E N D
1. Barns uppv�xtvillkor i ett �ldrande samh�lle; den nordiska modellens framtid
Joakim Palme
Institutet f�r Framtidsstudier
3.
Barns och ungdomars villkor �r en spegling av framtiden.
Uppv�xts�ren f�r konsekvenser l�ngt fram i livet, b�de genom direkta avtryck och genom de val som vi g�r.
Barns och ungdomars villkor inbjuder till ett dynamiskt perspektiv p� social f�r�ndring.
Barns villkor �r viktiga i sig men ocks� d�rf�r att de �r blivande vuxna
4. Studiet av uppv�xtvillkor g�r det angel�get att identifiera de faktorer som strukturerar m�nniskors livschanser: Det klassiska sociologiska perspektivet tar utg�ngspunkt i socialklasserna.
Genusorienterad forskning har uppm�rksammat k�n som en viktig f�rklaringsfaktor.
Forskningen tar fasta p� att etnicitet har f�tt �kad aktualitet f�r att f�rklara v�lf�rdsskillnader.
5. Historia
6. Rowntrees fattigdomscykel
7. Brytningstider i socialpolitiken Lenskis perspektiv:Oj�mlikhet skapas av ekonomiska strukturer och politiska konflikter
Varje skede i framv�xten har pr�glats av detta; politisk mobilisering som respons p� strukturf�r�ndring Universalismens genombrott
1930-talets kris och befolkningsfr�gan
Socialt medborgaskap efter kriget
Inkomstrelaterad socialf�rs�kring
Modern familjepolitik
Ett samh�lle med �ldrande befolkning?
8. Den nordiska modellen
9. Den nordiska modellen Universella f�rm�ner
Inkomstrelaterad socialf�rs�kring
Riktade bidrag till l�ginkomsttagare
V�lf�rdstj�nster-decentraliserade-separerade fr�n kontanta f�rm�ner
Individuella sociala r�ttigheter Skatter
Arbetsgivaravgifter
Statlig/kommunal skatt
Kommunal skatt med statliga subventioner
Tv�f�rs�rjar-familjen �r modellen
10. Modellens meriter L�g livscykelfattigdom
Minskad oj�mlikhet
H�g syssels�ttning
H�gt kvinnligt deltagande
Starkt st�d f�r v�lf�rdsstaten
Incitament och kostnadskontroll?!
11. Omf�rdelningsparadoxen Robin Hood
Enkel j�mlikhet
Inomgruppssolidaritet
Matteus evangeliet: ge till dem som har
Vilken strategi omf�rdelar mest?
Paradoxalt nog s� verkar det som att ju mer vi riktar bidragen exklusivt till de s�mst st�llda, desto s�mre blir vi p� att faktikskt lyfta dem ur fattigdomen
L�t inte de fattiga st� ensamma!
12. Familjepolitiken
13. Familjepolitiska modeller
14. Familjepolitisk generositet i olika modeller
15. Familjepolitiskt st�d och fattigdom bland barnfamiljer
16. Familjepolitik, kvinnligt f�rv�rvsarbete, barnfattigdom och fertilitet
17. J�mlikhet och effektivitet Generella system � minskar fattigdom och utanf�rskap
Transaktionskostnader � l�ga med universella system
Portabilitet � bra f�r flexibilitet
Fattigdomsf�llor undviks
Investeringar i h�lsa och utblidning ger produktiv arbetskraft
Stabila institutioner �t tillv�xtv�nliga
Utformning av programmen avg�r, inte utgiftsniv�erna i sig
18. V�lf�rd
19. V�lf�rd Individers resurser som g�r det m�jligt att styra och kontrollera livsvillkoren
Flera dimensioner: h�lsa, arbete, inkomst, utbildning, social f�rankring och trygghet
Institutioner som individuella resurser: stat, marknad, familj, 3e sektorn
Of�rd: socialpolitiskt uppfordrande, sv�rare att enas om vad som utg�r det goda livet
20. V�lf�rdsinstitutioner Resurs f�r individen - brukare
F�rs�kring inf�r framtida behov
Investering i framtiden
Tillg�nglighet och kvalitet
Stat, kommun, marknad, tredje sektorn, familjen
21. Utbildning och tillv�xt:Makromodell Statistiskt signifikanta samband 14 EU l�nder 1950-2000
Utbildningssatsningar har en positiveffekt p� BNP/capita
BNP/capita har en positiv effekt p� utbildningsniv�n i befolkningen men en negativ effekt p� BNP andelen som g�r till utbildning
Utbildningssatsningar har negativ p�verkan p� fertiliteten However, if we abstain from interpreting coefficients we cannot establish the sign a simpler view is obtained.However, if we abstain from interpreting coefficients we cannot establish the sign a simpler view is obtained.
22. Utbildning och humankapitalbildning Utbildning �r en investering i framtiden
Skolprestationer: niv�er och f�rdelning
Social bakgrund and skolprestationer
Livsl�ngt l�rande startar �r 1
F�r�ldrars f�rv�rvsarbete och skolprestationer
K�nsskillnader i skolprestationer och h�llbar politik
23. Resultat i l�sf�rst�elsetest bland elever, medelv�rde och standardavvikelse
25. Kommitt�n V�lf�rdsbokslut SOU 2001:55 Barns och ungdomars v�lf�rd
SOU 2001:79 V�lf�rdsbokslut f�r 1990-talet
26. Ungdomar �kad arbetsl�shet
�kade ekonomiska problem
�kning av tidsbegr�nsade anst�llningar
S�mre h�lsa
27. Rowntrees fattigdomscykel
28. Kunskapsluckor om v�lf�rd och v�lf�rdspolitik Exempel
Individernas resurser- krisens avtryck p� ungdomar och marginella grupper
29. Social rapport 2006 Huvudpunkter
Deltagande och etablering p� arbetsmarknaden
Boendesegregation
Unga vuxna � deltagande och etablering p� arbetsmarknaden, fattigdom
Utsatta barn och unga
Huvudslutsats
En polarisering av den sociala v�lf�rden har �gt rum
Majoriteten av befolkningen har f�tt det b�ttre samtidigt som 6 � 7 procent inte f�tt del av den f�rb�ttrade utvecklingen
30. Arbetsmarknaden i ett f�rs�rjningsperspektiv
K�rnarbetskraft
Instabil arbetskraft
Omfattande arbetsl�shet
Omfattande sjukskrivning
Alternativ f�rs�rjning
31. Arbetsmarknadsutveckling 92-02 Befolkningen 20-64 �r
32. Arbetsmarknadsutveckling 92-02 Befolkningen 20-24 �r
33. Utveckling av andel i k�rnarbetskraften f�r tre kohorter ungdomar med alternativ f�rs�rjning
34. Utveckling av andel i k�rnarbetskraften f�r tre kohorter studerande ungdomar
35. l�per stor risk att vara fattiga � och risken har inte minskat �ver tid
l�nga studietider och h�gre arbetsl�shet har �kat risken f�r fattigdom
f�r de flesta fattiga studerande r�r det sig dock oftast om ett �verg�ende problem Unga vuxna
36. Barn i familjer med l�ngvarigt ekonomiskt bist�nd eller med l�ga inkomster
Barn med psykiskt sjuka f�r�ldrar
Barn i social dygnsv�rd (familjehem el institution)
Ungdomar som placerats i institutions-
eller familjehemsv�rd under ton�ren
37. L�ngvarigt ekonomiskt bist�nd � men inte l�g inkomst � �r en riskmark�r f�r ogynnsam utveckling hos barnen
G�ller �ven barn med psykiskt sjuka f�r�ldrar � h�g risk i familjer med psykiskt sjuk f�r�lder och �socialbidrag� men moderat risk om psykiskt sjuk f�r�lder inte har �socialbidrag�
Barn i familjehems- eller institutionsv�rd l�per h�g risk f�r ogynnsam utveckling p� l�ng sikt
Ungdomar som placeras i familjehems- eller institutionsv�rd under ton�ren p� grund av beteendeproblem har s�rskilt stora risker f�r ogynnsam utveckling p� l�ng sikt
38. Andelen barn och ungdomar med ogynnsam utveckling
39. L�ngvarigt ekonomiskt bist�nd � en riskmark�r f�r... att f�r�ldrarna �r utanf�r arbetsmarknaden
somatisk och psykisk oh�lsa, missbruk, familjev�ld m.m. i familjen
ackumulering av olika riskfaktorer inom samma familj
stigmatisering, socialt utanf�rskap?
�kad samh�llelig �vervakning?
svaga sociala n�tverk
42. Pojkar
43. Pojkar � placerade p.g.a. beteendeproblem
44. M�ste det vara s� h�r? utv�rderade preventionsprogram, s�rskilt riktade mot riskgrupper
systematisk anv�ndning av de fungerande resurser vi har
kvalitetsh�jning av socialtj�nsten
satsningar p� utv�rderade insatser
45. L�ngsiktiga konsekenser av uppv�xtvillkor Stockholm Birth Cohort (SBC)Analyser B�ckman/Nilsson
46. I fokus: 25 �ringar som varken arbetade eller studerade � �unga utanf�r�
Vi har f�ljt unga utanf�r �ver tid och studerat deras framtida f�rs�rjningssituation
Registerstudie, totalunders�kning av stockholmare Tala om hur definitionen av unga utanf�r ser ut!Tala om hur definitionen av unga utanf�r ser ut!
47. Att st� utanf�r � en riskfaktor i sig? Andra faktorer under uppv�xten som spelar in: h�lsa, betyg, familjeproblem, ekonomiska problem, brottslighet. Men, utanf�r/inaktiv tydligaste riskfaktor.
Andra faktorer under uppv�xten som spelar in: h�lsa, betyg, familjeproblem, ekonomiska problem, brottslighet. Men, utanf�r/inaktiv tydligaste riskfaktor.
48. Allts� Svag f�rankring som ung vuxen inneb�r �kad risk f�r marginalisering l�ngt senare i livet
Att vara ung utanf�r �r en riskfaktor i sig, d.v.s. �ven efter kontroll f�r andra faktorer
Samtliga f�delsekohorter visar liknande m�nster
49. Men samtidigt�
Flertalet f�r �nd� en f�rankring
Vad skiljer d� de unga utanf�r som kvarst�r utanf�r fr�n de som f�r en f�rankring?
50. Unga utanf�r som kvarst�r utanf�r j�mf�rt med dem som f�r en f�rankring? Har mer �n tre g�nger s� ofta vuxit upp i en familj med omfattande socialbidrag
Har n�stan dubbelt s� ofta varit f�rem�l f�r beslut i BVN
Mer �n dubbelt s� h�g brottsbelastning
N�stan dubbelt s� h�g sjukfr�nvaro i skolan
51. Framtiden
52.
Framg�ngskoncept eller historisk parentes?
53. Norden och Europa Europa
�ldrande befolkningar, fallande f�delsetal
�kande skilsm�ssor och ensamf�r�ldraskap
J�mst�lldhetsfr�gan
F�r�ndrat arbetsliv
Sent intr�de och tidigt uttr�de i arbetslivet
Arbetsl�shet och social utslagning
Legitimitet Norden under press
Oh�lsa och arbetskrafts-deltagande?
Valfrihet vs. segregation?
Legitimitet, reformer och f�rtroende?
Finansiering och skattebaser
Finns det grund f�r bred uppslutning kring reformer?
54. Tv� genomgripande processer medf�r fundamentalt f�r�ndrade f�ruts�ttningar f�r det svenska skattessystemet globaliseringen av ekonomin, med �kad r�rlighet f�r skattebaserna den �ldrande befolkningen, med �kat tryck p� omf�rdelning mellan generationerna
55. Dilemmat
56. Rethinking socialpolitik i �ldrande samh�llen Debatten har f�tt ett ensidigt fokus p� pensionsreformer och sparande
Hur socialpolitiken interagerar med fertilitet, utbildning och arbetsutbud (den ramtids skattebasen) �r av avg�rande betydelse
Vi beh�ver reformera de sociala trygghetssystemen s� att de blir ekonoiskt, socialt och politiskt h�llbara
57. Historisk reformstrategi: �ka antalet skattebetalare Incitament; individuell beskattning och r�ttigheter, universella f�rm�ner och inkomstrelaterade socialf�rs�kringar vs. behovspr�vning
Humankapital; Investeringar i utbildning, livsl�ngt l�rande
V�lf�rdstj�nster; Barnomsorg - �ldreomsorg
Syssels�ttningsm�jligheter; m�l och prioriteringar i makroekonomisk politik, rehabilitering i socialf�rs�kringssystemet
Kvinnornas utt�g p� den svenska arbetsmarknaden
58. Hur �kar man skattebasen i framtiden? P� l�ng sikt (20-70 �r)
�ka f�delsetalen!
P� medell�ng sikt (10-50 �r)
F�rb�ttra och snabba upp utbildningen!
P� kort sikt (-10 �r)
Arbetskraftsinvandring!
Summering: Investera i humankapital!
�
59. Os�kerheter= m�jligheter till p�verkan Utvecklingen av de �ldres arbetsutbud
Invandringen och invandrarnas f�rv�rvsfrekvenser
De ungas f�rv�rvsfrekvenser
Utbildning
Etablering
Hur v�l ers�tter ungdomar de �ldre?
F�delsetalens utveckling
60. Pensionera senare jobba mera Livsl�ngden har �kat kraftigt
Utbildningstiden har �kat kraftigt
Arbetslivets l�ngd och m�ngd har minskat
�men vad �r egentligen utrymmet?
61. Syssels�ttning resp i arbete
62. F�rsenat barnaf�dande Barn under vuxenstudier:
Ekonomiskt sv�rt, men praktiskt
F�rl�ngda studietider
Bostadsel�ndet
Allt sv�rare att hitta och finansiera en familjebostad i unga �r
Ungdomsarbetsl�sheten
Allt senare etablering av sj�lvf�rs�rjande vuxenindivider
63. Den europeiska sociala modellen
64. Den europeiska sociala modellen Barrosso:
�Den europeiska sociala modellen handlar om social inkludering och j�mlikhet i m�jligheter.� Nordisk strategi
Human kapital respons to p� �ldrande samh�lle
Medelklass inkludering
Universalism
Genus: Omsorg och arbete
Flexibelt arbetsliv
Migration f�r utveckling
J�mlikhet i villkor
Fokus p� barn och unga
65. Den europeiska sociala modellen Barrosso:
�Den europeiska sociala modellen handlar om social inkludering och j�mlikhet i m�jligheter.� �ppna koordineringsmetoden (OMC)
Lissabon strategin om syssels�ttning
H�llbara pensionssystem
Sjukf�rs�kring
Social inkludering
Varf�r inte?
Familjepolitiken och barns och ungdomars r�ttigheter
66. Vad europ�erna tycker att deras regeringar borde g�ra f�r att �ka barnaf�dandet Minska arbetsl�sheten, flexibel arbetstid, barnomsorg
Barnbidrag, skatterabatter
Kostnader f�r barnens utbildning, boende
F�r�ldraf�rs�kring etc
K�lla: Eurobarometer
67. F�rv�ntade konsekvenser av barnaf�dande - EU15
68. Politik och vetenskap
69.
Medborgare, opinionsbildare och politiker har sina v�rderingsgrundade uppfattningar om hur det goda samh�llet b�r gestalta sig i framtiden.
H�r �r alla lika goda experter, varje individ har sin sj�lvklara r�tt att vara vision�r.
70.
Verkligheten s�tter gr�nser f�r vad som faktiskt l�ter sig g�ras.
Vi beh�ver st�ndigt f�rb�ttra kunskapsunderlaget om de begr�nsningar som i praktiken karakt�riserar v�ra f�ruts�ttningar att forma framtiden.
F�rst d� kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.
71. Framg�ngsrik politik m�ste vara socialt, ekonomiskt och politiskt h�llbar
72. Slutsatser
The road to hell is paved with good intentions
V�gen till helvetet �r asfalterad med god vilja
The devil in the details
Det �r detaljerna som g�r det
73. www.framtidsstudier.se