvetet �r asfalterad med god vilja The devil in the details Det �r detaljerna som g�r det

73. www.framtidsstudier.se

Barns uppv

Barns uppv

Presentation Transcript

SMÅ BARNS SØVN

Beautiful yard barns, barns storage buildings available at Georgia Yard Barns!

Wedding Barns in Michigan

Benefits of Pole Barns