Lag och rätt

1. Lag och rätt Instuderingshjälp till eleverna på Dejeskolan

2. Lag & Rätt • Rättssamhället • Straffskalan • Vilka brott begås? • Vem begår brotten? • Straff eller vård? • Diskussionsfrågor

3. Sverige – ett rättssamhälle • Alla är lika inför lagen – ingen är på grund av makt, ekonomi, kön eller sexuell läggning undantagen lagen och alla skall dömas efter samma spelregler • Ingen är skyldig innan han/hon är dömd i en domstol – man är oskyldig ända tills motsatsen bevisas. • Var och en har rätt till försvar i domstol - på egen hand eller med hjälp av en advokat. Inklusive ”rättshjälp” – hjälp att betala kostnaderna med advokat mm. • Lagarna stiftas av de folkvalda politikerna i riksdagen – folkets representanter beslutar över vilka lagar som skall gälla. • Det är upp till varje medborgare att känna till vilka lagar som gäller. (och att respektera lagarna…)

4. Domstolen avgör inte bara om man är skyldig eller oskyldig. De bestämmer också vad man skall få för straff och hur länge. En straffskala innebär att olika brott anses olika grova, och därför ger olika stränga straff. Straffskalan Till exempel: En man rånar en bensinmack. Han binder och hotar personalen, tar pengarna och sticker iväg med 100 000 kronor. Vad blir straffet? Förmodligen grovt rån. Om straffskalan inte hade funnits så hade han ju lika väl kunnat skjuta personalen och ta pengarna. Straffet skulle ju ändå bli det samma.

5. Vilka är straffen? • Böter: Penningböter: en fastslagen summa, eller Dagsböter: antal dagar beroende på brottet och summa per dag i förhållande till den dömdes ekonomi. • Villkorlig dom: Om man inte straffats tidigare kan man få en prövotid för att se om fler brott begås. • Skyddstillsyn: En längre prövotid med övervakare. • Fängelse: Ett tidsbestämt straff på en anstalt. (14 dagar – livstid) • Särskild vård: T.ex. psykiatrisk vård eller vård enligt socialtjänstlagen.

6. Hur många brott begås? År 2000 anmäldes 1,2 miljoner brott i Sverige. Mer än ett brott på var tionde svensk. Tillgreppsbrott 58% (stöld, snatteri, rån) Brott mot person: 12% (misshandel, sexualbrott) Skadegörelse: 10% Bedrägeri: 4% Trafikbrott: 6% Narkotikabrott: 3% Övriga: 7% 1990 straffades 43 000 personer för grövre brott i Sverige. Det är ca ½% av befolkningen. De allra flesta av dessa är personer som begått brott tidigare.

7. Vem begår brott? • låg utbildning i familjen • splittrad familj • fam. bor trångt • fam. flyttar runt mycket • utländsk bakgrund • föräldrarna har ett brottsligt förflutet I det svenska kriminalregistret finns ca 5% av de svenska männen med och mindre än 1% av kvinnorna med... Bara ca 15% av de som straffas för brott i Sverige är kvinnor.

8. …mer fakta! Återfallsförbrytare Om man tar alla som blir straffade under ett år så är sannolikheten att man straffas igen inom några år tyvärr stor. Störst är risken bland dem som har varit straffade många gånger tidigare. Kriminalitet och invandrare Utländska medborgare är enligt statistiken överrepresenterade i brottsstatistiken. Utländska medborgare är dels invandrare som är bosatta här, och dels människor som är här tillfälligt. 1/3 av alla utländska medborgare som straffades 1990 var från ngt av de andra nordiska länderna. Varför tror ni att det är så? (Kom ihåg orsakerna på förra sidan)

9. Ungdomar och brott Ungdomar (15-24 år) begår brott i högre utsträckning än äldre.Varför? Ungdomsbrottsligheten skiljer sig från övrig brottslighet på några olika sätt. • Ungdomar begår ofta brott tillsammans med andra i gäng. • Typiska ungdomsbrott är stölder och skadegörelse, dessa är ganska ovanliga bland äldre. • Typiska brott som oftare begås av äldre är bedrägeri, trafikbrott och sexualbrott.

10. Våldsbrott Enligt undersökningar som görs varje år så uppger 5-6% av de vuxna i Sverige att de blivit utsatta för våld eller hot. Ca 2% har blivit utsatta för alvarligare brott som har lett till synliga märken eller kroppsskada. ¼ av de svenska hushållen utsätts varje år för stöld eller skadegörelse 10-15% känner sig oroliga för att bli utsatta och väljer t.ex att inte gå ut under vissa tider.

11. Var inträffar våldet? • Ute på gata eller restaurang: ca 40% • På arbetsplatsen eller i samband med jobbet: 30% • I hemmet: 15% • På tåg, buss, spårvagn mm: 5% Vem drabbas oftast av våldet? • Yngre män drabbas mest av gatuvåldet. • Vissa yrkesgrupper drabbas i sitt jobb. • Kvinnor utsätts i hemmen.

12. Stöld & skadegörelse Ca 25% av alla svenskar blir varje år utsatta för stöld eller skadegörelse Vilka är de vanligaste av dessa brott? Vilka utsätts för stöld och skadegörelse? • Allra vanligast är stölder från bilen och stölder av cykel eller moped. • Inbrott i garage och i källar- & vindsförråd. • Bilstöld (10-15%) • Inbrott i hus och lägenheter är ganska ovanligt. • Personer som bor i höghusområden • (Stockholmare…) • Ensamstående(!?) • Ungdomar –24 år

13. Fängelse & rehabilitering • Varje år sitter ca 5500 personer i häkte eller i fängelse • Varje år döms ca 2000 människor till fängelse •  Det finns 55 fängelser i Sverige ”Vi skall arbeta för att människor som dömts för brott behandlas så att deras förutsättningar att leva ett laglydigt och värdigt liv ökar.” Kriminalvården

14. DISKUSSIONSFRÅGOR • Vad i en människas liv är de mest avgörande för att han eller hon skall börja med kriminalitet? • Vilka kopplingar finns mellan familjen/uppväxten och kriminalitet? • En tonårskille som växer upp i Sverige idag löper femton gånger så stor risk att bli åtalad för ett grovt brott om man jämför med vad hans farfar hade i samma ålder. Hur kan det komma sig? Vilka förändringar i samhället har gjort detta möjligt? • Killar är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken om man jämför med tjejer. Minst fyra av fem misstänkta brottslingar är killar. Är män mer kriminella av naturen? Kommer det att vara så även i framtiden? Varför/Varför inte? • Var tycker du att samhället bör sätta in de största resurserna för att förhindra att människor begår brott?

15. Lag och rätt Facit till läroboken

16. Innehållsförteckning Regler… s. 187 Brottet s. 192 I rättssalen s. 195 Domen s. 197 Olika sorters straff s. 199 Varför blev vissa… s. 201 Skadegörelse… s. 203 Ökar brottsligheten s. 204 Kriminalvård s. 206 Domstolarna s. 208 Hjälper stränga straff s. 213 Nivå 1 s. 214 Nivå 2 s. 214-215 Nivå 3 s. 215

17. Regler – oskrivna och skrivnaSidan 187 • Oskrivna regler är seder och bruk.. Vi tar i hand när vi hälsar på någon.. Vi står i kö i kassan i mataffären i stället för att alla kastar sig fram och försöker betala samtidigt.. Sådana regler gör vardagslivet enklare och trevligare.. Man behöver inte rätta sig efter oskrivna lagar, men den som inte gör det riskerar att inte få vara med i andras gemenskap

18. 1 forts. Lagar har stiftats av riksdagen och de måste man följa.. Den som inte följer lagarna kan straffas 2a. Inga färdiga svar, men tänk på hur du uppför dig i vardagslivet så hittar du snabbt en rad exempel på oskrivna lagar

19. 3a. Att man inte ska köpa eller sälja saker som man förstår är stulna... b. Du ska inte behålla saker du hittar utan lämna in dem till polisen c. Det är förbjudet att ha narkotika, även i små mängder

20. 4a. Civilrätten… b. Straffrätten c. Civilrätten d. Straffrätten 5. Individuellt svar 6. Individuellt svar 7. Förr i tiden förde man svärdet med höger hand.. Man hälsade med höger hand för att visa att man inte bar vapen

21. BrottetSidan 192 1a. Polisen kan gripa någon som anses ha begått brott… b. Förundersökning är den första brottsutredningen c. Anhållande är när åklagaren begär att den gripne ska hållas kvar i minst fyra dygn.. Det görs för att man ska kunna utreda brottet ytterligare

22. 1d. Häktning är när den misstänkte fängslas, ibland ända fram till rättegången.. Maximalt två veckor i taget. Därefter måste det till ytterligare häktningsbeslut e. Häktningsförhandling är när domstolen beslutar om en misstänkt ska häktas eller inte f. Åtal blir det när åklagaren anklagar någon för brottet

23. 1g. Signalement är en beskrivning på hur en person, exempelvis en rånare, ser ut och hur han är klädd.. Ett signalement behöver inte gälla en brottsling, det kan även handla om en person som försvunnit h. Straffmyndig är den som är 15 år eller äldre.. Då kan han eller hon bli straffad

24. 1i. Husrannsakan är när polisen söker igenom en misstänkts bostad, exempelvis för att hitta stöldgods… j. Huvudförhandling kallas rättegången där det avgörs om en eller flera åtalade är skyldiga eller inte

25. k. Övervakare är en person som ska vara ett stöd för någon som dömts till villkorlig dom eller skyddstillsyn.. Övervakaren ska också se till att den dömde sköter sig 2. Han nekade till brottet.. Dessutom hittade polisen stöldgods i hans lägenhet

26. 3. Nej, det står i texten att Andreas får idén till brottet när han får syn på Eva Nilsson… 4. Inga färdiga svar, men anledningen till att misstänkta inte får dela cell är att de inte ska kunna sätta ihop en gemensam historia.. När två skyller på varandra lyckas polisen ibland få fast den skyldige genom att de två berättar olika saker i förhören

27. I rättssalenSidan 195 1a. Ordföranden leder rättegången… b. Nämndemännen hjälper ordföranden och röstar efter rättegången för eller emot fällande dom c. Notarien antecknar vad som sägs under rättegången d. Åklagaren försöker bevisa att de åtalade är skyldiga och föreslår vilket straff de ska få

28. 1e. Vittnet berättar vad han eller hon sett i samband med brottet… 2a. Det är viktigt att ett vittne talar sanning b. Mened kan ge böter eller fängelse 3. De skulle kunna anpassa sitt vittnesmål efter vad de hört tidigare 4. Individuellt svar

29. 5a. Advokaten menar att det skulle vara till mer skada än nytta för Andreas att sitta i fängelse… b. Individuellt svar

30. DomenSidan 197 • Domstolen har enskild överläggning för att inte de åtalade, advokaterna och åklagaren, ska kunna höra hur domstolens ledamöter resonerar… Det skulle ju exempelvis kunna vara till nytta för dem en annan gång

31. 2a. Andreas får åtta månaders fängelse och ska betala ersättning till Eva Nilsson.. Johan får 50 dagsböter och ska också betala ersättning till Eva Nilsson.. Erik har inte fyllt 15 år och kan därför inte dömas till böter eller fängelse b. Pojkarna är inte lika gamla och de har gjort sig skyldiga till olika saker

32. Olika sorters straffSidan 199 1a. Villkorlig frigivning är när någon som dömts till fängelse släpps ut efter två tredjedelar av strafftiden… b. Syftet är att ge den fängslade en chans att bättra sig

33. 2. Villkorlig dom innebär att den dömde kan få sitta av straffet om han begår nya brott.. Skyddstillsyn innebär inte att det finns ett fängelsestraff som kan utlösas om den dömde begår brott.. Däremot kan en person som dömts till skyddstillsyn och begår nya brott naturligtvis åtalas för dessa

34. 3. Åklagaren vill ge dem en chans att bättra sig… 4. Individuellt svar 5. Den som fyllt 15 an dömas till böter eller sluten ungdomsvård

35. Varför blir vissa ungdomar brottslingar?Sidan 201 1. 40 procent av alla stölder och skadegörelse utförs av ungdomar under 20 år

36. Skadegörelse, stöld och snatteriSidan 203 1a. Exempel: slå sönder fönster, klottra på väggar, slå sönder busskurer, skära sönder säten i bussar och tunnelbanevagnar… 1b. Individuellt svar 2a. I sista hand är det passagerarna som betalar, eftersom buss- och tågbolaget måste höja preser för att gå med vinst

37. 2b. Dina föräldrar och du själv betalar skadegörelse i skolan, eftersom kommunen måste betala för att laga skadegörelse.. Ju mer skadegörelse desto dyrare för kommunen, som till slut måste höja skatten.. Alternativet är att dra in på annan i skolan, exempelvis lärare eller skolmat

38. 3. Individuellt svar. Diskuteras… 4a. Individuellt svar b. Kunderna i butiken betalar snatterierna, eftersom butiken höjer priserna för att täcka sina förluster 5a. Inget färdigt svar, men det går att dömas för medhjälp till brott

39. 5b. Rätten brukar lägga största nsvar på dem som begått de grövsta brotten, men även de andra kan fällas

40. Ökar brottsligheten?Sidan 204 1a. Brottslighet som inte anmäls till polisen… b. Exempel: fortkörning, att betala en hantverkare pengar utan kvitto så han kan fuska med skatten, att köra bil med alkohol i kroppen 2. Exempel: inbrott och stöld

41. KriminalvårdSidan 206 • På en sluten anstalt sitter personer som dömts till fängelse i mer än ett år.. De får sällan lämna anstalten.. På en öppen anstalt kan de dömda lättare få permissioner eller frigång 2. Frivård är när man övervakar den som dömts till skyddstillsyn eller villkorlig dom

42. 3. En övervakare ska kontrollera att den dömde sköter sig.. Övervakaren ska också försöka hjälpa till med att t.ex. skaffa arbete och bostad åt den dömde

43. DomstolarnaSidan 208 1a. Kärande är den som begärt att en domstol ska avgöra en tvist… b. Svarande är den som käranden tvistar med 2a. Tingsrätten är den lägsta domstolen.. Det finns tingsrätter på ett nittiotal platser i Sverige

44. 2b. Hovrätten tar upp fall som överklagats i tingsrätten, alltså fall där någon av parterna inte är nöjda med domen.. Det finns 6 hovrätter i Sverige c. Högsta domstolen tar bara upp fall som får betydelse för hur domstolarna ska döma i framtiden.. Det finns en högsta domstol i Sverige

45. Hjälper stränga straff?Sidan 212 • Olof fick ett extra fängelsestraff och fick under den tiden bara äta vatten och bröd… • Myndigheterna såg straffen som en rättvis hämnd.. De skulle också avskräcka från att begå brott 3. Kina är det land som i dag använder dödsstraffet oftast

46. 4. Förslag till svar: Den viktigaste förändringen är att myndigheterna i dag anser att en brottsling ska vårdas och inte straffas.. Kroppsstraff och tortyr är förbjudna i Sverige liksom dödsstraff.. Domstolarna lägger i dag stor vikt vid förmildrande omständigheter och tar stor hänsyn till de åtalades ålder

47. 5. Förslag till svar: Man talar om en välfärdskriminalitet.. Dels kan man uppleva sig som fattig i jämförelse med andra, även om man lever rikt jämfört med de flesta av världens invånare.. Dels kan det ge en känsla av makt och spänning att stjäla saker

48. Lag och rätt – uppgifterNivå 1, sidan 214 • En oskriven regel är exempelvis att man inte tränger sig före i en kö.. En skriven regel, eller lag, är exempelvis förbudet att sälja vin och sprit i livsmedelsaffärer 2. Det kommer ständigt nya lagar 3. Straffrätten

49. 4a. Polisen kan gripa någon som anses gjort sig skyldig till brott.. Anhålla betyder att åklagaren begär att den gripne ska hållas kvar i minst fyra dygn.. Det gör man för att brottet ska kunna utredas ytterligare..

50. Häktning är när den misstänkte fängslas, ibland ända fram till rättegången.. Åtal blir det när åklagaren anklagar någon för ett brott..